Brahe (adelsätter)

Från Wikipedia
För andra betydelser, se Brahe.

Brahe är namnet på två besläktade adliga ätter, den ena dansk och den andra svensk.

Danska Brahe-ätten

Brahe
Den danska ätten Brahes stamvapen
UrsprungDanmark
StamfarAxel Brahe till Vittskövle
SätesgårdHvedholm
Utgrenad iDanska ätten Bille-Brahe
och Svenska Braheätten
Danmark Adel i Danmark
NaturaliseradDansk uradel
† Utslocknad i Danmark
Utslocknad1786
SvärdssidanPreben Brahe (d. 1786)

Den danska ätten, som även skrev sig Bragde och i sitt vapen förde en stolpe, skall enligt danska släktböcker härstamma från en Verner Brahe, vilken bodde i Skåne, där släkten ända till 1500-talet främst var bosatt. En sonsons sonson till honom var Torkil Pedersson Brahe (1372 - 1447), riksråd under drottning Margareta och fader till Johanna Torkilsdatter (Brahe)(patronymikonet även skrivet Torgilsdotter, Torkelsdotter med flera varianter), som genom sitt giftermål med Magnus Laurensson i Sverige blev stammoder för den svenska Brahe-ätten (se nedan).

Johanna Torkildsdotter Brahe var i sitt första gifte förmäld med den svenske adelsmannen Knut Karlsson (Örnfot), herre till Tärna i Södermanland. Efter Knuts död ärvde Johanna detta gods och medförde detta i boet i sitt andra äktenskap med den likaledes svenske väpnaren Magnus Laurentsson, också han från Södermanland. Paret fick sonen Peder Magnusson (sedermera riksråd och riddare), vilken valde att antaga moderns ättenamn (men däremot sin fars vapen). Därigenom blev Johanna Torkilsdotter stammoder till den svenska grenen av den kända danska adelsätten Brahe. Hennes barnbarn var riksrådet Joakim Brahe, gift med Gustav Vasas syster Margareta Eriksdotter (Vasa) och sedermera avrättad vid Stockholms blodbad.

En broder till Torkil Brahe var Axel Brahe till Vittskövle, likaledes riksråd. Han blev stamfader till den danska ätten, som utdog på svärdssidan 1786. Ättens siste manlige medlem var Preben Brahe (d. 1786). Efter honom övergick familjegodset Hvedholm med flera gårdar (som sedan kom att bilda grevskapet Brahesminde) till hans kusins son, Axel Bille, som 1788 fick tillstånd att kalla sig Bille-Brahe.

Medlemmar av den danska Brahe-ätten

Svenska Brahe-ätten

Brahe
Den svenska ätten Brahes stamvapen:
Två nedåtvända vingar i svart med avhuggna motvända fästen på gult fält
Per Brahe den yngres dotter Elsa Beata som genom giftermål med Adolf Johan räknades som svensk prinsessa i några år före sin tidiga död 1653. Hon begravdes i Brahekyrkan på Visingsö
UrsprungDanmark
Förgrenad urDanska ätten Brahe
StamfarMagnus Laurentsson
SätesgårdRydboholm
Utgrenad iÖrnevinge
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1631
GradGrevlig ätt nr 1
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1930 i Stockholm
SvärdssidanMagnus Per Brahe

Den svenska ätten Brahe, Sveriges första grevliga ätt, och med två vingar i sitt vapen, kan ej med säkerhet ledas längre tillbaka än till 1400-talet. Man har med anledning av vapnens likhet velat härleda ätten till Upplandslagmannen Birger Persson (Finstaätten), den heliga Birgittas far, men denna härledning är bevisligen oriktig, då Birger Peterssons ätt dog ut redan på 1300-talet.

Släktens förste kände stamfader var väpnaren Magnus Laurentsson, som på 1440-talet skrev sig till Tärnö i Södermanland, som han erhållit med sin hustru Johanna Torkildsdotter Brahe av den danska Brahe-ätten (se ovan) och som hon fått genom sitt föregående gifte med riksrådet Knut Karlsson (Örnfot).

Sonen Peder Magnusson Brahe upptog mödernenamnet Bragde eller Brahe. Även han bodde på Tärna samt var väpnare och under 1480-talet häradshövding i Oppunda härad.

Sonsonen Joakim Brahe var gift med Margareta Eriksdotter (Vasa), syster till Gustav Vasa. Då den senare återkom från fångenskapen i Danmark, besökte han Joakim Brahe på Tärna. Han varnade Joakim Brahe för att infinna sig vid konung Kristians kröning, men denna varning ignorerades, och Joakim Brahe avrättades i Stockholms blodbad 1520. Hans änka blev 1525 omgift med greve Johan av Hoya.

Med Joakims son Per Brahe d.ä., en systerson till Gustav Vasa, erhöll ätten den 29 juni 1561 av Erik XIV grevlig värdighet, och fick Visingsö som grevskapet Visingsborg. Den introducerades 1625 på Riddarhuset som grevliga ätten nr 1. Genom giftermål har den blivit befryndad med flera tyska furstliga släkter, såsom husen Braunschweig, Pfalz-Zweibrücken och Hessen-Homburg.

Såsom fideikommiss har ätten innehaft Skokloster i Uppland, och även det gamla Vasagodset Rydboholm. Ätten dog ut 1930 med greve Magnus Per Brahe på Rydboholm.

Medlemmar av den svenska Brahe-ätten

Ätten Örnevinge

Huvudartikel: Örnevinge

Erik Brahe (1552–1614) hade i en förbindelse med Anna Filipsdotter Kern, en dotter till fältskären och befallningsmannen Filip Kern, den utomäktenskapliga sonen Gustav Eriksson (1598–1666). Erik Brahes bror, Gustav Brahe (1558–1615) hade med sin älskarinna, Anna Reibnitz från Schlesien, en son Johan Gustavsson (d. 1685), som blev underlagman och hovrättsassessor. De båda kusinerna Gustav Eriksson och Johan Gustavsson adlades 1646 under namnet Örnevinge (introduktion på Riddarhuset under nr 352). Namn och vapen anspelar på Brahe-ättens vapen.

Johan Gustavsson Örnevinge var gift med Virginia Persdotter Gyllensvärd, en dotterdotter till Erik XIV:s utomäktenskapliga dotter Virginia Eriksdotter.

Se även

Källor

Vidare läsning

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Brahe_(adelsätter)&oldid=34992433”