Brakved
| Brakved | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växtriket Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Rosales |
| Familj | Brakvedsväxter Rhamnaceae |
| Släkte | Brakved Frangula |
| Art | Brakved F. alnus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Frangula alnus | |
| Auktor | Miller, 1768 |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Brakved (Frangula alnus) är ett litet träd eller buske med smärt stam, vanligen av 2-3 meters höjd, någon gång dubbelt högre.
Innehåll |
[redigera] Beskrivning
Kronan är gles, grenar och kvistar långa, fina och böjliga, bladen platta, tunna och mjuka. Allt detta är kännetecknen för en skuggälskande buske som kan växa under större träd och alltså finns inne i skogen, se biotop.
Brakveden har 5-taliga, tvåkönade blommor med gulvita, tämligen stora foderblad, men mycket små, kapuschongformade kronblad, och ståndarna motsatta kronbladen. Blomningen börjar under försommaren och fortsätter under hela vegetationstiden. Mogna och omogna frukter (stenbär) ses därför alltjämt bredvid blommorna; fruktfärgen är först röd, sedan svart. De två fruktrummen är enfröiga. Frukten är giftig[1]. Giftet är irriterande på magslemhinnorna och ger rödfärgad urin.
[redigera] Biotop
Brakveden har sina ståndorter dels på skogsängar och vid skogsbryn, helst på fuktig mark, dels inne i lundar eller skog.
[redigera] Habitat
Buskens utbredning sträcker sig i Norden ända upp till polcirkelns närhet, dock icke i fjällområdet.
[redigera] Användning
- Barken av denna växt, "frangulabark" (farmakopéns "Cortex Frangulæ"), var tidigare ett mycket använt medel mot kronisk förstoppning (vanligen som extrakt med vatten).
- Förkolad ved används vid tillverkning av svartkrut.
- Barken kan användas för växtfärgning och gör ylle gult eller brunt. Även bär och löv kan användas till färgning.
[redigera] Synonymer
- Frangula dodonei Ard., 1766
- Frangula nigra Samp., 1913
- Frangula vulgaris Rchb., 1832 nom. illeg.
- Rhamnus alnoides Gray, 1821 nom. illeg.
- Rhamnus frangula L., 1753
- Rhamnus nemoralis Salisb., 1796 nom. illeg.
- Rhamnus sanguinea Ortega, 1800
[redigera] Dialektala namn
- Brake [2]
- Brakebuske [2]
- Bråkbuske
- Brågon
- Gulbark (p g a egenskap att färga gult vid växtfärgning)
- Toste
- Tröske
- Tröste
[redigera] Etymologi
Artepitetet syftar på att bladen till formen liknar klibbalens (dock utan alens "glutt i nosen").
Ordleden brak och bråk kan syfta dels på ljudet, när veden knäckes, dels till användning av det av brakved framställda svartkrut, som orsakar kanoners brak och bråk.
Tröste med förvanskningarna Tröske och Toste kan avse den bot, som den folkmedicinska användningen kan ge.
[redigera] Referenser
- ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 90. ISBN 91-20-04445-3
- ^ [a b] Elof Hellquist: Svensk etymologisk ordbok, sida 59 [1]
[redigera] Externa länkar
- Den Virtuella Floran
- Brake i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (2:a upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Wikimedia Commons har media som rör Brakved