Blyacetat
Från Wikipedia
| Blyacetat | |
| Systematiskt namn | Bly(II)acetat |
|---|---|
| Kemisk formel | Pb(CH3CO2)2 |
| Molmassa | 325,29 g/mol |
| Utseende | Vita eller färglösa kristaller |
| CAS-nummer | 301-04-2 |
| SMILES | [Pb+2].CC(=O)[O-].CC(=O)[O-] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 3,25 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 443,9 g/l (20 °C) |
| Smältpunkt | 280 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 | |
| LD50 | 300 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Blyacetat eller blysocker, vanligtvis skrivet Pb(CH3COO)2 eller ibland Pb(C2H3O2)2
Blysocker är ett vitt pulver eller färglösa kristaller, och har fått sitt namn på grund av sin utpräglat söta smak; ämnet är dock giftigt. I äldre tider har ämnet kallats Sacharum Saturni och (missvisande) Sulphur Saturni.
Framställning [redigera]
Blyacetat tillverkas vanligtvis genom reaktionen mellan ättiksyra och blyoxid.
Användning [redigera]
Trots sin giftighet så används ämnet fortfarande som fixeringsvätska i många hårfärgningsprodukter. Det används också som motgift mot klättersumak. Blyacetat kan också användas för att påvisa förekomsten av svavelväte. Ämnena reagerar med varandra i en fällningsreaktion där det bildas gråsvart blysulfid (PbS) enligt formeln:

