Bohusläns regemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 58°20.870′N 11°57.432′Ö / 58.347833°N 11.957200°Ö / 58.347833; 11.957200

Bohusläns regemente
(I 17)
BohusDalgruppen vapen.svg
Bohusläns regementes (I 17) vapen 1791-1992. Senare fört av Bohus-Dalsgruppen (BDG), 1997-).
Datum 1661–1992
Land  Sverige
Lojalitet Krigsmakten (1661-1974)
Försvarsmakten (1974-1992)
Försvarsgren Armén
Typ Infanteri
Storlek Regemente
Ingående delar Bohusbrigaden (1949–1992)
Göteborgsbrigaden (1949–1991)
Del av Milo V (1942–1992)
Förläggningsort Uddevalla
Motto "Uthållighet, mod och tapperhet - en krigsmans förnämsta dygder"
Färger Grönt     
Marsch "Bohusläns regementes marsch" (Bagge/Speich)
"Deutschland auf der Wacht" (Franke)[1]
Segernamn Lund (1676)
Landskrona (1677)
Helsingborg (1710)
Gadebusch (1712)
Svensksund (1790)
Befälhavare
Framstående befälhavare Gustaf Wachtmeister

Bohusläns regemente, I 17 var ett svenskt infanteriförband inom Försvarsmakten som verkade mellan åren 1661 och 1992. Förbandet var från 1913 fram till sin avveckling förlagt i Uddevalla i Bohuslän.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Backamo, Bohusläns regemente. Vakt- och arrestbyggnad från 1880.

Bohusläns regemente (det första "Bahusiske regiment") bildades redan 1614, då Bohuslän var norskt.

Regementets sista fana, fastställd och överlämnad 1961 vid regementets 300-årsjubileum bär regementets segernamn - Lund 1676, Landskrona 1677, Helsingborg 1710, Gadebusch 1712 och Svensksund 1790. Fanduken domineras av svärdet, tornet och lejonet, symboliserande tre viktiga soldategenskaper - tapperhet, uthållighet och mod. Regementets enheter övades på ett flertal platser fram till början av 1700-talet då Backamo (två mil söder om Uddevalla) blev en mer permanent övningsplats. Detta gällde fram till 1913 då regementet förlades till Uddevalla.

Genom försvarsbeslutet 1988 avvecklades Bohusbrigaden den 30 juni 1991 och regementet tillsammans med Göteborgsbrigaden den 30 juni 1992. Den 1 juli 1992 bildades Bohusgruppen som en försvarsområdesgrupp inom Göteborgs och Bohus försvarsområde (Fo 32) lokaliserad till Skredsvik i syfte för att stöda och utbilda frivilligverksamheten i Bohuslän. År 1998 namnändrades gruppen till att heta Bohusdalgruppen. Gruppen är sedan 1992 traditionsbärare till Bohusläns regemente.[2]

Idag används det gamla regementsområdet av bland annat Bohusläns Försvarsmuseum I 17, diverse företag och Komvux.

Brigader[redigera | redigera wikitext]

Regementet kom genom försvarsbeslutet 1942 att organisera två stycken fältregementen (krigsförband) som genom försvarsbeslutet 1948 kom att omorganiseras till infanteribrigader.[3]

Bohusbrigaden[redigera | redigera wikitext]

Bohusbrigaden (IB 17) bildades 1949 genom att fältregementet Bohusläns regemente (I 17) omorganiserades till brigad. I samband med försvarsbeslutet 1968 kom brigaden att bli Bohusläns regemente sekundära brigad. Brigaden genomgick förbandstyperna IB 49, IB 59, IB 66M. Brigaden kom att avvecklas 1991 i samband med försvarsbeslutet 1988, där det beslutades att samtliga brigader organiserade efter förbandstypen IB 66M skulle avvecklas senast den 30 juni 1992.

Göteborgsbrigaden[redigera | redigera wikitext]

Göteborgsbrigaden (IB 47) bildades 1949 genom att fältregementet Göteborgs regemente (I 47) omorganiserades till brigad. I samband med försvarsbeslutet 1968 blev brigaden Bohusläns regementes huvud- och anfallsbrigad. Brigaden genomgick förbandstyperna IB 49, IB 59, IB 66 och IB 77. Brigaden kom att avvecklas den 30 juni 1992 i samband med försvarsbeslutet 1988.

Minnesmärken[redigera | redigera wikitext]

Inom det före detta regementet i Uddevalla finns ett monument i bohusgranit uppfört med inskriptionen: "Här utbildades krigsmän åren 1913 till 1992". Monumentet är placerat utanför det dåvarande kanslihuset.

Det finns även tavlor som målades vid nedläggningen till minne av regementet. De målades av konstnären P.A Palmqvist och delades ut till dem som var anställda vid regementet när beslutet om nedläggningen togs 1988. Tavlan gjordes i 380 exemplar varav bland annat ett finns på den gamla bevarade Officersmässen på regementet.

Regementschefer[redigera | redigera wikitext]

Chefer vid regementet:[4]

  • 1898–1907: Olof Bernhard Malm
  • 1907–1915: Charles Daniel Tottie
  • 1915–1921: Olof Werling Melin
  • 1921–1923: Bengt Carl Arvid Ribbing
  • 1923–1930: Carl Henrik Victor Landegren
  • 1930–1936: Erik Emil Harald Malmberg
  • 1936–1942: Thorsten Gustaf Gabriel Rudenschiöld
  • 1942–1948: Sven Erhard Öberg
  • 1948–1957: Erik Olof Sellin
  • 1957–1963: Carl Gunnar Smedmark
  • 1963–1966: Claës Skoglund
  • 1966–1971: Bertil Carl Johan Kamph
  • 1971–1977: Erik Gunnar Åberg
  • 1977–1980: Åke Carl Herman von Schéele
  • 1980–1982: Lars Jerker Löfberg
  • 1982–1985: Arne Rolff
  • 1985–1987: Jan–Olof Borgén
  • 1987–1990: Kaj Åke Lennart Sjösten
  • 1990–1990: Thorsten Lennart Bergqvist
  • 1991–1992: Lars Sigurd Andréasson

Kända personer som gjort värnplikt på I 17[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. Sid. 199. ISBN 978-91-631-8699-8 
  2. ^ Jansson, Nils-Ove; Johansson, Christer (2001). Marinkommando Väst: kronologi över marin verksamhet på västkusten. Partille: Warne. Sid. 132. Libris 8402344. ISBN 91-86425-30-7 (inb.) 
  3. ^ ”Omorganisering av armén till brigader”. Brigadmuseum.se. http://www.brigadmuseum.se/popups/brigadestructure.php. Läst 29 januari 2010. 
  4. ^ Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag HB. Sid. 251. ISBN 91-87184-74-5 
  5. ^ Klasson, Gunnar (27 maj 2007). ”25 år sedan Muck för Idrottsplutonen”. Uddevallare.blogspot.com. http://uddevallare.blogspot.com/2007/05/25-r-sedan-muck-fr-idrottsplutonen.html. Läst 10 januari 2009. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bergstrand, Carl-Martin; Åberg, Alf; Uddgren, Hugo Edvard, red (1953). Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. D. 1. Uddevalla: Kungl. Bohusläns regementes historiekomm. Libris 1245675 
  • Alm, Josef; Berglund, Carl-Axel, red (1956). Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. D. 2. Uddevalla: Kungl. Bohusläns regementes historiekomm. Libris 1245674 
  • Berglund, Carl-Axel, red (1961). Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. D. 3. Uddevalla: Kungl. Bohusläns regementes historiekomm. Libris 1245672 
  • Bernstone, Kristian; Ekberg, Lennart; Klasson, Gunnar, red (1992). Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. D. 4, [Tiden 1946-1992]. Uddevalla: Bohusläns regementes historiekomm. Libris 1245676. ISBN (inb.) 
  • Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. Sid. 325-330. Libris 1549756. http://runeberg.org/mjantreg/ 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]