Bo Giertz

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Biskop Bo Giertz
Bo Giertz.jpg
Kyrka Svenska kyrkan

Stift Göteborgs stift
Period 1949–1970
Företrädare Carl Block
Efterträdare Bertil Gärtner

Valspråk Verbum crucis Dei virtus
Översättning Talet om korset är en Guds kraft
Prästvigd 28 december 1934
Biskopsvigd 22 maj 1949 av Erling Eidem
Född Räpplinge 31 augusti 1905
Död Göteborg 12 juli 1998 (92 år)

Bo Harald Giertz, född 31 augusti 1905 i RäpplingeÖland, död 12 juli 1998 i Djursholm, var en svensk präst i Svenska kyrkan, biskop och författare. Han räknas som en av 1900-talets viktigaste kristna ledare i Sverige.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bo Giertz föddes 1905 som son till professor Knut Harald Giertz (1876-1950) och Anna (1881-1967), född Ericsson, dotter till Lars Magnus Ericsson. Han var bror till arkitekten Lars Magnus Giertz (1908-2008), vars sondotter är Caroline Giertz.

Gift i första äktenskapet den 24 oktober 1932 med Ingrid Sofia Margareta Andrén (1908-1942), dotter till musikdirektör Adolf Andrén och Ellen Borg. Gift andra gången den 14 augusti 1945 med finlandsfödda Elisabeth Margareta af Heurlin (1919-1968), dotter till lantbruksrådet Wilhelm af Heurlin och Maggie Aminoff. Gift tredje gången 1983 med Karin Lindén, (1931-1996), dotter till ingenjör Karl A Lindén och Elvira Djurberg.[1][2]

Bland barnen, alla i första äktenskapet, kan nämnas sonen författaren Martin Giertz, och dottern Ingrid, gift med diplomaten Jan Mårtenson.

Efter studentexamen vid Norra Latinläroverket i Stockholm 10 maj 1924 följde studier vid Uppsala universitet hösten 1924. Giertz var ateist då han började studera medicin vid universitetet. Han avbröt sina medicinska studier och övergick till latin, grekiska och antikens historia. Efter att 1925 ha hört en föreläsning av Natanael Beskow beslöt han sig för att överlämna sitt liv till Jesus och blev bekännande kristen. Därefter studerade han för att bli präst. Utbildningen förlagdes i Rom våren 1927 och i Jerusalem våren 1931. Han blev filosofie kandidat 30 maj 1928 och teologie kandidat 31 januari 1931, varefter hans yrkes- och författargärning inleddes.

Bo Giertz begravdes i Torpa i Östergötland.

Svenska kyrkan[redigera | redigera wikitext]

"Biskop Bo Giertz i Göteborg"
Biskop Bo Giertz i Göteborgs domkyrka 1965.

Giertz blev resesekreterare för Sveriges kristliga gymnasiströrelse 16 juni 1932, prästvigdes i Linköping 28 december 1934 och blev stiftsadjunkt inom Linköpings stift 1 maj 1937. Giertz blev tillförordnad kyrkoherde i Torpa 2 oktober 1938, och blev komminister där 1939. I prästgården inhystes också under Andra världskriget flyktingar från den danska motståndsrörelsen.[3]

Han utnämndes till tjänstgörande extra ordinarie hovpredikant 1943, förordnades till preses vid prästmötet i Linköpings stift 1948, och utnämndes till biskop över Göteborgs stift 1 april 1949.[4]

Under många år var Giertz den främste förespråkaren för en traditionell kristendomsuppfattning i Svenska kyrkan. Han var en av grundarna till Kyrklig samling kring bibeln och bekännelsen och var uttalad motståndare till ordningen med prästvigning av kvinnor som infördes 1958.

Bo Giertz var ledamot av kyrkomötena 1946-1970. Han blev emeritus 1970.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Giertz författade sammantaget ett stort antal böcker och andra skrifter, varav flera räknas som betydande bidrag.

Åren som präst i Torpa innebar tillfälle för honom att förverkliga många av sina teologiska idéer. Under denna tid kom han också att skriva flera av sina viktigaste böcker. Bland annat genom sin stora litterära produktion har Giertz inspirerat flera generationer präster. Hans förespråkande av söndaglig mässa och prästernas regelbundna bön enligt tidegärden samt ivrade för väckelse och mission.

Efter sin pensionering 1970 tog Giertz på allvar itu med sin översättning av Nya testamentet. Den blev klar 1981 och anses av många[vilka?] väl kunna mäta sig med den officiella översättningen NT 81, som blev klar några veckor efter Giertz' översättning.

Första delen, Herrens hammare, av Giertz' bok Stengrunden, filmatiserades år 1995 och 2006.[5]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Bo Giertz blev ledamot av Nordstjärneorden 1949 och kommendör med stora korset av samma orden 1961. Som hovpredikant erhöll han också Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken och Konung Gustaf VI Adolfs minnesmedalj.

År 1999 valde Kyrkans tidnings läsare Giertz till 1900-talets viktigaste kristne ledare i Sverige.

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Fullständig bibliografi tryckt i festskriften "Till Bo Giertz 31 augusti 1965" 1965.

  • 1939 - Kristi kyrka (om återupptäckten av Svenska kyrkan som katolsk) - Senaste tryck: 7:e utg. Verbum, 1991. ISBN 978-91-526-1899-8
  • 1939 - Kyrkofromhet (om det kristna livet, söndaglig mässa, bön, äktenskapet) - Senaste tryck: Nyutg. Artos, 2001. ISBN 978-91-7580-208-4
  • 1941 - Stengrunden : en själavårdsbok (roman, filmatiserad) - Senaste tryck: 23. tr. Församlingsförlaget, 2003. ISBN 978-91-7271-027-6
  • 1942 - Grunden (konfirmationslärobok) - Senaste tryck: 23:e uppl. Verbum, 1975.
  • 1943 - Tron allena (roman) - Senaste tryck: 7:e uppl. Församlingsförlaget, 1998. ISBN 978-91-972635-7-3
  • 1945 - Den stora lögnen och den stora sanningen
  • 1947 - Kampen om människan
  • 1948 - Med egna ögon (roman om Jesus)
  • 1972 - Riddarna på Rhodos (roman)
  • 1976-1982 - Nyöversättning av Nya testamentet med kommentarer (12 band)
  • 1996 - Då föll Herrens eld - nytt liv i tjänsten (predikningar och tal)
  • 2001 - Kyrkofromhet - Guds väg till människans hjärta (nyutgåva)
  • 1984-85 - Förklaringar till Nya testamentet: (2 uppl. 2001)
    • Del 1, Matteus - Lukas.
    • Del 2, Johannes - Korinterbreven.
    • Del 3, Galaterbrevet - Uppenbarelseboken.
  • 2006 - Söndagsboken: Advent-Pingst (Bo Giertz predikningar i urval och bearbetning av Stig Andersson). Församlingsförlaget. ISBN 978-91-7271-051-1
  • 2007 - Söndagsboken: Trefaldighetstiden (Bo Giertz predikningar i urval och bearbetning av Stig Andersson). Församlingsförlaget. ISBN 978-91-7271-052-8

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göteborgs stift 1885-1949. Biografisk matrikel över stiftets prästerskap, Knut Norborg, Meijels Bokindustri, Halmstad 1949 s.19
  2. ^ Sveriges dödbok 1947-2003, (ver.3.0) (CD-ROM) Riksarkivet 2003
  3. ^ Markus Klefbeck: "Bo Giertz i Torpa" s.42-55 i Imberg, Rune(red.) 'Talet om korset - Guds kraft: till hundraårsminnet av Bo Giertz födelse'. Göteborg: Församlingsförlaget 2005.
  4. ^ Norborg, Göteborgs stift 1885-1949. Biografisk matrikel över stiftets prästerskap, 1949 s.19
  5. ^ Fredrik Sidenvall: Filmen Stengrunden hade premiär Kyrka och Folk No 9, 1 mars 2007.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bexell, Oloph. "Bo Giertz och Svenska kyrkan", s. 386-391. I: Ingmar Brohed. Sveriges kyrkohistoria : 8 Religionsfrihetens och ekumenikens tid. Verbum 2005.
  • Brohed, Ingmar. Sveriges kyrkohistoria : 8 Religionsfrihetens och ekumenikens tid. Verbum 2005
  • Fjellander, Eva,Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku. En studie av prästgestalter i svenska romaner 1809-2009. Artos 2013 ISBN 978-91-7580-678-5
  • Imberg, Rune (red.). Talet om korset - Guds kraft: till hundraårsminnet av Bo Giertz födelse. Göteborg: Församlingsförlaget 2005.
  • Jarlert, Anders (red.). Bo Giertz - präst, biskop, författare. Göteborg: Församlingsförlaget 2005.
  • Mattsson, Algot Bo Giertz: ateisten som blev biskop. Göteborg: Tre böcker 1991.
  • Martling, Carl Henrik; Staxäng, Sten Edgar. Till Bo Giertz 31 augusti 1965 (festskrift) Uppsala: 1965.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]