Bockhornsklöver

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bockhornsklöver
Trigonella foenum-graecum - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-273.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Ärtordningen
Fabales
Familj Ärtväxter
Fabaceae
Släkte Trigonellor
Trigonella
Art Bockhornsklöver
T. foenum-graecum
Vetenskapligt namn
§ Trigonella foenum-graecum
Auktor L., 1753
Hitta fler artiklar om växter med

Bockhornsklöver (Trigonella foenum-graecum) är en ettårig ört som används som krydda som används främst i indisk och thailändsk matlagning. Örten växer vilt från östra medelhavsområdet till Kina, men odlas över hela världen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bockhornsklövern har en lång historia. Det äldsta fynden kommer från Irak och är daterade till omkring 4000 år f.Kr. I Tutankhamons grav, från omkring år 1300 f.Kr., har man hittat bockhornsklöverfrön.[1]

Inom folkmedicinen har kryddan använts för att öka mjölkproduktionen hos ammande kvinnor, förbättra matsmältningen och lindra hudirritation.[1]

Det latinska artnamnet betyder "grekiskt hö".

Användning[redigera | redigera wikitext]

Bockhornsklöver används främst i det indiska köket men förekommer också i Nordafrika och från Mellanöstern österut mot Kina. Fröna används både malda och hela och de späda bladen och skotten av bockhornsklöver kan användas som grönsak. De malda fröna ingår i flera kryddblandingar, bland annat curry.[1]

Medicinsk användning[redigera | redigera wikitext]

Inom folkmedicinen används bockhornsklöver invärtes mot undervikt, och utvärtes mot furunklar, karbunklar och nagelinflammationer. Använd del är växtens frön. Växten tillskrivs även en mjölksekretionsökande verkan. Dess innehåll av steroidsaponinet diosgenin (bundet till socker) är utgångsmaterial för syntes av steroidhormoner, t. ex. i p-piller. [2]

Sjukdomsutbrott[redigera | redigera wikitext]

Under 2011 inträffade ett utbrott med över 4 000 fall i norra Tyskland där över 50 personer avled med en ovanlig variant av E. coli. Smittkällan var groddar från bockhornsklöverfrön importerade från Egypten.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Vetlesen, Kari (2012). Kryddlexikon: världens alla kryddor från A till Ö. Sundbyberg: Optimal. Libris 12479560. ISBN 978-91-7241-242-2 
  2. ^ Örtmedicin och växtmagi, Reader’s Digest AB, 1983
  3. ^ ”Sjukdomsinformation om enterohemorragisk E. coli-infektion (EHEC)”. Folhälsomyndigheten. http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar/enterohemorragisk-e-coli-infektion-ehec/. Läst 10 mars 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]