Bodhidharma
Bodhidharma (sanskrit: बोधिधर्म kinesiska: 菩提達摩, pinyin: Pútídámó eller bara Dámó; japanska ダルマ, Daruma, vietnamesiska: Bồ-đề-đạt-ma), (födelse och dödsdatum varierar mellan olika källor), indisk buddhistmunk och missionär som i slutet av 400-talet introducerade eller skapade den buddhistiska skola som i Kina kallas chan (och som på svenska är mer känd under sitt japanska namn, zen). Bodhidharma ska i Kina framför allt ha varit verksam vid Shaolintemplet i dagens Henanprovins och han är förutom chanbuddhism också förknippad med kung fu och tedrickande.
Flera har i modern tid inpirerats av Bodhidharma. En av dem är So Doshin som grundade Shorinjikempo.
Som leksak [redigera]
I Japan är Daruma populär som okiagari-kobōshi (起き上がり小法師) docka. När den benlösa dockan puttas omkull, så reser den sig alltid upp igen.[1] Denna bild av munken Bodhidharma anses ha uppkommit i samband med en legend, där han en gång mediterade i zazen under nio år i följd, vilket ledde till att hans ben förtvinade eller ramlade av.[2]
Daruma görs oftast av papier-mâché med ihålig rund form och en vikt i botten. Okiagari syftar på att den reser sig (oki) upprätt (agari). Detta har fått symbolisera förmåga till framgång, att komma över svårigheter och klara av motgångar. Därför har Daruma ofta kommit att illustrera frasen "Nanakorobi Yaoki", sju gånger nedslagen, åtta gånger upp igen. Populärkulturen har exemplet med Dr Alan Gettis' bok, "Seven Times Down, Eight Times Up: Landing on Your Feet in an Upside-down World". Berättelsen om Daruma-san i bokens introduktion, får illustrera Dr. Gettis motto "en uppmaning att aldrig ge upp."[3]
Noter och referenser [redigera]
- ^ Hearn 286, 288.
- ^ Hearn, 286 och 288 säger att de föll bort, och McFarland, 169, säger att de atrofierades.
- ^ Gettis , Alan. Seven Times Down, Eight Times Up: Landing on Your Feet in an Upside-down Worldp.1
- Lafcadio Hearn; A Japanese Miscellany. Boston, Massachusetts: Little, Brown, and Company (1901).
- McFarland, H. Neill; "Feminine Motifs in Bodhidharma Symbology in Japan". Asian Folklore Studies, Vol. 45, No. 2 (1986).