Borgerlig demokrati

Wikipedia

Artikeln eller avsnittet innehåller ifrågasatta faktauppgifter. Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information. Rätta gärna felaktigheter.

Borgerlig demokrati är med en marxistisk term för en typ av politiskt system ("överbyggnad") i det kapitalistiska samhället. Termen är numera begränsad till den marxistiska diskursen men motsvaras i övriga sammanhang av liberal ^{[källa behövs]} eller västerländsk demokrati. ^{[källa behövs]}

Den borgerliga demokratin är en enligt Lenin begränsad form av demokrati som till sitt klassinnehåll är en form för borgarklassens diktatur över de andra klasserna.

Den borgerliga demokratin ses som otillräcklig i jämförelse med den socialistiska, otillräcklig därför att den begränsar demokratin till den rent politiska sfären och inte utsträcker den även till det privata näringslivet. Men jämfört med det tidigare feodalsamhället betraktar marxismen borgerlig demokrati som ett historiskt framsteg. Den nutida västerländska typen av demokrati är ett exempel på borgerlig demokrati enligt marxismen. Första republiken i Frankrike på 1790-talet är ett annat och tidigt exempel på borgerlig demokrati. Ett annat begrepp för borgerlig demokrati är liberal demokrati.

Den marxist-leninistiska synen på den borgerliga demokratin fick praktisk betydelse i förbindelse med upplösningen av den konstituerande församlingen i Ryssland efter Oktoberrevolutionen. Bolsjevikerna avskaffade den borgerliga demokratin med argumentet att den var mindre demokratisk än den socialistiska demokratin (utövad av sovjeterna).

Sagt om den borgerliga demokratin: "I den borgerliga demokratin är likheten så beskaffad, att det är förbjudet för både fattiga och rika att sova under Paris broar." Anatole France

[redigera] Källor

Lenin: "Staten och revolutionen", 1917.

Denna artikel innehåller inga källhänvisningar. Hjälp till genom att lägga till pålitliga källor. Icke verifierat material kan komma att tas bort.