Blomsterspråk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Blomsterspråk är att förmedla känslor eller tankar med hjälp av blommor. Blomsterspråk kan användas om växtsymbolik i största allmänhet men betecknar i första hand ett särskilt symbolspråk som utvecklades under 1800-talet genom de många blomsterspråksböcker som då gavs ut.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Själva ordsammansättningen lär först kunna dokumenteras i slutet av 1700-talet, på det engelskspråkiga området (”the language of flowers”) i diktsamlingen "Jubilate Agno" skriven 1759-1763 av Christopher Smart.[1]

När det gäller Sverige anges i fjärde bandet av "Svenska Akademiens Ordbok öfver svenska språket" (1916) den tidigaste svenska dokumentationen år 1830. En blomsterspråksbok utkom dock i Sverige något tidigare, ”Blomsterspråket eller Blommornas betydelse efter Österländskt sätt. En toilettskänk", Kalmar 1827.

För blomsterspråkets utveckling under 1800-talet har Johann Wolfgang von Goethe och romantiken haft betydelse. Blomsterspråket anses dock ha sitt ursprung i Asien, främst Persien och Kina. Under 1900-talet har blomsterspråket inte minst förmedlats genom blomsterhandelns slogan "säg det med blommor", och är fortfarande aktuellt i samband med högtider som bröllop och begravning.

Blomsterspråket är ett symbolspråk, som i första hand - ofta på ett hemlighetsfullt sätt - vill uttrycka känslor som glädje, vänskap och kärlek. Olika sorters blommor symboliserar olika saker och även blommans färg och antalet blommor kan ha betydelse för vad det är som uttrycks. En röd ros är exempelvis en vanlig symbol för kärlek. En bokstav kan också betecknas med en blomma, vars namn börjar med samma bokstav. A kan till exempel betecknas med aster. En blommas färg eller en kombination av två eller tre blommors färger kan på analogt sätt bilda bokstäver.

Tolkning av blommornas budskap[redigera | redigera wikitext]

Ungdomstidningen Starlet (målgrupp unga flickor) publicerade i slutet av 1900-talet en lista med tolkning av blommornas budskap jämte välgjorda teckningar av respektive blommor. En ej närmare känd "Anna Larsson" har på sin hemsida givit en delvis avvikande tolkning. Det hela andas samma tonårsromantik, som visas i de i början av 1900-talet så populära poesiböckerna.

  Enligt Starlet Enligt Anna Larsson [2]
 

Blåklocka Jag är trogen Skvallra inte för någon, om det du vet
Gladiolus Du är för nonchalant
Krysantemum, gul Jag tillhör en annan
Krysantemum, vit Jag talar sanning
Liljor Jag är fåfäng
Liljekonvalj Att älska för mycket förslappar själen
Luktärt Jag reser min väg
Maskros Din självsäkerhet är skrattretande  Avvisad kärlek
Ros, gul Jag är välbeställd
Ros, röd Jag älskar dig Jag älskar dig
Ros, vit Jag älskar dig inte Jag älskar din själ
Rosenknopp Jag har älskat dig länge i hemlighet
Tussilago Du är mitt allt Den första kärleken
Tulpan, gul Min kärlek känns hopplös Hopplös kärlek
Tulpan, röd Jag älskar dig Kärleksförklaring
Violer Låt oss vara tillsammans
Vitsippa Tänk på mej Dina ögon säger mer än dina läppar
Äppelblomma Du är lika klok som du är vacker

Man kan vid tolkningen utgå från blommornas färger, och antalet blommor i en bukett kan också ges olika betydelser. [2]

Blå Jag vill bli vid din sida intill döden
Gul Du är solen i mitt liv
Lila Jag önskar dig lycka och välgång i livet
Mörkröd Jag saknar dig så
Orange Jag är din trogne vän
Rosa Jag är förälskad i dig och lovar dig trohet
Röd Jag räknar dagarna tills vi möts igen
Vit Jag tror på din renhet och jungfrulighet
En blomma Du är mitt allt
Två blommor Låt oss resa bort tillsammans
Tre blommor När får jag träffa dig igen?
Fyra blommor Jag ser upp till dig och är dig tacksam
Fem blommor Jag gör vad som helst för dig
Sex blommor Jag tvivlar på ditt ord
Sju blommor Jag älskar dig
Åtta blommor Jag förblir dig trogen intill döden
Nio blommor Jag vill vara ensam med dig
Tio blommor Vill du gifta dig med mig?
(Jämför kärleksknop)

Blomsterspråket används i Karl Ewerts svenska text, "Två små röda rosor", till "Im Hotel zur Nachtigall" av Stephan Weiß. Den svenska texten handlar om mannen som i en blomsterbutik beställer en stor bukett vita rosor till sin rena och skära kärlek, men visan avslutas med

Men om rätt ska vara rätt
sätt i min bukett
två små röda rosor.

Källor och vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Arvidsson, Bengt, Bed och arbeta i trädgården. Trädgårdskonsten i tro och tradition. Lund 2009.
  • Arvidsson, Bengt, Blomsterspråket - en forskningsintroduktion, i Bulletin för trädgårdshistorisk forskning Nr 19-20 2006-2007.
  • Arvidsson, Bengt, I sultanens lusthus och österländskt blomsterspråk. Ett trädgårdshistoriskt perspektiv på religionsmöten och religionspedagogik, i "religionskunskap.nu", Föreningen Lärare i Religionskunskap Årsbok 2008.
  • Cavalli-Björkman, Görel, Blomsterspråk, Nationalmuseum Stockholm 2007.
  • Martinsson, Karin, Linnés blomsterur, Stockholm 2004. Ett sådant blomsterur finns uppbyggt i parkmuseet Tom Tits Experiment i Södertälje.
  • Seaton, Beverly, The Language of Flowers. A History. The University Press of Virginia 1995.
  • Siggstedt, Mette, Blomsterspråk. Växtsymbolik i kinesisk konst, Östasiatiska museet Stockholm 1986 (1999).
  • Wingård, Sven, Blomsterspråk. Svenska blommor - fakta, folktro och folkliga namn, Sveriges radio 1997.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Seaton, Beverly, The Language of Flowers. A History. The University Press of Virginia 1995 s 61
  2. ^ [a b] Anna Larsson: [1] Här finns även ytterligare exempel på olika blomarters budskap

Se även[redigera | redigera wikitext]