Bordshockey
Bordshockeyspel
|
|
| Typ | Sällskapsspel |
|---|---|
| Skapare | Bröderna Widegren |
| Företag | Aristospel (ursprungligen) |
| Land | |
| Period | 1939– |
| Material | Plast, metall |
- För ishockeysimulerande datorspel, se lista över ishockeyspel.
Bordshockey är sporten som spelas med leksaken och sällskapsspelet ishockeyspel. Det består av en låda föreställande en isrink med spelare som rör sig i förbestämda spår och som manövreras med skjutbara spakar på kortsidorna. Det anordnas även tävlingar, både SM och VM i bordshockey. De skickligaste spelarna förmår blanda snabba och precisa kombinationer med lugn och sinne för taktik. Bordshockey kallas inte utan anledning för "schack i 100 km/h". Det finns två böcker på svenska om bordshockey – Bordshockeybibeln[1] och Svenska Ishockeyspel.[2]
Innehåll |
Historia[redigera]
Spelet är uppfunnet av bröderna Widegren, som 1939 sålde en handgjord prototyp till systrarna Svenssons AB Aristospel i Stockholm. Bolaget saluförde spelet till och med 1972, då företaget gick i konkurs. Det hade sedan slutet av 1950-talet fått konkurrens av STIGA i Tranås, som sålde sitt första exemplar 1957 och sedan utvecklade spelet från enkla trä- och metallspel med platta plåtgubbar och raka spår, till dagens designade plastspel med tredimensionella plastspelare och spår i böjda banor bakom målburarna. Utvecklingen är en förutsättning för dagens mer komplicerade spelsätt. Idag dominerar Stiga den svenska marknaden och tillverkar cirka 100 000 spel per år, samt exporterar till övriga länder. Viktiga exportländer är Finland, Norge, Danmark, Tyskland, Schweiz, Tjeckien, Slovakien och Ryssland. De senaste åren har försäljningen i Nordamerika ökat lavinartat.[3][4]
De första svenska mästerskapen i bordshockey spelades 1982. Den 10 maj 1987 bildades Svenska Bordshockeyförbundet (SBHF) i Göteborg. Som det nybildade förbundets första ordförande valdes Lars-Erik Svensson, Umeå. Han sågs som en enande kandidat mellan det sena 80-talets rivaliserande bordshockeystäder, Stockholm och Göteborg, som bland annat hade svårt att komma överens om lämplig höjd på de bord som användes under turneringar.
SBHF var det första nationella bordshockeyförbundet. Idag finns ytterligare ett tjugotal nationella förbund spridda över Europa och Nordamerika. Det första VM i bordshockey spelades i Globen i Stockholm 1989 och har sedan dess (med ett undantag, Brno 1992) spelats vartannat år.
De officiella turneringsspelen har sedan 1983 varit Stiga Play Off, som tillverkas av Stiga.
Bordshockey internationellt[redigera]
Sporten har fått ett uppsving de senaste åren, framför allt internationellt där tillväxten sedan millennieskiftet varit explosionsartad jämfört med tidigare. Som en följd av detta startades hösten 2003 världens första stora internationella bordshockeyliga, EuroLeague. Säsongen 2005-2006 omvandlades EuroLeague till World Table Hockey Tour (WTHT) med tävlingar i 14 länder. Swedish Masters, Moscow Cup, Helsinki Open, Øresund Cup och Czech Open räknas vanligen till de mest prestigefyllda internationella turneringarna. Tidigare spelades även Nordiska mästerskap och en nordisk liga (NBL).
Sverige har tagit de flesta av VM-gulden för herrar. Flest har Hans Österman (BHK Möllan Rouge) som vann 1997, 2001 och 2005. VM i Riga 2005 blev historiskt då Sverige för första gången förlorade lagguldet. Finland vann finalen med 11–9. På VM i Moskva 2007, återtog dock det svenska laget guldet efter finalrevansch mot Finland (11–9 i matcher). I juni 2009, då VM spelades i Budapest, ägde dock en scenförändring rum i sporten: de nordiska länderna hamnade för första gången utanför pallen; Sverige slutade fyra i lag-VM. Istället triumferade Ryssland (guld), Lettland (silver) och Tjeckien (brons). Även individuellt fick den svenska truppen ett magert resultat. Bäste svensk blev Hans Österman, som slutade femma.
Andra starka bordshockeynationer, förutom Sverige och Finland, är alltså – precis som VM i Budapest visade – Ryssland, Tjeckien och Lettland. De främsta nationerna, som länge stått i en klass för sig, brukar i bordshockeysammanhang kallas "Big Six" (även Norge brukar inkluderas här). På senare år har toppnationerna dock utmanats av länder som Ungern, Ukraina, Slovenien och Slovakien. Även Kanada och USA är på frammarsch. Nationella turneringar har dock även spelats på mer avlägsna platser som Västra Samoa, Japan och Brasilien.
Bordshockey i Sverige[redigera]
I Sverige anordnar SBHF regelbundet tävlingar, allt från lokala ligor med 5–15 deltagare till SM med flera hundra tävlande. Sporten är väl spridd över hela Sverige och det finns klubbar på många ställen i landet. Universitetsstäder som Lund, Umeå, Göteborg och Stockholm har sedan 1980-talets början varit ledande orter, men periodvis har även mindre orter som Enköping, Orsa, Överum, Ljungby och Avesta hävdat sig väl. För närvarande finns de bästa svenska klubbarna i Umeå (Umeå HSS), Malmö/Lund (BHK Möllan Rouge), Enköping (Enköpings HSC), Göteborg (Atletico Göteborg) samt Nynäshamn/Enköping (Buffé Ellyc). Dessa klubbar står sig väl även internationellt och ligger högt på ITHF:s klubbranking. De är dessutom arrangörer av lokala ligor (förkortas LL).
Profiler inom bordshockeyn är Göran Agdur (Orsa HSK), den förste svenske mästaren, Mikael Kratz (Orsa HSK), den förste världsmästaren, och Jacob Lindahl (Umeå HSS), som vann 7 raka SM-guld under 1990-talet.
Sveriges landslagsspelare vid VM 2007 i Moskva[redigera]
- Petter Bengtsson, BHK Möllan Rouge
- Stefan Edwall, Enköpings HSC
- Pontus Eriksson, Umeå HSS
- Lars Fridell, BHK Lugna Puckar
- Finn Fries, BHK Möllan Rouge
- Daniel Wallén, Alliance (RUS)
- Hans Österman, BHK Möllan Rouge
- Peter Östlund, Umeå HSS
- Thomas Petersson, Stockholms IK
- Henrik Brodin, TK Tigers
- Marcus Andersson, Enköpings HSC
- Fredrik Johansson, Enköpings HSC
Sveriges landslagsspelare vid VM 2009 i Budapest[redigera]
- Petter Bengtsson, BHK Möllan Rouge
- Stefan Edwall, Enköpings HSC
- Pontus Eriksson, Umeå HSS
- Lars Fridell, BHK Lugna Puckar
- Hans Österman, BHK Möllan Rouge
- Peter Östlund, Umeå HSS
- Marcus Andersson, Enköpings HSC
- Martin Arenlind, Fremad Eagles
- Johan Gustafsson, Buffé Ellyc
- Kalle Bindekrans, BHK Möllan Rouge
Andra kända svenska spelare[redigera]
- Jacob Lindahl, Umeå HSS
- Göran Agdur, Orsa HSK
Referenser[redigera]
- ^ Gradvall, Jan; Sundh, Lars (1988). Bordshockeybibeln. Tranås: Stiga. Libris 7678047. ISBN 91-7970-171-X
- ^ Ahlborn, Kenneth; Blom Leif, Nilmander Urban (1995). Svenska ishockeyspel: en historia från 1938 till 1995. Idrottshistoriska biblioteket, 99-2092105-X ; 2. Vällingby: Idrottsantikvariatet. Libris 7609966. ISBN 91-7151-036-2 (inb.)
- ^ http://hem.bredband.net/b291604/bordshockey/reportage/nationalencyclopedin.htm
- ^ http://www.bordshockey.net/bordshockey/historik.htm