Bollstabruk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 63°0′0″N 17°40′20″Ö / 63.00000°N 17.67222°Ö / 63.00000; 17.67222
Bollstabruk
Tätort
Kejsarstaden
Kejsarstaden
Land  Sverige
Landskap Ångermanland
Län Västernorrlands län
Kommun Kramfors kommun
Församlingar Ytterlännäs församling, Gudmundrå församling
Koordinater 63°0′0″N 17°40′20″Ö / 63.00000°N 17.67222°Ö / 63.00000; 17.67222
Area 443,67 hektar
Folkmängd 1 871 (2010)[1]
Befolkningstäthet 4,22 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Bollstabruk
Postnummer 873 XX
Riktnummer 0612
Tätortskod 7432
Bollstabruks läge i Västernorrlands län
Red pog.svg
Bollstabruks läge i Västernorrlands län

Bollstabruk, även Bollsta, är en tätort i Kramfors kommun, Västernorrlands län, belägen vid Bollstafjärden av Ångermanälven cirka 10 km nordväst om centralorten Kramfors. Tätorten omfattar såväl den gamla byn Bollsta som flera andra byar vid Bollstafjärden.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Bynamnet Bollsta (Balsstadz, genitiv, 1535) kommer av det fornsvenska mansnamnet Balle tillsammans med efterledet -sta.[2] Länge var orten också känd i folkmun som Ballesta. Efterledet -bruk härrör från den tid då ett järnbruk var den drivande kraften i orten.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det nyligen anlagda Bollstabruk på en lantmäterikarta över Blästa by 1759.

Under 1680-talet fick Carl Larsson Sparre, landshövding i Västernorrlands län och innehavare av Graninge bruk, idén att anlägga en masugn och hammarsmedja vid Bollstaån. Sparre kunde emellertid aldrig själv förverkliga dessa planer. I början av 1700-talet väcktes tanken åter till liv av Graninge bruks dåvarande ägare, Johan Clason, samt ägaren till Holms säteri och Gålsjö bruk, Jacob Polack. År 1737 anlade de tillsammans ”Bollsteå masugn” vid Bollstaåns fall strax före utloppet i Bollstafjärden, huvudsakligen på mark som hörde till Blästa by. Det mesta av utrustningen flyttades dit från Sollefteå, där en masugn tidigare uppförts av Graninge bruks ägare. År 1741 stod masugnen i Bollsta färdig. Järnmalm fraktades dit från bland andra Utö gruva och Bondgruvan i Norberg. Masugnen var i drift fram till februari 1899. Av Bollsta järnbruk återstår idag själva masugnsbyggnaden, uppförd av slaggsten. I närheten finns också brukets herrgård, uppförd 1738 men ombyggd vid flera tillfällen.[3]

År 1853 kompletterades järnbruket i Bollsta med en vattensåg med fyra ramar och en kantbänk. Den efterträddes 1860 av en ångsåg med fem ramar och två kantbänkar. Bollsta sågverk ingår idag i SCA-koncernen.[3]

När sågverksindustrin expanderade byggdes 1887–1894 arbetarkaserner som fick namnet Kejsarstaden. De finns fortfarande kvar och klassas som en miljö av riksintresse. [4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Bollstabruk 1900–2010[5][6]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
1 248
1960
  
1 400
1965
  
3 339
1970
  
3 446
1975
  
3 548
1980
  
3 093
1990
  
2 999 447
1995
  
2 747 448
2000
  
2 459 448
2005
  
2 118 449
2010
  
1 871 444
Anm.: Sammanvuxen med Väja 1965
 † Som köpingsliknande samhälle 1900.



samhället[redigera | redigera wikitext]

I centrum av Bollstabruk finns en Coop-butik med apotek och post, en ICA-butik, ett Folkets Hus och en simhall uppförd i södra delen av samhället i början av 1970-talet. Bollsta Folkets Hus har en rik konstsamling, som donerades av finansmannen Tomas Fischer i samband med att en helt ny byggnad uppfördes på 1980-talet. Vid södra infarten till samhället ligger Kejsarstaden med dess unika träbebyggelse.

Utanför Bollstabruk ligger Ytterlännäs gamla kyrka med anor från 1200-talet. När Ytterlännäs nya kyrka togs i bruk 1854 talades det om att den gamla kyrkan skulle rivas, men dessbättre blev detta aldrig verklighet.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Bollsta IK:s damlag hade en framgångsrik period under 90-talet där avancemang till allsvenskan var mycket nära.

Personer från orten[redigera | redigera wikitext]

Serietecknaren Mats Jonsson har skildrat sin uppväxt i Bollstabruk i serieboken Pojken i skogen (2005). Recension i SvD Kultur 23 december 2005.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Svenskt ortnamnslexikon, 2003, sid. 43
  3. ^ [a b] Berglund, Sten (1974). Det gamla Ytterlännäs. Ytterlännäs: [G. Sjödahl]. Libris 469208 
  4. ^ ”Kulturarv Västernorrland: Bollstabruk”. http://www.kulturarvvasternorrland.se/Kulturarv/Industriminnen/Bollstabruk/tabid/121/Default.aspx. Läst 29 maj 2011. 
  5. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]