Brand (tidning)
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar och kan därför inte verifieras. (2009-04) Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
.jpg)
Första numret av Brand med Émile Zola på förstasidan.
|
|
| Publikationstyp | Tidsskrift |
|---|---|
| Grundad | 1898 |
| Nuvarande ägare | Kulturföreningen Brand |
| Huvudkontor | Stockholm |
| Politisk beteckning | Anarkistisk |
| Språk | Svenska |
| ISSN | 0284-9526 |
| Webbplats | http://www.tidningenbrand.se/ |
Brand är en svensk anarkistisk tidning som givits ut med ojämna mellanrum sedan 1898. Från början var tidningen kopplad till Socialdemokraterna och fungerade då som det socialdemokratiska partiets ungdomstidning men i och med Ungsocialisternas utträde ur partiet, bröts detta band.
Tidningen ges idag ut av en redaktion i Stockholm. Brand hade sin storhetstid från 1910-talet fram till 1930-talet och under den tiden var Brand en veckotidning.
Innehåll |
[redigera] Historia
Brand har allt sedan starten fört en radikal politik, under det tidiga 1900-talet var det frågor som upplösningen Sveriges union med Norge, den svenska militarismens uppsving, dåtidens reaktionära prästvälde och sexualupplysningen. Brand var den första tidningen i Sverige som vågade ta in annonser om (som det då hette) "försiktighetsartiklar". Att annonsera och propagera för preventivmedel var under denna tid förbjudet och medförde givetvis att Brand åtalades ett flertal gånger. Första gången tidningen hamnade i klammeri med rättvisan var 1906, året då regeringen infört en del lagar mot radikal propaganda, de så kallade Staafflagarna, som gjorde det illegalt att exempelvis agitera mot militarismen. Hinke Bergegren blev en av de första som spärrades in med lagen som stöd, och därmed den första av Brands redaktörer som sattes i fängelse. 10 månader fick han avtjäna för antimilitaristisk agitation. Vissa nummer av Brand beslagtogs men då gavs tidningen ut under andra namn som till exempel Svarta faran, Ryska faran, Hungerfaran, Sedlighetsfaran, Strejkbrytarfaran och Världskrigsfaran. Dessa tidningar fick stor spridning med en genomsnittlig upplaga på 20 000 exemplar. Ryska faran trycktes i 59 000 exemplar. Under denna tid var det alltid någon i redaktionen som tillfälligt satt fängslad.
Senast Brand åtalades var den 31 augusti 2000 då justitiekansler Hans Regner beslöt att väcka åtal mot Brand för uppvigling, ett brott mot tryckfrihetsförordningen. Brands nummer till kvinnodagen 8 mars 2000 anmäldes direkt av SÄPO när den släpptes eftersom Säpo kopplade samman den humoristiska kravallguiden i Brand med husockupationen som genomfördes i Linköping några dagar senare. I artikeln nämndes att zebrakavajer inte är att rekommendera och ingen av ockupanterna använde heller någon zebrakavaj.
I Brand har flera kända författare och skribenter börjat sin bana. Många av dessa skrev under pseudonymer då artiklarnas innehåll på den tiden kunde leda till rättsliga följder. Många skrev även parallellt i den syndikalistiska tidningen Arbetaren.
[redigera] Exempel på personer som skrivit i Brand
- Gustav Hedenvind-Eriksson
- Hinke Bergegren
- Ivan Oljelund
- Moa Martinson
- Harry Martinson
- Karin Boye
- C.J. Björklund
- Carl-Emil Englund
- Erik Asklund
- Eyvind Johnson
- Jan Fridegård
- Klas Hellborg
- Ivar Lo Johansson
- Artur Lundkvist
- Vilhelm Moberg
- Albert Jensen
- Elise Ottesen-Jensen "Ottar"
- Nils Ferlin
- Helmer Grundström
- Eva X Moberg
- Rasmus Fleischer
- Kajsa Ekis Ekman
