Brännässla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Brännässla
Illustration Urtica dioica0.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Rosordningen
Rosales
Familj Nässelväxter
Urticaceae
Släkte Nässelsläktet
Urtica
Art Brännässla
U. dioica
Vetenskapligt namn
§ Urtica dioica
Auktor Linné, 1753
Hitta fler artiklar om växter med

Brännässla (Urtica dioica) är en art i familjen nässelväxter. Arten är allmän över hela Nordeuropa, men förekommer även i övriga Europa, Asien, Nordafrika och som införd till Nordamerika.

Honblommor hos brännässla.
Hanblommor hos brännässla.
Planterad brännässla i kruka inomhus.

Biologi[redigera | redigera wikitext]

Blommorna är enkönade; växten är dessutom oftast tvåbyggare. Liksom hos de flesta vindblommiga växter är frukten en nöt. I likhet med andra arter i nässelsläktet är den en ört med små grönaktiga vindblommor. Dessa pollineras av vinden genom att ståndarna hastigt rätar ut sig från sitt inböjda läge när blomman mognar. Pollenet slungas därvid upp i luften. Hela växten (utom bladens ovansida) är försedd med brännhår (se artikeln om nässelsläktet).

Den smärta som uppstår vid beröring av brännässlans brännhår börjar avta efter cirka 5 minuter. Efter cirka 15 minuter är vanligtvis smärtan helt borta. Klåda och irritation kan förekomma i över tolv timmar efter beröring.

Brännässlan kväver andra örter; jordskiktet är vanligtvis bart under ett nässelstånd. Närvaron av brännässlor är en stark indikation på att marken är kraftigt kvävehaltig.

Ett 29 cm långt blad av brännässla hittades 2011 i Grohed söder om Uddevalla.[1]

Användning[redigera | redigera wikitext]

De späda vårskotten kan skördas till föda (nässelkål och nässelsoppa). Stjälken har tidigare använts för att ge bastfibrer. Nässlorna rötades och bearbetades till fibrer precis som lin. Fibrerna är mycket korta och svåra att spinna, men blandades ibland ut med lin. Nässelfibrerna spanns till ett fint tyg, nättelduk (det vill säga nässelduk). Förr användes även roten till textilfärgning.

För att hålla mal och skadeinsekter borta kan man ha en nässla i en blomkruka.

Brännässlor används också för att göra nässelvatten för att gödsla andra grödor.

Medicinsk användning[redigera | redigera wikitext]

Inom folkmedicinen används brännässla invärtes vid anemi, ödem och diabetes, samt utvärtes vid reumatiska åkommor. Hela växten kommer till användning och vid invärtes användning är ovanjordsdelen blodbildningsökande, urindrivande och svagt blodsockersänkande. Använd utvärtes ökar den hudgenomblödningen. Aktiva ämnen är vitamin C, järn och, i färsk växt, även histamin, acetylkolin och myrsyra. [2]

Värdväxt[redigera | redigera wikitext]

Brännässlan är också värdväxt för flera insekter som exempelvis nässelfjäril och kartfjäril. Den tämligen ovanliga växten nässelsnärja (Cuscuta europaea) parasiterar också på nässlor.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rekordnässla?, Bohusläningen, 5 juli 2011.
  2. ^ Örtmedicin och växtmagi, Reader’s Digest AB, 1983

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]