Bohuslän
Wikipedia
| Bohuslän | ||
|---|---|---|
|
||
| Landsdel | Götaland | |
| Län | Västra Götalands län | |
| Stift | Göteborgs stift | |
| Yta | 4 473 km² | |
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
270 628 60,5 inv/km² |
|
| Högsta punkt | Björnerödspiggen 222 möh | |
| Största sjö | Bullaresjöarna | |
| Landskapsblomma | Vildkaprifol | |
| Landskapsdjur | Knubbsäl | |
| fler symboler... | ||
|
||
Bohuslän, latin Bahusia, är Sveriges västligaste landskap och beläget vid Skagerrak med Uddevalla som största stad. Bohuslän gränsar i norr till Norge och i öster till Dalsland och Västergötland. I söder går gränsen till Västergötland tvärs över Hisingen i Göteborgs kommun. Det är känt för sitt fiske, salta bad och soliga klippor. Bohuslän har 20 000 registrerade fornlämningar.
Innehåll |
[redigera] Administration
I likhet med andra svenska landskap saknar landskapet Bohuslän egen administrativ betydelse. Landskapet ingick sedan år 1700 i Göteborgs och Bohus län. Sedan 1998 tillhör landskapet däremot det då inrättade Västra Götalands län.
[redigera] Etymologi
Landskapet är namngivet efter Bohus fästning. Bohus (Baghahus 1319) i sin tur kan härledas till fornvästnordiskans bágr = hindrande, ligger i vägen, vansklig, motstridande, och avsåg nuvarande fästningsholmen i Nordre älv, där Bohus fästning ligger utanför Kungälv. Ändelsen -hus betyder 'slott, fäste'. [1]
Län betydde för övrigt "lån", ämbetsmännen lånade skatteintäkter från medborgarna för en senare inbetalning till staten.
[redigera] Historia
I islänningasagorna och fornaldarsagorna kallas Bohuslän tillsammans med Østfold för Alvhemmen. Under vikingatiden var Bohuslän en del av Viken som innefattade kustområdena runt Oslofjorden och öster om Skagerrak. Landskapet har under olika perioder varit indelat i Ranrike i norr och Älvsyssel i söder. Namnet Viken kom med tiden att användas som benämning för enbart Bohuslän, för att senare specifikt avse norra Bohuslän, som alternativ till Ranrike.
Tidigt fanns en indelning i 16 skeppsredor (norska skipreide), där en skeppsreda mostsvarade 20 roddarbänkar. Detta som en del i beredskapen mot angrepp. Efter att Bohuslän blev svenskt ersattes skeppsredorna av härader med i stort sett samma gränser och namn. Den norske kungen Harald Hårfager gjorde Bohuslän till en del av det samlade norska riket, ca 870. Efter Kalmarunionens upplösning ingick det i kungariket Danmark-Norge. Vid freden i Roskilde 1658 avträddes hela provinsen utom Enningdalen till Sverige.
Digerdöden runt 1349, härjade Bohuslän svårt. Nära hälften av befolkningen dog och 50% av gårdarna ödelades. Dessutom var 1300- och 1400-talen periodvis mycket kyliga och befolkningstillväxten avstannade. Jordbruket återhämtade sig först under 1600-talet.
Åtta stora sillperioder i Bohuslän finns nedtecknade:[2]:
- Ca 970-1030 (60 år)
- 1175-1225 (50 år)
- 1420-1490 (70 år)
- 1556-1588 (32 år)
- 1660-1680 (20 år)
- 1747-1808 (61 år)
- 1878-1898 (20 år)
Under perioden 1556-1588 reglerade danske kungen Fredrik II fisket med skatter och tullar. Cirka 500 000-800 000 tunnor sill togs under dessa perioder upp per år under september-december.
Under 1700-talets senare del upplevde landskapet en blomstringsperiod tack vare den så kallade stora sillperioden (ca 1747–1808). Många små fiskelägen växte till sig. Samtidigt förändrades naturen då en stor del av skogen höggs ner för att användas till bostäder, båtar och inom fiskeindustrin. Kvar blev kala klippor som fortfarande ger landskapet dess karaktär. Stora delar av skogen i inlandet återplanterades i början av 1900-talet.
[redigera] Bohusläns kristnande
Om man utgår från att gränsen mellan forntid och medeltid i stora delar av övriga Europa går vid ca år 475, bl.a därför att det romerska riket då upphörde, så blir den 'nordiska' motsvarigheten vikingatidens slut, ca 1050. Denna tidpunkt, eller strax före, anses vara kristnandets intåg i nuvarande Danmark, Norge och Bohuslän, sannolikt i den ordningen.
[redigera] Geografi
[redigera] Öar i Bohuslän
[redigera] Större orter i Bohuslän
[redigera] Några kända bohusläningar
- Percy Barnevik, Uddevalla - Industriledare
- Emilie Flygare-Carlén, Strömstad - Författare
- Karl-Axel Gadd, Sotenäs - Konstnär
- Gunnar D Hansson, Smögen - Författare
- Camilla Läckberg, Fjällbacka - Författare
- Karl Nordström, Tjörn - Konstnär
- Karin Parrow, Vinga - Konstnär
- Gustaf B Thordén, Uddevalla - Redare
- Marie Lindberg, Munkedal - Sångerska
- Bosse Wålemark, Ljungskile - Fotbollsspelare
[redigera] Källor
[redigera] Se även
- Bohusläns skärgård
- Bohuskusten
- Västkusten, Sverige
- Bohusläns Museum
- Bohusläns landskapsvapen
- Bohus (olika betydelser)
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som berör Bohuslän
- Bohuslän - Den kompletta guiden
- Bohusläns landskapssymboler
- Karta över Bohuslän
- Lyssna till några av Bohusläns dialekter
- Filmklipp på svt.se: En film om Bohuslän från 1939 (00:11:23)
- Båhusarkivet
- Destination norra Bohuslän
- Utgångspunkten - din väg till det bohuslänska landskapet. En av Bohusläns museums utställningar.
 |
||
|
Härader: Bullaren | Inlands Fräkne | Inlands Nordre | Inlands Södre | Inlands Torpe | Kville | Lane | Orusts västra | Orusts östra | Sotenäs | Stångenäs | Sörbygden | Tanum | Tjörn | Tunge | Vette | Västra Hising |
||
|
Städer: Kungahälla | Kungälv | Lysekil | Marstrand | Strömstad | Uddevalla |
 |
Sveriges landskap | |
|
Blekinge | Bohuslän | Dalarna | Dalsland | Gotland | Gästrikland | Halland | Hälsingland | Härjedalen | Jämtland | Lappland | Medelpad | Norrbotten | Närke | Skåne | Småland | Södermanland | Uppland | Värmland | Västerbotten | Västergötland | Västmanland | Ångermanland | Öland | Östergötland |
||
