Bokmässan

	Bokmässan
	Utblick över delar av den största/mittersta av mässhallarna, under 2013 års bokmässa.
Officiellt namn	Bok & Bibliotek; (Bokmässan)
Plats	Svenska Mässan, Göteborg, Sverige
Tidpunkt	oftast i slutet av september
År	1985-
Upplagor	36 (t.o.m. 2016)
Tidigare namn	Bibliotek 85
Typ	bokmässa
Geografisk; omfattning	svenska och utländska gäster
Arrangör	Bok & Bibliotek i Norden AB
Antal deltagare	cirka 100 000

För bokmässa i allmänhet, se Bokmässa.

Mässan Bok & Bibliotek, ofta marknadsförd som Bokmässan^[1], är en bokmässa som arrangeras årligen i Göteborg av Bok & Bibliotek i Norden AB samt Svenska Mässan. Den startades 1985 som Bibliotek 85 men bytte redan året därpå namn till det nuvarande.

Bok & Bibliotek är Nordens största mötesplats för bok- och biblioteksbranschen, och en av de stora kulturella mötespunkterna i Västsverige. Den arrangeras numera oftast i slutet av september månad.

Historik

Bokmässan, eller Bibliotek 85 som den först hette, startades 1985 (premiär den 23 augusti) av Bertil Falck och Conny Jacobsson och hade då 5 000 besökare. Året därpå var besökarna 25 000, och sedan dess har den vuxit för varje år och 2003 registrerades drygt 110 000 besök under fyra dagar. 2004 sjönk besökstalet något till 108 500 besökare. År 2006 lockade bokmässan bara strax över 100 000 besökare medan 2007 års bokmässa slutade på 108 468 besökare. 2009 års bokmässa hade minst antal besökare på många år – drygt 97 200 – en siffra som nästan kopierades året därpå. Både 2011 och 2012 räknades drygt 99 000 besökare in.^[2] Därefter har den totala mängden besökare legat strax under 100 000.

Dock har intresset bland utställare konstant ökat med åren, och 2008 var man tvungen att tacka nej till drygt 50 utställare. Detta ökade intresse har lett till en debatt där Svenska Mässan vill bygga ut sina lokaler till ett område där det idag är bostäder vilket skulle resultera i att dessa hyresgäster skulle tvingas flytta.^[3]^[4] 2008 öppnade dock mässan upp med nya ytor för fler utställare, utan att behöva införliva de rivningsplaner som funnits tidigare. Önskemålet om att få bygga ut Svenska Mässan kvarstår dock.^[5]

Översikt

Den största delen av mässan försiggår på det undre mässplanet i Svenska Mässan. Där finns de flesta förlagsmontrarna, tematiskt fördelade i olika mässhallar. Förlagsmontrarnas placering återkommer ofta år från år på samma ställe, och utplaceringen av gångarna (att jämföa med gatorna i en stad, där montrarna är utlagda i olika kvarter) görs på samma sätt från år till år. Svenska Mässans A- (barnlitteratur och serier), B- (bokförlag), C- (organisationer, regionalt och utländskt deltagande), D- och E-hallarna (bibliotek och institutioner) upptas nästan helt av olika montrar.

Det övre våningsplanet täcker mindre yta och går endast delvis ut över ytan ovanför det undre våningsplanets monterutställning. Där finns dels alla seminariesalarna för gästande författare och andra talare, dels F- (matlagning, trädgårdsodling och tidningar), G- (mindre förlag) och H-hallarna (internationella organisationer). Detta mässplan ansluter också till en av sidorna på Scandinavium, en större restaurang (Estrad) och de övre foajéerna till de tre huskropparna i Gothia Towers. Gothia Towers, ägt som ett dotterbolag till Svenska Mässan och ett av Europas största hotell med sina 1 200 rum, är huvudsakligt hotell för de inbjudna författarna.

Teman

Varje upplaga av bokmässan har ett eller flera huvudsakliga teman. Ofta är de knutna till olika länders litteraturer, men ibland rör de mer allmänna teman som yttrandefrihet och bildning. De geografiska temana kan röra ett eller flera länder.

Olika dagar har ofta olika teman på mässan. Exempelvis är – sedan 1998 – en av dagarna "Deckarens dag". Då hålls korsförhör av olika deckarförfattare på en scen. Där delas också flera priser ut, bland annat (sedan 2002) ungdomsdeckarpriset Spårhunden.^{[källa behövs]}

Under delar av 00-talet arrangerades evenemanget "Seriesöndag" under söndagen. Denna var en fortsättning på Comics-kongressen, som varit del av mässan sedan 1987 och under 2010-talet utvecklats till "Seriescenen" (se nedan under Scener och torg).

Scener och torg

Förutom seminariesalarna på övre våningsplanet arrangeras under mässdagarna ett stort antal programpunkter vid fasta scener på själva mässgolvet. Dessa scener har i regel programpunkter med teman som anknyter till inriktningen hos montrarna i respektive mässhall. Här

A-hallen

I A-hallen finns tre olika fasta scener, med var sitt litterära tema. "Litteraturscenen" är en fast scen ägnad åt litteratur, "Seriescenen" är (sedan 2010) en scen för presentationer relaterade till tecknade serier och ""Ung scen" är tillägnad barnlitteratur.

Mässan har ända sedan 1986 haft en specifik (seminarie)del ägnad åt tecknade serier. Svenska Serieakademin (vars ledamöter Sture Hegerfors och Bo A. Karlsson länge var medarbetare kring mässans seminarier) inledde det hela 1986 med Comics '86, med både svenska och utländska inbjudna gäster. Comics-benämningen fortsatte, mässa för mässa, ända till 2002. 2003–2009 var benämningen på Svenska Serieakademins arrangemang SerieSöndag, koncentrerat till just mässans avslutningsdag.^[6] På seriesöndagen hölls seminarier, där läsarna fick möta de inbjudna serietecknarna. Där delar dessa med sig av sina liv och kreationer och om hur allt uppstod. Seriesöndagen bjöd också in besökarna till att få vara med och lära sig teckna egna serier och veta mer om hur serier är uppbyggda.

Sedan 2010^[7] finns bland serieförlagsmontrarna en fast scen vikt åt presentationer, prisutdelningar, debatter, liveteckning och seriebattle^[8]. En mindre seriescen arrangerades av redan 2009, i en av foajéerna på mässans andra våning. Begreppet SerieSöndag används sedan 2010 inte längre som begrepp, och samtidigt har denna scen – Seriescenen – tagit över som samlande tema för mässans seriearrangemang. Idégivare och huvudarrangör för Seriescenen är Seriefrämjandet.^[9]

B-hallen

I den stora, centrala B-hallen finns inga centrala scener anknutna till ett visst tema. Istället har oftast stora utställare som Aftonbladet, Rabén & Sjögren och Bonnierkoncernen egna scener med ständiga presentationer av författare. Sveriges Radio har en egen scen där bolagets olika program produceras i direktsändning under mässdagarna.

Något avsides i nordändan av B-hallen finns "De litterära sällskapens scen" samt "Forskartorget". Svenska Vetenskapsrådet och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond är några av drivkrafterna bakom Forskartorget.

C-hallen

I C-hallen finns ofta "Psykologiscenen" samt en scen med anslutning till årets mässtema. 2016 års temascen var tillägnad yttrandefrihet.

D- och E-hallen

I D-hallen finns ofta "Biblioteks- och berättarscenen". Denna är då placerad i anslutning till olika biblioteks- och organisationsmontrar. 2016 låg den även vid "Mångspråkstorget", en del av mässan med förlag och organisationer som har utgivning på andra språk än svenska. Debutåret närvarande ett tjugotal förlag och organisationer, med utgivning på ett 40-tal språk.^[10]

Övre mässplanet

Även bland montrarna på övre mässplanet finns ett antal fasta scener. I F-hallen (längst i öster) finns både en trädgårds- och en matscen,^[11] liksom en större scen i den norra ändan av hallen; 2016 bar denna namnet "Staden".

I den angränsande G-hallen finns ofta scenerna "Molnet" och "Se människan". Den senare anordnas i samarbete med Svenska kyrkan. En återkommande talare på den scenen har under 2010-talet varit Dick Harrison, i ämnen som slaveriets historia och korstågen till det heliga landet.

I H-hallen längre västerut är temat internationellt och ofta med fokus på globala södern. På internationella torget samsas olika länders montrar med olika människorättsorganisationer, och även på Internationella torgets scen är Svenska kyrkans gäster en flitig presentatör.^[12]

Övriga scener

Barnhörnan är för de allra minsta besökarna, och där läses det sagor, leks och busas och barnen får lära sig att teckna. Tidigare var Eva Funck, känd från Björnes magasin, en återkommande sagoberättare och lekförfattare där.^{[källa behövs]}

Betydelse och kontroverser

Bokmässan har sedan starten vuxit till en viktig samlingspunkt för författare, bokläsare, förlag, massmedier och politiker. Den är ett viktigt inslag i Västsveriges kulturliv och den enda veckan varje år då Sveriges förlagsnäring inte i första hand är baserad i Stockholm och Skåne.

Genom det publika intresset har mässan även dragit till sig både journalistisk uppmärksamhet och politisk närvaro. Sveriges kulturminister deltar ofta i öppnandet av bokmässan, och andra svenska ministrar och viktigare politiker syns regelbundet på olika seminarier och scener.

Bokmässan har inte undgått kritik för sina val av mässteman eller vilka utställare som får ställa ut. 2015 års temaland Ungern kritiserades både på och utanför mässan för landets under senare år hårda styrning av landets massmedier.^[13] 2016 vållade utställaren Nya Tider stor debatt, med ett antal olika turer. Att årets mässtema var yttrandefrihet vägde över i beslutet att till slut låta tidningen delta med monter.^[14] Debatten fortsatte 2017 med upprop och ett stort antal avhopp. Detta år tilläts inte organisationen Granskning Sverige och förlaget Runeskrift som ligger bakom Avpixlat att ställa ut.^[15]

2009 var Spanien temat.
Här ovan: Spanska montern.
2010 års mässa
hade Afrika som tema.
2012 var Norden temat.
Här ovan Harald Rosenløw Eeg på Ung Scen.

Dick Harrison på
bokmässan 2006.
Etgar Keret i samtal med
Jonas Karlsson 2009.
Henning Mankell signerar
sina böcker 2009.

Bok & Bibliotek år för år

År	Datum	Temaland/-region	Övriga teman	Besökare	Not
1985	&000000000000082300000023–25 augusti		Biblioteksmässa	&&&&&&&&&&&05000.&&&&&05 000	[1]
1986	&000000000000082100000021–24 augusti	En nordisk kulturmanifestation		&&&&&&&&&&026000.&&&&&026 000	[2]
1987	&000000000000082000000020–23 augusti	Norge
1988	&000000000000081800000018–21 augusti	Finland
1989	&00000000000009070000007–10 september	Danmark
1990	&000000000000091300000013–16 september	Island		&&&&&&&&&&056000.&&&&&056 000	[3]
1991	&000000000000092600000026–29 september	Norden, Tyskland	Barnboken 400 år, Bibeln 450 år, Deckare 150 år
1992	&000000000000091000000010–13 september		Gränslös kultur
1993	&00000000000009090000009–12 september	FN: Ursprungsbefolkningarnas år
1994	&000000000000092700000027–30 oktober	Nordisk litteratur
1995	&000000000000102600000026–29 oktober		Yttrandefriheten, Tryckfrihet, Pressfrihet
1996	&000000000000102400000024–27 oktober		Mångkultur
1997	&000000000000103000000030 okt.–2 nov.	Nederländsk och flamländsk litteratur	Folkbildning
1998	&000000000000102200000022–25 oktober		Barn- och Ungdomslitteratur, Kulturarvet
1999	&000000000000091600000016–19 september	Tyskspråkig litteratur	Nya vägar för boken
2000	&000000000000091400000014–17 september	Nordisk litteratur	Läsrörelsen	&&&&&&&&&0105000.&&&&&0105 000	[4]
2001	&000000000000091300000013–16 september	Nordisk litteratur, Norge	Arkitekturåret
2002	&000000000000091900000019–22 september	Finland	Journal02 (Kulturtidskrifter)
2003	&000000000000092500000025–28 september	Polen	Populärvetenskap	&&&&&&&&&0110000.&&&&&0110 000
2004	&000000000000092300000023–26 september	Brittisk litteratur		&&&&&&&&&0108500.&&&&&0108 500
2005	&000000000000092900000029 sep.–2 okt.	Litauen		&&&&&&&&&0107000.&&&&&0107 000	[5]
2006	&000000000000092100000021–24 september		Yttrandefrihet	&&&&&&&&&0100000.&&&&&0100 000	[6]
2007	&000000000000092700000027–30 september	Estland		&&&&&&&&&0108468.&&&&&0108 468	[7]
2008	&000000000000092500000025–28 september	Lettland		&&&&&&&&&0101280.&&&&&0101 280	[8]
2009	&000000000000092400000024–27 september	Spanien		&&&&&&&&&&097211.&&&&&097 211	[9]
2010	&000000000000092300000023–26 september	Afrika		&&&&&&&&&&097053.&&&&&097 053	[10]
2011	&000000000000092200000022–25 september	Tyskland, Österrike, Schweiz – tyskspråkiga länder i fokus		&&&&&&&&&&099827.&&&&&099 827	[11]
2012	&000000000000092700000027–30 september	Norden		&&&&&&&&&&099136.&&&&&099 136	[12]
2013	&000000000000092600000026–29 september	Rumänien		&&&&&&&&&&096315.&&&&&096 315	[13]
2014	&000000000000092500000025–28 september	Brasilien,^[16] Röster från Katalonien^[17]		&&&&&&&&&&097133.&&&&&097 133	[14]
2015	&000000000000092400000024–27 september	Ungern,^[18] Röster från Island^[18]		&&&&&&&&&&094715.&&&&&094 715	[15]
2016	&000000000000092200000022–25 september		Yttrandefrihet^[19]	&&&&&&&&&&096293.&&&&&096 293	[16]
2017	&000000000000092800000028 sep.–1 okt.	Finland 100 år,^[20] Röster från Irland^[21]	Bildning (huvudtema)^[20]	77 292	[17]
2018	&000000000000092700000027-30 september		Mediefrågor, Illustrationer och mobilisering mot intolerans^[22]