Borgen Schlaining

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 47°19′20″N 16°16′49″Ö / 47.32222°N 16.28028°Ö / 47.32222; 16.28028

Borgen Schlaining, cirka 1840.

Borgen Schlaining är en medeltida fästning i staden Stadtschlaining i den österrikiska delstaten Burgenland.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Borgen omnämndes för första gången 1271 som castrum Zloynuk. Borgen ägdes av greven av Güssing som förlorade den till habsburgaren Albrekt 1289 i en militär uppgörelse, men fick tillbaka den lite senare. Efter ett misslyckat uppror mot sin härskare, den ungerska kungen, övertog kungen borgen med de tillhörande ägorna. Därefter hade borgen olika ägare: först den ungerska ätten Kaniszai (1342-1371), sedan olika herrar, tills kejsar Fredrik III erövrade borgen 1445. Han förlänade borgen åt sin anhängare Andreas Baumkircher. Baumkircher förstärkte och byggde ut borgen kring 1450. Men Baumkircher organiserade och ledde ett adelsuppror mot kejsaren i Steiermark, den s Baumkircherfejden, och avrättades i Graz 1471.

1527 fick Frans Batthyány borgen av kung Ferdinand. Det tog mer än 15 år innan Frans Batthyány fick övertaget över Barbara Baumkircher och hennes två makar och förmådde ta borgen i besittning. De följande 300 åren förblev Schlaining i familjen Batthyánys ägo. Borgen byggdes ut och befästes ytterligare under det oroliga 1600-talet. 1848 deltog Ludwig Batthyány i den borgerliga revolutionen och blev avrättad 1849 efter att revolutionen hade slagits ned. Hans besittningar drogs in av den ungerska kronan.

Därefter ägdes Schlaining av olika personer, bl a också av den f d österrikiska utrikesministern Udo Illig som sålde borgen till landet Burgenland 1980.

Borgen idag[redigera | redigera wikitext]

Borgen är öppen för besökare. Den inrymmer ett regionalmuseum, det europeiska universitetscentrumet för fredsstudier samt ett konferenscentrum.