Blot

Från Wikipedia

Blot är ett offer i nordisk religion som syftar till att vinna gudars eller alvers välvilja så att de uppfyller dess önskemål, som genomför blotet.[1] Ordet är släkt med gotiskans blôtan i meningen "dyrka, tillbedja", och forntyskans bluozan, i betydelsen "offra" och "stärka"[2]. Troligen har ordet ursprungsbetydelsen "åkalla med besvärjelse eller offer".[3] De isländska sagorna talar om tre årliga blot: höstblot, midvinterblot och vårblot.

Adam av Bremen har skrivit lite om hur det gick till i Gamla Uppsala i Svitjod:

” Tor var den mäktigaste av dem och härskade över åska och blixt, vind och regn, solsken och gröda. Han var placerad i mitten med en spira i sin hand, och på hans sidor satt Oden, krigsguden, i full beväpning och Frej, freds- och kärleksguden, försedd med en väldig stående manslem. Alla de hedniska gudarna är tilldelade präster som frambär folkets offer. Om farsoter eller hungersnöd hotar offrar man till Tor, vid krig till Oden och vid bröllop till Frej.

Vart nionde år har man niodagarsblot, en gemensam fest där folk från hela sveariket deltar. Då offrar man nio stycken av varje varelse av manligt kön, även människor, och kropparna hängs upp i en lund nära templet. Ingen får utebli från dessa blot och alla sänder gåvor till helgedomen, såväl kungarna som folket. De som antagit kristendomen måste köpa sig fria från deltagande, något som är grymmare än varje straff.

„
– Adam av Bremen

Begreppet "nionde år" syftar till inledningen av det nionde året, det vill säga blot inträffade vart åttonde år.[4][källa behövs]

Troligen hölls sista riksblotet 31 januari – 9 februari 1084 vid Uppsala tempel och eventuellt brändes templet sedan ner av kung Inge den äldre 1087. En källa från 1400-talet säger dock att kungen bara renade templet med eld och underförstått att det omgjordes till en kyrka, som senare ersattes av en stenkyrka.

Det var sed i Svitjod att det i februari skulle vara huvudblot i Uppsala, enligt Snorre. Då blotades för fred och för kungens seger. Då hölls också alla svears ting, och det var marknad och handelsstämma, och den fortsatte efter att Svitjod blivit kristet. Disablot till exempel var för att utröna hur årets skörd skulle bli, medan riksblotet inte hölls varje år.

Den tyske historikern Thietmar av Merseburg skriver att danerna hade en huvudort på Själland vid namn Lejre, och där samlades de vart nionde år (läs var 8:e år) och bringade sina gudar blodiga offer i form av 99 människor men även hästar, hundar och höns. Det sista året som detta hölls ska ha varit år 932. Inga arkeologiska fynd förekommer som kan stödja detta, men heller ingenting som går emot det.

Namngivna blothögtider

Referenser

  1. ^ ”Nationalencyklopedin: Blot”. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=131334. Läst 6 januari 2007. 
  2. ^ Steinsland, G.; Meulengracht Sørensen, P. (1998). Människor och makter i vikingarnas värld 1998:74
  3. ^ Hellquist, Elof (1922), Blota. I Svensk etymologisk ordbok (s. 49). Lund: C. W. K. Gleerups förlag.
  4. ^ Detta intervall användes ännu i slutet av 1600-talet för distingsmarknaden och blev nedtecknad. Här framgår det tydligt att det är ett avancerat och invecklat kalendersystem som låg bakom beräkningen av rätt datum vart åttonde år. Det byggde på fullmånen mellan vintersolståndet och vårdagjämningen, och kunde bara infalla mellan den 28 januari och 26 februari. Vart åttonde år flyttades datumet fram i genomsnitt 1,5 dagar, men efter 19 framflyttningar inväntade man inte den 99:e fullmånen utan den 98:e så att man återkom till startdatumet. En säregen detalj är att man skulle lägga till en skottdag efter 16 kompletta varv eller 304 år. Just det år som detta nedtecknades, år 1692, var det ett sådant skottår, vilket innebär att detta även inföll år 476, 780 och 1084. Det sistnämnda var detsamma som det riksblot då kung Inge den äldres vräktes av tronen och Blot-Sven valdes till efterföljare.

Se även

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Blot&oldid=42196468”