Brännland, Umeå kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 63°53′00″N 20°04′00″Ö / 63.88333°N 20.06667°Ö / 63.88333; 20.06667
Brännland
Tätort
Bron över Umeälven vid Brännland och Sörfors
Bron över Umeälven vid Brännland och Sörfors
Land  Sverige
Landskap Västerbotten
Län Västerbottens län
Kommun Umeå kommun
Församling Umeå landsförsamling
Koordinater 63°53′00″N 20°04′00″Ö / 63.88333°N 20.06667°Ö / 63.88333; 20.06667
Area 28,21 hektar
Folkmängd 220 (2010)
Befolkningstäthet 7,8 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 8140
Småortskod S9733
Brännlands läge i Västerbottens län
Red pog.svg
Brännlands läge i Västerbottens län
SverigesLän2007Västerbotten.svg
Areal och befolkningsuppgifter från SCB [1]

Brännland är en mindre tätort i Umeå kommun, belägen vid E12 cirka tio kilometer väster om centrala Umeå.

Brännland ligger vid Umeälven och är omgivet av jordbruks- och skogsmark. Norrfors (NV), Sörfors (V) och Kåddis (SO) utgör de närmaste grannbyarna. Bebyggelse sydost om tätorten, har av SCB avgränsats till en separat småort namnsatt till Brännland (södra delen).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Fornlämningar från 2000-talet f. Kr. har hittats i området och hällristningar från 3000-2000 f. Kr. har hittats i grannbyn Norrfors, så man vet att området befolkats i tusentals år.

År 1543 bestod Brännland av sex gårdar, 1620 fanns det 7 bönder i byn [2][3]och sedan 1693 finns det nedskrivet vilka åtta gårdar som då utgjorde byn och som sedan dess varit permanent boplats för generationer människor [4].

Brännlands läge vid Umeälvens nedre smalaste ställe och största fors har säkert haft stor betydelse för orten. Åren 1800-1802 byggdes den första bron över älven mellan Sörfors och Brännland. Den var i trä och brändes 1809 av svenskar för att hindra ryssarna söderifrån. Nästa bro också i trä byggdes 1875-1877 och en bropelare till den står kvar mitt i älven strax ovanför nuvarande bro. Den nuvarande bron byggdes 1910-12 och är en bågbro i järnfackverk snart 100 år gammal.

Numera rinner det mesta av vattnet i forsarna vid Brännland genom norra Europas största vattenkraftverk - Stornorrfors. På sommaren går det fortfarande bra att fiska lax och öring nedanför bron. Fina badställen saknas inte heller. På vintern ser det nästan torrt ut tyvärr.

I modern historia har det bl. a. funnits biograf, Konsumaffär (till 2006) och bensinstation med bilverkstad, den blev nedlagd 1978 i samband med att en ny påfart från Sörfors till E12 byggdes.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Brännland 1975–2010
År Folkmängd Areal (ha)
1975
  
208
1980
  
203 28
1990
  
208 28
1995
  
210 28
2000
  
206 28
2005
  
187 28#
2010
  
220 28
Anm.: Ny tätort 1975. Ej tätort 2005, åter tätort 2010.
 # Som småort.



Samhället[redigera | redigera wikitext]

Brännlandsskolan ligger belägen mellan Brännlandsvägen och älvdalen. Den inrymmer ca 100 elever från förskoleklass till klass 5.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Förutom företaget Ålö AB finns en antikaffär i f.d. Konsumbutikens lokaler, Leos lekland för barn i en av Ålös gamla utrymda industrilokaler, samt ett flertal småföretagare.

Den bördiga jordbruksmarken som har präglat byn och som varit huvudnäring i århundraden brukas idag (2009) av endast två jordbrukare.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Fotbollsintresserade Brännlandsbor är engagerade i Sörfors IF som har klubbstuga och fotbollsplaner just på andra sidan Umeälven. Vid skolan finns en grusplan, som spolas vintertid, och vid annan plats i Brännland finns en beachvolleybollplan samt en boulebana.

Bild över Umeälven nedströms Sörforsbron i november

Älvsträckan längs Brännland lämpar sig utmärkt för sportfiske. Det finns en vandringsled längsmed älven på Brännlandssidan där två grillplatser utgör lämpliga rastplatser för friluftsmänniskor.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ http://www2.foark.umu.se/samlingar/digitalt/dighand100/SE_FOARK_100_1_2.pdf
  3. ^ "Umeåbygdens knektar 1620-1695" utgiven 1986
  4. ^ "Umbygdas hembygdsbok – Om soldattorpens och Brännlandsbygdens historia" utgiven 1993