Bröstcancer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bröstcancer
Klassifikation och externa resurser
Histopatologisk bild föreställande duktal carcinoma in situ (DCIS) i bröstvävnad. (H&E-färgning)
ICD-10 C50
ICD-9 174-175
OMIM 114480
DiseasesDB 1598
MedlinePlus 000913
eMedicine med/2808 
MeSH engelsk

Bröstcancer är en cancer som utgår från bröstvävnad, vanligtvis från mjölkgångsepitel eller mjölkkörtlarna. Tumörer som uppstår i mjölkgångarna kallas duktala carcinom och de som uppstår i körtlarna kallas lobulära carcinom.

Bröstcancer kan drabba alla däggdjur inklusive människan, vanligtvis kvinnor, men sjukdomen kan även drabba män. Sjukdomen är runt hundra gånger vanligare hos kvinnor, men prognosen är generellt sämre då tumören ofta upptäcks i ett senare skede hos män. [1]

Tumörens storlek, stadium, tillväxthastighet samt flera andra egenskaper vägs in för att besluta om behandling. Behandlingsalternativ som finns inkluderar kirurgi, cytostatika (cellgift eller hormoner), strålning och immunoterapi. Förstahandsbehandling vid icke-spridd bröstcancer är kirurgi, som kan leda till bot i många fall. För att minska risken för återfall kompletteras den kirurgiska behandlingen ofta med strålning eller cytostatika. [2] Cytostatika verkar i de flesta fall genom att slå ut celler som har en snabb celldelning, detta ger bieffekter som håravfall och störningar av magtarmsystemet.

Vissa former av bröstcancer får tillväxtstimulering via östrogen och/eller progesteron, man kan behandla dessa tumörer genom att hämma hormonernas effekt. Bröstcancer står hos kvinnor för 22,9% av alla cancerinsjuknanden och 13,7% av cancerdödsfallen. [3] Prognosen vid bröstcancer varierar mycket beroende på spridning och tidpunkt för upptäckt, men anses generellt sett god. I Sverige är 5-årsöverlevnaden nästan 90 %. [4]

Tecken och symptom[redigera | redigera wikitext]

Det första påvisbara symtomet vid bröstcancer är oftast knölar i bröstet eller förstorade lymfknutor i axill eller i halsregionen. Andra tecken kan vara att bröstet blir större, huden kan missfärgas eller få utbuktningar och indragningar. Bröstvårtan kan bli indragen eller avge blod och var. Smärta i brösten (mastodyni) förekommer oftast inte vid cancer, men kan indikera på annan bröståkomma. Inflammatorisk bröstcancer är en svårdiagnostiserad typ av bröstcancer. Symtomen kan lika de vid bröstinflammation med smärta, svullnad, kliande, värmeökning och indragen bröstvårta. Huden kan få en grövre textur, så kallad apelsinhud. Avsaknaden av knöl i bröstet gör att cancer kan missas. Ibland upptäcks inte bröstcancrar förrän tumören har metastaserat. Vilka symtom patienten då uppvisar beror på vilka organ tumören har spridit sig. De vanligaste organen metastaser sprider sig till är skelettet, hjärnan, levern och lungorna. Bröstcancer kan upptäckas vid cancerutredning om en patient uppvisar B-symtom som nattliga svettningar, feber och viktnedgång. Endast en mindre andel av knölar i bröstet visar sig senare vara bröstcancer. Bröstsymtom orsakas oftare av benigna bröstsjukdomar som mastit eller fibroadenom.

Klassificering[redigera | redigera wikitext]

Bröstcancer klassificeras enligt flera olika system. Klassificeringen av tumören har prognostisk betydelse och hjälper till att besluta om behandling. Helst ska tumören specificeras enligt följande faktorer.

  • Histopatologi. De flesta bröstcancrar utgår från körtelepitel eller mjölkgångsepitel, och kallas lobulära eller duktala. Cancer in situ kallas tumörer som består av celler som inte har brutit igenom basalmembranet, till skillnad från invasiv cancer som inte är begränsat till en viss vävnadstyp.
  • Malignitetsgrad är ett mått på hur mycket cancercellerna skiljer sig ifrån normala celler i bröstvävnaden. Cancerceller förlorar sin differentiering vilket ger ett oordnat växtsätt, cellkärnorna blir polymorfa och de delar sig okontrollerat. Ju lägre differentieringsgrad en tumör har desto sämre prognos har patienten.
  • Stadieindelning. Det finns olika system för att klassificera progressionen för bröstcancer, ett system är TNM-systemet. Ett annat är stadieindelningen som ser ut som följer:
    • Stadium 0 - Carcinoma in situ
    • Stadium I - Tumören (T) involverar inte axillära lymknutor (N).
    • Stadium IIA – T 2-5 cm, N negativa, eller T <2 cm och N positiv.
    • Stadium IIB – T > 5 cm, N negativa, eller T 2-5 cm och N positiva (< 4 axillära knutor).
    • Stadium IIIA – T > 5 cm, N positiva, eller T 2-5 cm med 4 eller fler axillära knutor
    • Stadium IIIB – T har penetrerat bröstväggen eller huden och kan ha spridits till < 10 axilläraN
    • Stadium IIIC – T har > 10 axillära N, 1 eller mer N ovan eller under nyckelbenet eller interna N i bröstet.
    • Stadium IV – Avlägsna metastaser (M)
  • Receptorförekomst. Bröstcancerceller har receptorer på ytan, i cytoplasman och kärnan. Förekomsten av tre olika receptorer har klinisk betydelse vid bröstcancer:

Cancerceller med östrogenreceptorer på ytan är beroende av östrogen för celltillväxt och kan alltså behandlas med läkemedel som hämmar östrogens effekt. Patienter med denna typ av bröstcancer har bättre prognos. HER2-positivitet är en prognostiskt negativ faktor även om monoklonala antikroppar riktade mot denna receptor har förbättrat behandlingsmöjligheterna och förbättrat prognosen. Cancrar som inte uttrycker någon av receptorerna på sin yta kallas trippelnegativa.

  • DNA-typning. Genom att titta på tumörcellernas genuttryck kan behandling optimeras för cancerceller med just en genotyp.

Epidemiologi och etiologi[redigera | redigera wikitext]

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och cirka 7000 nya fall diagnostiseras årligen i Sverige [5]. Risken att drabbas av bröstcancer stiger med åldern och riskfaktorer inkluderar tidig mensdebut och sent klimakterium, barnlöshet eller sent barnafödande, kortvarig eller ingen amning, körteltäta bröst, fetma efter menopausen, alkohol, joniserande strålning etc. Det finns en betydande ärftlighetskomponent, och man kan räkna med att det i minst 5 % av fallen finns ett tydligt ärftligt inslag. Även män kan drabbas av bröstcancer, men risken är mycket liten jämfört med kvinnor. Ca 1 av 125 personer som drabbas av bröstcancer är män. [6]

Screening[redigera | redigera wikitext]

Mammografi av bröst normal bild till vänster och på de högra bilden ses en tumör.

En kvinna kan i syfte att tidigt upptäcka eventuell bröstcancer, och på så vis förbättra prognosen, själv undersöka brösten en gång per månad. Detta bör i så fall (hos en premenopausal kvinna) ske under en given fas av menstruationscykeln, gärna i början då brösten är minst ömma, då bröstens sammansättning varierar med ändrade östrogennivåer. Systematiska litteraturöversikter talar dock emot att denna metod skulle ha någon effekt på mortaliteten i bröstcancer.[7]

Mammografi är röntgenundersökning av brösten. Undersökningen har störst sensitivitet efter menopausen då kvinnornas bröst blir lösare och kontrasten till cancerogen vävnad blir större. Socialstyrelsen rekommenderar screening av alla kvinnor mellan 40 och 74 år. Särskilt kvinnor i åldrarna 50-69 är viktiga att screena. Kontrollerna bör göras 1 gång/18 månader för kvinnor under 55 och en gång vartannat år för äldre kvinnor vilket motiveras av att tumörerna växer snabbare för yngre kvinnor. De enskilda landstingen lägger själva upp ett screeningprogram beroende på prioriteringar och ekonomiska förutsättningar. [8]

Då mammografi är en röntgenundersökning sker en strålningsexponering av brösten, vilket gör att patienten kan få cancer av själva undersökningen. Den använda stråldosen är normalt sett liten och ökningen i cancerrisk vägs upp av möjligheten att rädda liv genom tidig cancerupptäckt. Studier visar att ju lägre dos som röntgenapparaten använder desto fler liv kan räddas.[9]

Diagnos[redigera | redigera wikitext]

Diagnos ställs genom s.k. trippeldiagnostik:

  • Klinisk undersökning där man noggrant känner igenom brösten och lymfkörtlarna
  • Mammografi
  • Biopsi med finnåls- och ibland grovnålspunktion

I vissa fall kan man använda sig av ultraljudsundersökning och vid blodig sekretion från bröstvårtan gör man galaktografi (mjölkgångsröntgen).

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Kvinna med höger bröst borttaget.
  • Kirurgi - borttagning av bröst eller delar av bröst och utrymning av drabbade lymfkörtlar
  • Cytostatika - används adjuvant som tilläggsbehandling efter kirurgi i syfte att minska risken för återfall (recidiv) eller palliativt i syfte att lindra symtom och uppskjuta sjukdomsprogress efter ett recidiv
  • Strålbehandling - används för att minska risken för återfall i bröst och lymfkörtlar efter kirurgi, men minskar även risken för återfall på andra håll i kroppen, s.k. fjärrecidiv.
  • Hormonell behandling - används mot östrogen- eller progesteronkänsliga tumörer. Det finns antiöstrogener och läkemedel som hindrar tillverkning av kroppseget östrogen hos kvinnor som kommit in i klimakteriet s.k. aromatashämmare. Ibland kan man strålbehandla eller hormonbehandla äggstockarna för att minska östrogenproduktionen hos kvinnor som inte kommit in i klimakteriet. Hormonell behandling ges såväl i adjuvant som i palliativt syfte. Exempel på läkemedel är Tamoxifen, Aromasin, Femar och Arimidex.

Aromatashämmande läkemedel (letrozol, anastrozol och exemestan) ges vid behandling av ER-positiv bröstcancer efter kirurgi till minst 90 procent av patienterna. SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har publicerat en systematisk litteraturöversikt som utvärderar effekterna av adjuvant hormonell behandling (minst 5 år) med långtidsuppföljning beträffande överlevnad biverkningar och hälsorelaterad livskvalitet. [10]

Utveckling av nya behandlingar[redigera | redigera wikitext]

De nya läkemedlen som utvecklas för behandling av bröstcancer spänner över ett stort antal olika angreppspunkter eller ”targets”. Sammantaget för alla utvecklingsnivåer finns i storleksordningen 150 nya läkemedelskandidater registrerade under utveckling på patienter med bröstcancer.[1] Av dessa är flera framme i den senare delen av utvecklingsprocessen, det vill säga fas III-studier. Om man söker bland de kliniska tester som finns registrerade hos National Institute of Health i USA finner man för närvarande flera hundra aktiva i den senare utvecklingsfasen.[2] Man ska vara medveten om att de flesta nya läkemedel mot cancer ofta i initialskedet testas på mycket sjuka patienter vilket medför att det är svårt att få goda resultat. Biologiska läkemedel har gjort sin entre i behandlingen av bröstcancer, exempelvis har antikroppar blivit godkända. Under de senaste åren har ett flertal andra läkemedelskandidater testats. De huvudsakliga strategier som det satsas på är kinas-hämmare, hormon-modulerare, cellcykel-hämmare, apoptos-inducerare, samt immunoterapi. Även två preparat som hindrar det intracellulära skelettet (microtubuli) att förändras, vilket är nödvändigt för celldelning, har kommit långt. Det finns många fler läkemedel som är godkända för behandling av andra cancertyper men som även är under utveckling för bröstcancer. De flesta är i en mellanfas av utvecklingskedjan och man kan räkna med att det i runda tal kommer att ta 5 år till innan dessa kan vara godkända som behandling.

[2] www.clinicaltrials.gov 2007-12-15.

Prognos[redigera | redigera wikitext]

1 av 33 dör i sjukdomen statistiskt sett. Prognosen är mycket beroende av vilket stadium sjukdomen upptäcks vid och hur känsliga tumörcellerna är för behandling. Generellt sett är prognosen god om cancern inte hunnit sprida sig lymfatiskt. Risken för metastaser minskar för varje återfallsfritt år men man kan få metastaser efter 20-30 år.

Kulturella referenser[redigera | redigera wikitext]

Rosa bandet

Rosa bandet är en symbol för medvetenhet och stöd för personer som drabbats av bröstcancer och stöd för fortsatt forskning.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=17211
  2. ^ http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=17606
  3. ^ http://globocan.iarc.fr/factsheets/populations/factsheet.asp?uno=900
  4. ^ http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18274/2011-3-26.pdf
  5. ^ [1] Cancer i siffror 2005 - Populärvetenskapliga fakta om cancer - dess förekomst, bot och dödlighet Socialstyrelsen ISBN 91-89446-68-2
  6. ^ Kumar et al Robbins Basic Pathology 7th Edition Sunders/ Elsevier
  7. ^ Kösters JP, Gøtzsche PC (2003). ”Cochrane Database of Systematic Reviews”. Cochrane Database Syst Rev (2): sid. CD003373. doi:10.1002/14651858.CD003373. PMID 12804462. 
  8. ^ Socialstyrelsens hemsida hämtat 2007-10-28
  9. ^ British Journal of Cancer (2000) 82, 220-226. A Mattsson, W Leitz och L E Rutqvist: Radiation risk and mammographic screening of women from 40 to 49 years of age: effect on breast cancer rates and years of life
  10. ^ SBU. Aromatashämmande läkemedel vid behandling av postmenopausala kvinnor med tidig ER-positiv bröstcancer. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. SBU Alert-rapport nr 2014-02. ISSN 1652-7151. http://sbu.se/201402

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]