Brännskada

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Brännblåsa på fingret

En brännskada (eller brännsår) är ett trauma (en skada) på huden som oftast orsakats av värme. Kan komma som blåsor eller liknande. För att behandla en brännskada ska du lägga handen i kallt vatten upp till en timme, om detta inte funkar kan du åka till akuten. Blåsorna är helt ofarliga men kan vara väldigt irriterande. När man bränner sig blir huden öm och tar lång tid att återhämta sig, under den tiden kan vätskor komma från huden och hjälpa till, då är huden blåser upp sig som en skyddsnät runt såret.

Kategorisering av brännskador[redigera | redigera wikitext]

Faktorer som påverkar en brännskadas svårighetsgrad:

  • Djup (Ofta avhängigt temperaturen och hur lång tid vävnaden varit exponerad för värme)
  • Utbredning
  • Placering på kroppen
  • Den skadades ålder (Barn och gamla är känsligare för brännskador)

Ytlig delhudsbrännskada (första gradens brännskada)[redigera | redigera wikitext]

Överhuden skadad. Huden blir röd och svider.

Djup delhudsbrännskada (andra gradens brännskada)[redigera | redigera wikitext]

Överhud och läderhud skadad. Huden blir röd och svullen. Det uppstår blåsor i huden och man upplever smärta.

Fullhudsbrännskada (tredje gradens brännskada)[redigera | redigera wikitext]

Alla hudlager skadade. Även underliggande vävnader kan ha skadats. Huden blir brun eller svart och oelastisk. Känselnerverna är förstörda och tillståndet är inte smärtsamt, dock kan personen känna smärta men är då ej från området som är tredje gradens brännskadad. Att få tredje gradens brännskada av vatten tar 1 sekund vid 65 °C, 5–10 sekunder vid 57 °C, 1,5 minut vid 52 °C och mer än 5 minuter vid 50 °C.[1]

Uppskattning av storlek på skadan[redigera | redigera wikitext]

När man ska uppskatta hur stort område som är skadat använder man sig av den så kallade nioprocent-regeln. Huvudet utgör 9 %, vardera armen 9 %, bålen 2 × 9 % på framsidan och 2 × 9 % på baksidan, benen 2 × 9 % vardera och genitala delar 1 %. Vid mindre brännskador kan man uppskatta brännskadan utifrån storleken på den drabbades handflata, som utgör 0,5 %. Hela handen inklusive fingrar motsvarar 1 % av kroppsytan.

På små barn är denna regel inte tillämplig då de har större huvud i förhållande till kroppen. Ett spädbarnshuvud motsvarar 20% av kroppsytan. Oavsett ålder motsvarar handflatan omkring 1%.


Omhändertagande[redigera | redigera wikitext]

Vid lättare skada[redigera | redigera wikitext]

  • Kyl med svalt vatten minst 20 min
  • Rengör om sot eller smuts
  • Lämna klara blåsor intakta, klipp bort blåsrester i kanterna
  • Lägg på ett förband med ex Mepitel, salvkompress eller NaCl-kompress.
  • Smärtlindring, ex paracetamol
  • Om möjligt högläge av den skadade kroppsdelen

Vid följande trauma rekommenderas att den skadade snarast uppsöker sjukhus[redigera | redigera wikitext]

  • Vid djupa delhudsbrännskador som är 1 % eller större
  • Alla fullhudsbrännskador
  • Mindre brännskador som sitter på känsliga ställen, i ansikte eller kring genitalia

Behandling på sjukhus[redigera | redigera wikitext]

  • Smärtlindra
  • Vid fullhudsskador överväg escarotomi
  • Uteslut inhalationsskador
  • Motverka avkylning
  • Vätsketillförsel enligt nedan.

Vätsketillförsel[redigera | redigera wikitext]

Då den brännskadade förlorar vätska i och med att hudbarriären är skadad är det viktigt att ersätta denna. Kroppen klarar själv att kompensera för vätskeförlusterna till viss mån men en brännskada på mer än 15-20% bör behandlas med vätska. Mängden vätska beräknas enligt Parklands-formel, 4 ml x kroppsvikt (kg) x procent brännskadad hud. Ex en 70 kg person med 30% brännskador ska erhålla 4 x 70 x 30 = 8400 ml. Detta ska totalt ges under ett dygn varav hälften av vätskan de första åtta timmarna.

Komplikationer[redigera | redigera wikitext]

Infektion och sepsis är allvarliga komplikationer som kan drabba patienter med brännskador. De initiala symtomen är ofta trötthet och feber. Obehandlad kan komplikationen bli livshotande. Vid misstanke på infektion bör patienten uppsöka sjukhus där sårodling tas och antibiotika sätts in. Förstahandsvalet är cefalosporinpreparat, ex Claforan. Profylaktisk antibiotikabehandling för undvikas.

Mindre allvarliga resttillstånd efter brännskada är torr och ömtålig hud, klåda, käldkänslighet, pigmentrubbingar, känselrubbingar, hyperalgesi, ärr, nedsatt kraft och rörelseinskräkningar.

Brännskador hos barn[redigera | redigera wikitext]

Skållning är den vanligaste orsaken till brännskador på barn. Det drabbar framförallt barn i åldern från 9 månader upp till några år. Oftast har barnet stjälpt ut något kärl med en het vätska såsom tekopp, kastrull, kaffekanna etc. Brännskadan lokaliseras oftast till ansikte, bål och framsidan av låren. Beröring av heta föremål drabbar barn i samma ålder. Det kan röra sig om att det krypande barnet reser sig emot ugnsluckor eller elradiatorer. Brännskadan är då oftast lokaliserad till handflatorna. Skador orsakade av öppen eld drabbar oftast äldre barn. Lek med lättantändliga ämnen, smällare etc. kan vara orsaken. Skadorna sitter då ofta på händer och i ansiktet.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Varmvattnets temperatur”. http://www.omboende.se/sv/Hyra/Att-hyra/Varmvattnet-ska-vara-5060-C/. Läst 27 november 2012.