Bolmört
| Bolmört | |
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Potatisordningen Solanales |
| Familj | Potatisväxter Solanaceae |
| Underfamilj | Solanoideae |
| Släkte | Bolmörtssläktet Hyoscyamus |
| Art | Bolmört H. niger |
| Vetenskapligt namn | |
| § Hyoscyamus niger | |
| Auktor | L., 1753 |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Bolmört (Hyoscyamus niger) är en art i familjen potatisväxter. Den är ett- eller tvåårig och blir 0,5-1 meter hög med grovt tandade blad. Etymologin bakom namnet är oklar, "bolma" kan både syfta på "stöpt rund klump" (som frökapseln) eller "svindla för ögonen". Bolmörten härstammar från Medelhavsområdet och västra Asien. Den förekommer i en stor del av Europa, och har även odlats som medicinalväxt. Arkeologiska fynd visar att bolmörten kom till Sverige senast under förromersk järnålder, möjligen som kulturväxt.
Inom folkmedicinen har den använts som sömn- och bedövningsmedel, och den har även spelat en stor roll i magisk-religiösa sammanhang. Verksamma ämnen i bladen är alkaloiderna hyoscyamin och skopolamin, vilka kan framkalla hallucinationer eller delirium.
Alla delar av växten är giftiga.[1] Särskilt roten innehåller bland annat atropin. Allvarliga förgiftningar har inträffat vid medicinsk användning och då växten prövats i missbrukssyfte. Förgiftningar genom olyckshändelse hos barn är dock ovanliga. Symptomen vid förgiftning av bolmört är muntorrhet, ansiktsrodnad, hjärtklappning, yrsel, vidgade pupiller, dimsyn, oro och hallucinationer. Om någon förtärt bolmört kan man ge kol och få råd hos Giftinformationscentralen.
Bygdemål [redigera]
I Skåne har växten gått under namnen hönsabane, hönsebane, hönsbane, Etymologin bakom detta är att bane betydde dödare, dråpare i fornsvenskan.
 |
Den här artikeln eller avsnittet innehåller ifrågasatta faktauppgifter. Rätta gärna felaktigheter, och se diskussionssidan för mer information. (2012-11) |
Hönsabane skulle då antyda att bygdens folk lagt märke till att höns dog, sedan de ätit bolmört. [2]
Referenser [redigera]
- ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. Sid. 79. ISBN 91-20-04445-3
- ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 242 [1]
Externa länkar [redigera]
- Den virtuella floran - Bolmört
- Heimdahl, Jens, "Bolmörtens roll i magi och medicin under den svenska förhistorien och medeltiden", Fornvännen, 2009 s. 112-128.
- Bolmört i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (2:a upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Wikimedia Commons har media som rör Bolmört
