Brännkyrka socken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Brännkyrka socken
Socken
Gammalt odlingslandskap på Farstanäset.
Gammalt odlingslandskap på Farstanäset.
Land  Sverige
Landskap Södermanland
Härad Svartlösa härad
Kyrkby -
Area 81 km²[1]
Folkmängd 10 714 (1903)[1]
Sockenkod 3015
Brännkyrka socken i Svartlösa härad Södermanland.
Brännkyrka socken i Svartlösa härad Södermanland.

Brännkyrka socken i Södermanland ingick i Svartlösa härad, uppgick 1913 i Stockholms stad och området är sedan 1971 en del av Stockholms kommun.

Socknens areal var 80,82 kvadratkilometer land.[1] År 1901 fanns här 10  714 invånare.[1] Godsen Årsta, Enskede, Örby, Farsta, Älvsjö, Långbro, Västberga, Herrängen, Hägersten, Orhem, Sätra och Skarpnäck, orterna Liljeholmens municipalsamhälle, Örby municipalsamhälle, Södertörns villastad och Enskede trädgårdsstad samt sockenkyrkan Brännkyrka kyrka låg i socknen 1913.

Innehåll

[redigera] Administrativ historik

Brännkyrka socken har medeltida ursprung, omnämnd tidigast 1314 då under namnet Vantör. det nuvarande namnet dyker upp första gången i en köpehandling från 1425.[2] På 1300-talet hörde byn Sätra till Huddinge socken, men tillhörde därefter Brännkyrka. Fram till början av 1700-talet tillhörde öarna Gränö, Gåsö, Ägnö och Älgö Brännkyrka socken, innan de överfördes till Tyresö socken. Ur församlingen utbröts på 1600-talet Erstaviks kapellförsamling och på 1640-talet Nacka kapellförsamling. Först 1888 överfördes motsvarande del av jordebokssocken till den då nybildade Nacka socken/Nacka landskommun.

Brännkyrka kyrksocken var 1550-1587 anslaget till skolmästaren vid Södermalms skola, något som brännkyrkaborna beklagade sig storligen över, då deras präst inte kunde göra hembesök då stadsporten var stängd. 1587 lades därför Brännkyrka istället som annexförsamling till Huddinge socken, vilket den förblev fram till 1 maj 1914.[3]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Brännkyrka församling och för de borgerliga frågorna till Brännkyrka landskommun. 1913 uppgick landskommunen i Stockholms stad. Ur församlingen utbröts 1931 Enskede församling, varur 1957 Farsta församling, Skarpnäcks församling bröts ut, samt 1957 Vantörs församling och Hägerstens församling varur 1969 Skärholmens församling bröts ut. [4] [5]

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Svartlösa härad. De indelta soldaterna tillhörde Livregementets grenadjärkår, Södermanlands kompani. De indelta båtsmännen tillhörde Första Södermanlands båtsmanskompani.[6][7]

Flygfotografi från luftballong 1898 över norra delen av Brännkyrka. Närmast breder Västberga, Årsta och Hägerstens ägor ut sig, längre bort syns Liljeholmen och där bortom Stockholm.

[redigera] Geografi

Brännkyrka socken låg på Södertörn närmast söder och sydost om Stockholm med Mälaren i väster och norr (Årstaviken) med sjöarna Långsjön och Magelungen i söder. Ostgränsen utgjordes före utbrytningen av Nacka av Östersjön och i nordost av Saltsjön och Hammarby sjö. Socknen hade odlingsbygder på större områden i centrum och vid sjöarna och var i övrigt en mossrik kuperad skogsbygd.

[redigera] Gods och större jordegendomar

Brännkyrka socken dominerades länge av stora jordegendomar på ett sätt som är typiskt för Södermanland. I samband med industrialismens intåg började marken i stadens direkta närhet bli värdefull för andra ändamål. Därigenom kom många egendomar att styckas upp till industri- och bostadstomter. Denna utveckling pågick med växlande framgång och intensitet från 1860-talet, och fram till Brännkyrkas inkorporerades med Stockholm 1913 för att sedan avstanna i någon mån. Sedan 1950-talet har dock i stort sett all tidigare jordbruksmark tagits i användning för andra ändamål.

  • Årsta

  • Enskede

  • Farsta

  • Älvsjö

  • Långbro

  • Skarpnäck

  • Sätra

  • Västberga

[redigera] Namnet

Namnet (1440 Brenkiökio) kommer från kyrkan och anspelar på att denna helt eller delvis brunnit i början av 1400-talet. Före denna tid var namnet Vantör (1314 Wantör) med oklar förled, efterleden är densamma som i Södertörn. [8]

[redigera] Historiska bilder

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

  1. ^ [a b c d] Brännkyrka i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1905)
  2. ^ Ferenius, Jonas; Harald Gustafsson (1999). Brennekyrkia Sochn. Stockholm: Stockholmia Förlag. sid. 95. Libris 8369508. ISBN 91-7031-061-0 
  3. ^ Huddinge - En socken i storstadens skugga, Magareta Seth-Stenung 1956
  4. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  5. ^ ”Ändringar i församlingsindelningen 2000-2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Regional%20statistik/Indelningar/_Dokument/forsandr00-12_1121.xls. Läst 5 december 2011. 
  6. ^ Adm historik för Brännkyrka socken (ange Brännkyrka församling i sökrutan). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  7. ^ Om Södermanlands båtsmanskompani
  8. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

[redigera] Externa länkar

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Br%C3%A4nnkyrka_socken&oldid=15909972"
Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk