Brännö
| Brännö | |
| Tätort | |
 Åkern som finns ungefär mitt på ön.
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Göteborgs kommun |
| Församling | Styrsö församling |
| Koordinater | 57°38′10″N 11°46′40″Ö / 57.63611°N 11.77778°V |
| Area | 87,06 hektar |
| Folkmängd | 708 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 8,13 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 4322 |
  |
|
Brännö är en tätort och ö i Göteborgs södra skärgård. Den ingår i Styrsö socken i landskapet Västergötland och i primärområdet Södra skärgården i Göteborgs kommun. Orten och ön ingick utgjorde ett municipalsamhälle från 1 december 1911 till 31 december 1922. Brännö har till skillnad från de flesta andra öarna i skärgården inte varit ett fiskesamhälle, utan befolkningen har förut mestadels varit bönder. Även lots har varit ett vanligt yrke på ön.
Namnet Brännö förekommer flera gånger i de isländska sagorna, bland andra i Olav Tryggvasons saga (Brenneyia), Egil Skallagrimssons saga (Brenneyja) och i Laxdøla saga (Brenneyjar). I Kung Valdemars jordebok på 1200-talet skrevs namnet Brænnø, vidare Bränöö 1600 och Brännö 1777. Förleden Bränn- anses komma av ordet "bränning", alltså en brottsjö från havet.[2]
Innehåll |
Kultur[redigera]
På dansbanan vid Brännö Husviks brygga på södra sidan av ön anordnas dans på torsdagskvällarna under sommaren. Bryggan är känd från Lasse Dahlqvists klassiska vals "De' ä' dans på Brännö brygga" från 1941. Lasse Dahlqvist bodde aldrig på ön, men var som barn ofta på besök hos sin morfar, mästerlotsen Rudolf. Dahlqvists morfars hus Langegården finns bevarat på ön. Flera av Lasse Dahlqvists visor har innehåll som anknyter till ön. Här märks utöver ovannämnda melodi till exempel "Morfar har berättat".[källa behövs]
Kyrkan[redigera]
Kyrkobyggnaden på Brännö tillkom relativt sent, först 1954. Den består av en enkel träbyggnad, med plats för cirka 70 gudstjänstbesökare. En liten församlingsdel finns i ena änden av byggnaden. Koret, som kan anas till vänster i bild, tillkom 1977. Kyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning, med koret i söder.[3]
Befolkningsutveckling[redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Brännö 1990–2010[4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1990 | 417 | 75 | ||
| 1995 | 525 | 77 | ||
| 2000 | 627 | 79 | ||
| 2005 | 698 | 81 | ||
| 2010 | 708 | 87 | ||
| Anm.: Ny tätort 1990
|
||||
Källor[redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 119
- ^ Brännö kyrka, kort kyrkobeskrivning utgiven av Brännö kyrkoförening 1997.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Vidare läsning[redigera]
- Bjulén, Helge (1998). Brännö under 1000 år: från 900-tal till 1900-tal. [Göteborg]: [H. Bjulén]. Libris 7453445. ISBN 91-630-7511-3
- Bjulén, Helge (2001). Brännö under 1900-talet: från jordbruksbygd till förstad. [Göteborg]: [H. Bjulén]. Libris 8526020. ISBN 91-631-0898-4
- Bjulén, Helge (2005). Brännö under ofärdsår: en roman om länsmän, smugglare och vrakplundrare. [Göteborg: Helge Bjulén]. Libris 9895791. ISBN 91-631-6619-4
- Rörberg, Alice (2010). Brännö: en ö i förvandling. Göteborg: Tre böcker. Libris 11829054. ISBN 978-91-7029-681-9
Externa länkar[redigera]
|
||||||||||||||||
