Bolmört

Bolmört
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växtriket Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Solanales
Familj	Potatisväxter Solanaceae
Underfamilj	Solanoideae
Släkte	Bolmörtssläktet Hyoscyamus
Art	Bolmört H. niger
Vetenskapligt namn
§ Hyoscyamus niger
Auktor	L., 1753
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Bolmört (Hyoscyamus niger) är en art i familjen potatisväxter. Den är ett- eller tvåårig och blir 0,5-1 meter hög med grovt tandade blad. Etymologin bakom namnet är oklar, "bolma" kan både syfta på "stöpt rund klump" (som frökapseln) eller "svindla för ögonen". Bolmörten härstammar från Medelhavsområdet och västra Asien. Den förekommer i en stor del av Europa, och har även odlats som medicinalväxt. Arkeologiska fynd visar att bolmörten kom till Sverige senast under förromersk järnålder, möjligen som kulturväxt.

Inom folkmedicinen har den använts som sömn- och bedövningsmedel, och den har även spelat en stor roll i magisk-religiösa sammanhang. Verksamma ämnen i bladen är alkaloiderna hyoscyamin och skopolamin, vilka kan framkalla hallucinationer eller delirium.

Alla delar av växten är giftiga. Särskilt roten innehåller bland annat atropin. Allvarliga förgiftningar har inträffat vid medicinsk användning och då växten prövats i missbrukssyfte. Förgiftningar genom olyckshändelse hos barn är dock ovanliga. Symptomen vid förgiftning av bolmört är muntorrhet, ansiktsrodnad, hjärtklappning, yrsel, vidgade pupiller, dimsyn, oro och hallucinationer. Om någon förtärt bolmört kan man ge kol och spörja om risken hos Giftinformationscentralen.

Externa länkar

• Den virtuella floran - Bolmört
• Heimdahl, Jens, "Bolmörtens roll i magi och medicin under den svenska förhistorien och medeltiden", Fornvännen, 2009 s. 112-128.
• Bolmört i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (2:a upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
• Wikimedia Commons har media som rör Bolmört
  Bilder & media