Borgerliga partier
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Borgerliga partier är de partier som traditionellt sett står för konservativa eller liberala idéer. En närmare definition kan vara svår att göra, eftersom den borgerliga delen av den politiska skalan är ganska bred.
Gemensamt kan dock konstateras att de borgerliga partierna i Sverige förespråkar liberal, västerländsk demokrati, marknadsekonomi, privat äganderätt och rättsstat och motsätter sig individuellt våld som politisk metod till förmån för statligt våldsmonopol samt motsätter sig socialism. De borgerliga har alltid förespråkat reformer framför revolution.
Som borgerliga partier med representation i Sveriges riksdag räknas idag Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet. Till följd av den blockpolitik som råder i Sverige brukar de tillsammans ofta kallas det borgerliga blocket. Inom Centerpartiet fanns dock tidigare en påtaglig motvilja mot begreppet "borgerlig" och exempelvis Thorbjörn Fälldin använde konsekvent istället beteckningen icke-socialistisk om sitt parti och de regeringar han bildade. Inför riksdagsvalet 2006 bildade de svenska borgerliga riksdagspartierna Allians för Sverige. Alliansens seger i valet ledde till att de borgerliga partierna bildade regering.
Ibland anses Miljöpartiet vara ett borgerligt parti och från vänster kommer ofta kritiken att Socialdemokraterna har blivit ett borgerligt parti, eftersom partiet står för en liberalare ekonomisk politik än kritikerna tycker hör vänstern till; jmf Kanslihushögern.
Borgerlig vänster [redigera]
Borgerlig vänster är ett uttryck som ibland har använts för att beskriva liberala, och då främst socialliberala, partiers position på den politiska höger-vänster-skalan. I Sverige har detta epitet tidigare främst lagts på Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet, men dessa har sedan mitten på 1990-talet kommit att gå allt längre åt höger i ekonomiska och sociala frågor (sänkta och plattare skatter, minskat statligt ägande, omfattande avregleringar av monopol och arbetsmarknad, stärkt försvar, hårdare straff med mera). Den liberala ideologin är borgerlig eftersom den går ut på privat äganderätt av produktionsmedel/produktionsfaktorer och ett fokus på individen.
En avspegling av de liberala partiernas tidigare position till vänster om de konservativa är att flera liberala partier har en vänsterbeteckning i sitt partinamn, såsom Venstre i Danmark och Norge samt Radikale Venstre i Danmark. I Sverige heter den liberala publicistorganisationen Sveriges vänsterpressförening.
