Bollhusmötet
Bollhusmötet arrangerades av studentkåren vid Uppsala universitet den 17 februari 1939, i den då nybyggda Tennishallen kallad "Bollhuset". En majoritet av de närvarande studenterna protesterade mot att Sverige skulle ta emot tio tyska, judiska akademikerflyktingar från Nazityskland. Dessa ansågs hota studenternas framtida arbetsmarknad.
Bakgrund
Mötet hade sin bakgrund i vissa uppgifter som cirkulerat i pressen[1] om att Medicinalstyrelsen, med regeringens goda minne, planerade att bjuda in tio tyska, judiska specialistläkare till landet. Mot detta protesterade delar av läkarkåren, och hänvisade till arbetslöshet bland främst yngre läkare. Delar av den högerextrema opinionen i landet var snabba att utnyttja tillfället och arrangerade ett flertal demonstrationer och opinionsmöten, främst vid universitet och högskolor.
Mötet
Bollhusmötet, som det kallades i Upsala Nya Tidning dagen efter, varade mellan 19.30 och 00.30. Tjugotre talare från studenthåll avlöste varandra i talarstolen (och förutom dessa hölls också ett inledande anförande om "flyktingsituationen i landet" av den speciellt inbjudne chefen för Socialstyrelsens utlänningsbyrå, Kurt Bergström). Sju av dessa talare representerade olika högerextrema organisationer, som det nazistiska SSS och högerextrema SNF. Sju andra representerade föreningar som tvärtom tagit flyktingarnas parti, som Laboremus, Verdandi och olika kristna organisationer. Alla talarna var män med ett undantag: Karin Westman (Berg), senare känd litteraturforskare, som höll en appell för flyktingarnas sak.
Från början hade mötet samlat 1 500 studenter (cirka en tredjedel av stadens samtliga studerande), men när man kommit fram till omröstning fanns bara cirka 900 kvar i salen. Röstsiffrorna utföll med 548 röster för och 349 mot att Studentkåren skulle anta en protest mot den judiska invandringen.
Debatt 2006-2007 om händelsen
Föreningen Heimdal presenterade den 5 maj 2006 en utredning av händelsen gjort på uppdrag av styrelsen av en medlem. Utredningen påstod att Heimdal felaktigt pekats ut som antisemitiskt under slutet av 1930-talet och att det var enskilda styrelsemedlemmar som uttalade sig mot judisk invandring.[2][3] Denna slutsats ifrågasattes av Ola Larsmo i en intervju samma dag, samt i en debattartikel två dagar senare där han skriver att föreningen fortsätter att bagatellisera sin egen historia.[4][5] I boken Djävulssonaten utgiven 2007 utvecklar sedan Ola Larsmo denna ståndpunkt och vad som föregick under mötet.[6]
Se även
Referenser
Noter
- ^ ”Plan på läkarimport som väcker gensagor. 10-20 tyska emigranter skulle tas in. Betänkligt projekt säger sekreteraren i Läkarförbundet”. Svenska Dagbladet: s. 4, 14. 28 januari 1939.
- ^ Jansson, Daniel (5 maj 2006). ”Egen rapport: Heimdal inte med vid Bollhusmötet”. Upsala Nya Tidning. http://www.unt.se/uppsala/egen-rapport-heimdal-inte-med-vid-bollhusmotet-370092.aspx. Läst 1 juni 2013.
- ^ Jansson, Daniel (5 maj 2006). ”Ordföranden hoppas på slut för spekulationerna”. Upsala Nya Tidning. http://www.unt.se/uppsala/ordforanden-hoppas-pa-slut-for-spekulationerna-370094.aspx. Läst 1 juni 2013.
- ^ Jansson, Daniel (5 maj 2006). ”Ola Larsmo: De bagatelliserar sin historia”. Upsala Nya Tidning. http://www.unt.se/uppsala/ola-larsmo-de-bagatelliserar-sin-historia-370093.aspx. Läst 1 juni 2013.
- ^ Larsmo, Ola (8 maj 2006). ”Att tiga ihjäl är ett retoriskt misstag”. Upsala Nya Tidning. http://www.unt.se/debatt/att-tiga-ihjal-ar-ett-retoriskt-misstag-370496.aspx. Läst 1 juni 2013.
- ^ Löfvendahl, Erik (21 augusti 2007). ”Studenter satte stopp för judar”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/litteratur/studenter-satte-stopp-for-judar_35455.svd. Läst 1 juni 2013.
Källor
Vidare läsning
- Ola Larsmo, Djävulssonaten, 185 sidor, Bonniers, augusti 2007, ISBN 978-91-0-011519-7
- Ola Larsmo, På bägge sidor av vallen, olalarsmo.se
- Ola Larsmo: Det mörka arvet från Bollhusmötet www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/det-morka-arvet-fran-bollhusmotet/