Boarnsterhim

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Segelbåtar på sjön Pikmeer vid Grouw.

Boarnsterhim (nl. Boornsterhem) var en kommun i provinsen Friesland i Nederländerna. Kommunens totala area var 168,59 km² (där 16,72 km² är vatten) och invånarantalet är på 19 330 invånare (2007). Kommunens officiella namn är på frisiska, detsamma gäller namnen på de 18 samhällena (byarna) i kommunen: Akkrum, Aldeboarn, Dearsum, Eagum, Friens, Grou, Idaerd, Jirnsum, Nes, Poppenwier, Raerd, Reduzum, Sibrandabuorren, Terherne, Tersoal, Wergea, Warstiens och Warten. Huvudorten är Grou (nl. Grouw). Boarnsterhim uppstod 1984 efter en ny kommunindelning ur de gamla kommunerna Idaarderadeel (frisiska - fy. Idaerderadiel), Utingeradeel (fy. Utingeradiel) och Rauwerderhem (fy. Raerderhim). Kommunen gick 1 januari 2014 upp i Leeuwarden, Heerenveen, Súdwest-Fryslân och De Friese Meren och upphörde därmed som kommun.

Viktigaste näringsgrenar[redigera | redigera wikitext]

Turism (vattensport), skeppsbyggeri och varv, boskapsskötsel, industri, service. Dörr- och lastpalltillverkning i Grou; i Wergea (nl. Warga) grundlades det kooperativa mejeri Frico som skulle växa ut till världskoncernen Friesland Coberco Dairy Foods. Många invånare pendlar till Leeuwarden eller Heerenveen. Kommunen genomkorsas av motorväg A32 och av järnväg (Leeuwarden-Zwolle). Järnvägsstationer finns i Grou och Akkrum.

Frisiska språket[redigera | redigera wikitext]

Frisiska talas fortfarande av flerparten av de infödda. Grou är födelseby för bröderna Joost (fy. Joast, latiniserat Justus), Eeltje (fy. Eeltsje) och Tjalling (fy. Tsjalling) Halbertsma, som på 1800-talet inledde renässansen av frisiska som kulturspråk genom att nedskriva (folk)historier, dikter och sånger.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Några av samhällen har fina bykärnor (Grou, Aldeboarn, Poppenwier) med 1800-talsbebyggelse samt några enstaka äldre hus. Medeltida (romanska) kyrkor i bl.a. Grou, Idaerd, 1700-talskyrka samt våghus i Aldeboarn; bondgård med museum från 1600-talet i Warten. De flesta av byarna ligger på s.k. "terpen", konstgjorda kullar som för mer än 2 000 år sedan anlades för att skydda människor och boskap vid högvatten. Kulturlandskapet räknas till ett av Västeuropas äldsta. Natur: fågelrika våtmarker, sjöar (andfåglar, hägrar, doppingar) och ängar (tovsvipa, rödbena, rödspov), nationalparker "De Alde Feanen" och "De Deelen" (mossar).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]