Boxholms kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Boxholms kommun
Kommun
Boxholm kommunhus
Boxholm kommunhus
Boxholm vapen.svg
Land  Sverige
Län Östergötlands län
Landskap Östergötland
Domsaga Linköpings domsaga
Läge 58°11′47″N 15°3′7″Ö / 58.19639°N 15.05194°Ö / 58.19639; 15.05194Koordinater: 58°11′47″N 15°3′7″Ö / 58.19639°N 15.05194°Ö / 58.19639; 15.05194
Centralort Boxholm
Areal 603,87 km² (2013-01-01)[1]
169:e största (av 290)
 - land 525,77 km²
 - vatten 78,1 km²
Folkmängd 5 298 (2014-06-30)[2]
272:a största (av 290)
Befolkningstäthet 10,08 invånare/km²[2][1]
234:e högsta (av 290)
Bildad 1971
Kommunstyrelsens
ordförande
Per-Arne Larsson (S)
Kommunkod 0560
Boxholm Municipality in Östergötland County.png
Webbplats: www.boxholm.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Boxholms kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Boxholm.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Redan under äldre stenåldern (omkring 9 000 f.Kr.) fanns människor i den nuvarande bygden. Det finns talrika fynd från stenåldern, bland annat ett antal hällkistor. Bronsåldern och främst den äldre järnåldern representeras av spridda, ofta kvadratiska gravar samt av små gravfält. Från denna tid finns även omfattande stensträngssystem, vilken klargjorde markens användning. Från vikingatiden finns sju runstenar bevarade. Flertalet av kommunens kyrkor har medeltida ursprung; både Ekeby och Åsbo kyrkor byggdes under 1100-talet.

Namnet Boxholm (ursprungligen Bocksholm) går tillbaka till den sätesgård, Boxholms säteri som Gustav Vasas svåger Arvid Gustafsson Stenbock lät uppföra vid Svartån. I anslutning till Boxholms säteri, som finns kvar än idag, anlades 1754 ett järnbruk, invid ett samhälle växte upp vid 1800-talets slut. 1872 ombildades bruket till aktiebolag under namnet Boxholms AB, ett typiskt "bruksbolag" med bland annat järn- och stålindustri, sågverk, jord- och skogsbruk och mejeri vilket kom att bestå fram till början 1980-talet då det splittrades.

Boxholms bruk

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Ekeby, Malexander, Rinna och Åsbo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. 1 maj 1880 bildades Blåviks landskommun (och Blåviks socken) av delar ur Ekeby och Torpa landskommuner.

5 augusti 1904 inrättades Boxholms municipalsamhälle som upplöstes 1947 när Boxholms köping bildades genom ombildning av Ekeby landskommun.

Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanslagningar av kommunerna och Folkunga och Södra Göstrings landskommuner bildades.

Boxholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Boxholms köping, Södra Göstrings landskommun och en del av Folkunga landskommun (Rinna).[3]

Kommunen ingick från bildandet till 28 februari 2002 i Mjölby tingsrätts domsaga (som fram till 1975 hette Folkungabygdens tingsrätts domsaga) och ingår sen dess i Linköpings tingsrätts domsaga.[4]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Sköld kvadrerad: 1. och 4. i fält av guld en halv upprest, röd bock med blå beväring; 2. och 3. i rött fält ett järnmärke av guld.

Vapnet fastställdes på 1940-talet för Boxholms köping. Bockarna (som givit upphov till ortnamnet) kommer från ätten Stenbocks vapen, medan järnmärkena syftar på bruksverksamheten. Vid kommunbildningen 1971 övertogs vapnet av Boxholms kommun. Inga kokurrerande vapen fanns i området (bortsett från Folkunga, som delvis kom att ingå i den nya kommunen).

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Boxholms kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
6 387
1975
  
5 899
1980
  
5 794
1985
  
5 629
1990
  
5 675
1995
  
5 642
2000
  
5 334
2005
  
5 242
2010
  
5 221
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Geografi[redigera | redigera wikitext]

Större delen av kommunen utgör en del av det Sydsvenska höglandet. Norr om centralorten Boxholm övergår dock landskapet i en smal övergångsbygd, vilken skiljer östgötaslätten från skogsbygden. Bergsplatåer med mellanliggande sprickdalar i nordnordvästlig-sydsydvästlig orientering samt sjöar präglar skogsbygden. Bergsplatåerna i söder når 200–240 meter över havet. Hällmarkerna i den kulliga övergångszonen i norr når omkring 110 meter över havet.

Halva sjön Sommen ingår i kommunen. Denna skapar milslånga, smala vikar där den fyller upp brottzoner i granitberggrunden. Genom Sommen rinner Svartån, vilken på sin fortsatta väg bildar flera fall, exempelvis vid orten Boxholm. Kring Svartån finns vidsträckta mader vilka har ett rikt fågelliv.

Landskapsbilden i kommunen utmärks över lag av den mångfald av kvartära formelement, av vilka kan nämnas skarpryggade åsar (så kallade getryggar), moränkullar, drumliner, sandplatåer, dödisgropar och erosionsdalar. Malexanderdeltat är ett randdelta som bildats i den forna issjön Storsommen. Ett annat intressant område är det så kallade Kamelandskapet, vilket består av sedimentavlagringar. Det är beläget norr om och det stora sandfältet söder om Ljungstorp i kommunens nordvästra del. Detta område ingår för övrigt i den mellansvenska israndzonens sydligaste stråk, där isälvssediment delvis överlagras av morän.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Boxholms kommun genomkorsas av Södra stambanan och riksväg 32. I norr, nära kommungränsen, går även till viss del Europaväg 4.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 3 22 10 2 1 3
3 22 10 2 3
41 89,6
35 6
1973 3 21 11 2 1 3
3 21 11 2 3
41 91,5
34 7
1976 2 22 11 2 1 3
2 22 11 2 3
41 92,9
31 10
1979 2 23 10 2 4
2 23 10 2 4
41 92,2
26 15
1982 2 23 9 1 1 5
2 23 9 5
41 92,5
28 13
1985 2 23 8 3 1 4
2 23 8 3 4
41 91,3
29 12
1988 2 23 1 9 2 1 3
2 23 9 2 3
41 88,3
28 13
1991 2 21 9 1 3 5
2 21 9 3 5
41 87,3
29 12
1994 3 23 7 1 3 4
3 23 7 3 4
41 88,6
24 17
1998 6 19 6 6 4
6 19 6 6 4
41 81,90
22 19
2002 4 22 7 5 3
4 22 7 5 3
41 81,73
22 19
2006 21 1 6 3 4
21 6 3 4
35 82,15
20 15
2010 19 2 1 4 1 2 6
19 2 4 2 6
35 85,26
20 14
  • I valet 2010 blev 1 mandat obesatt
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

I Boxholms kommun finns ett flertal förhistoriska lämningar, bland annat gravfält från vikingatiden vid Strålsnäs herrgård. Där finns även en runsten med texten: "Ris lät resa denna sten efter Krok, sin fader och Ärinvi sin moder". Vid Ryckelsby finns ett omfattande stenssträngssystem från äldre järnåldern samt ett antal stensättningar. Boplatslämnar från samma tid finns även.

Sevärda är även kommunens kyrkor: Blåviks kyrka (invigd 1873) belägen vackert vid Sommens strand, Boxholms kyrka (invigd 1897), Ekeby kyrka, Malexander kyrka, Rinna kyrka, Åsbo kyrka. De fyra sistnämnda är förutom Malexander kyrka av medeltida ursprung.

Bland museer kan Boxholms bruksmuseum, inrymt i en kvarnbyggnad från 1777 och Malexanders hembygdsmuseum nämnas.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mjölby tingsrätt/Lysinmgs härad (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]