Brita Molin
| Brita Molin | |
 | |
| Född | 12 juni 1919 Skara stadsförsamling |
|---|---|
| Död | 26 september 2008 (89 år) Maria Magdalena församling |
| Konstnärskap | |
| Fält | Bildkonstverk, grafik |
| Redigera Wikidata (för vissa parametrar) | |
Brita Molin, född Hellstrand 12 juni 1919 i Skara stadsförsamling[1], död 26 september 2008 i Maria Magdalena församling,[2] Stockholm, var en svensk målare, tecknare och grafiker.[1]
Brita Molin var dotter till arkitekten John Hellstrand och Signe Härnborg. Molin var från 1943 gift med Carl Molin, odontologie doktor, professor och konstskribent.
Molin studerade konst vid Grünewalds och Skölds målarskolor 1946–1948 samt för Lennart Rodhe och Pierre Olofsson vid Académie Libre 1949–1952 samt som specialelev vid Högre konstindustriella skolan 1954–1956 där hon studerade mosaik och litografi. Därefter följde flera studieresor till Frankrike[1]. Hon fortsatte sina studier vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1963–1964 samt för Stanley William Hayter på Atelier 17 i Paris 1964–1965.[3]
Separat ställde hon ut på Lilla Paviljongen 1953, Falköping 1954, Skellefteå, samt på Grafiska sällskapets galleri 1965, 1973 och 1995, Alonzo Gallery i New York 1969 och 1974, Konstnärshuset 1987, Vikingsbergs konstmuseum 1991 och Skaraborgs länsmuseum 1994.[3] Tillsammans med Lambert Werner ställde hon ut på Färg och form[4] 1960. Hon medverkade i Nationalmuseums utställning Unga tecknare 1950–1954 samt i flera samlingsutställningar i Borås och Göteborgs konsthallar och Stockholmssalongerna på Liljevalchs konsthall. Hon var representerad i Sveriges allmänna konstförenings utställning Svart på vitt som visades på Konstakademin 1955.[1] Hon har dessutom medverkat vid utställningar i New York, Seattle, Paris, Fredrikstad och Tokyo.[3] Hon var under slutet av 1980-talet huvudlärare i grafik på Konsthögskolan Valand.
Brita Molin är främst känd som grafiker med färgetsning som huvuduttryck. I hennes personligt expressionistiska bildspråk har också musiken en viktig roll. Hon jämförde sitt bildskapande med musik. Hennes tidiga konst var en form av realistiskt återgivna motiv men hon övergick tidigt till arbeta med abstrakta kompositioner mot en all större spontanitet, med en mycket personlig kolorit. Spontanistisk konst är ofta helt nonfigurativ och så kan man ibland uppfatta Molins konstverk.[1] Förutom grafik arbetade hon i olja, pastell, mosaik och stucco lustro.
| ” | Britas bildvärld var både berättande nonfigurativ och ett gestaltande av naturen. Inspirationen kom från naturen och musiken.
Det är i en kombination av flera sinnen som man läser Britas bilder. Färger och former spelar tillsammans med lustfyllda klanger och kraftfulla fanfarer. |
„ |
| – Jordi Arkö och Svenrobert Lundquist[5] | ||
Molin är representerad vid Nationalmuseum[6], Moderna museet[7] i Stockholm, Kalmar konstmuseum[8], Örebro läns landsting[9], Museum of Modern Art och Metropolitan Museum of Art[10] i New York, Bibliothèque nationale de France[11] i Paris, Kunstmuseum zu Berlin och Ateneum[12].
Representation[redigera | redigera wikitext]
- Moderna Museet, Stockholm
- Nationalmuseum, Stockholm
- Konstmuseerna i bl.a. Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Malmö, Sandviken, Skövde, Umeå
- Grafikens Hus, Mariefred
- Bibliotèque Nationale, Paris
- Albertina, Wien
- Kobberstikkabinettet, Statens Museum for Kunst, Köpenhamn
- Ateneum, Helsingfors
- Alvar Aaltomuseet, Jyväskylä
- Museum of Modern Art, New York
- Metropolitan Museum, New York
- The Public Library, New York
- Brooklyn Museum, New York
- The Library of Congress, Washington
- Smithsonian Institution, Washington
- Cleveland Museum of Art, Cleveland
- Museum of Modern Art, San Fransisco
- The Achenbach Foundation, San Fransisco
- Museum of Modern Art, La Jolla
- Museum of Modern Art, Maryland
- Museum of Modern Art, Denver
- Kunstmuseum zu Berlin
- Kunstmuseum zu Dresden
Uppdrag[redigera | redigera wikitext]
- Ordförande i Grafiska Sällskapet 1974–1977.
- Ledamot i styrelsen för Nämnden för svensk konst i utlandet 1971–1974.
- Ledamot i styrelse för Riksutställningar 1976–1979.
- Ledamot i styrelsen för Statens Konstmuseer 1982–1988.
- Huvudlärare i grafik vid Valands Konsthögskola 1986–1987.
- Gästlärare i grafik vid Konsthögskolan i Stockholm 1990.
Offentliga verk i urval[redigera | redigera wikitext]
- Ymnighetshornet, valvet mellan Storholmsbackarna 66 och 68 i Skärholmen i Stockholm.
Priser och stipendier[redigera | redigera wikitext]
- Tunnelbanetävlingen i Stockholm, 1961.
- HSB väggmosaik i Oxelösund, 1982.
- Le Grand Prix de la Exposition Graphique, Uzès, Frankrike, 1982.
- Kamratstipendiet 1985.
- Grafiska Sällskapets stipendium 1985.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Brita Molin – grafik och målningar. Katalog utgiven i samband med Brita Molins utställning på Konstnärshuset Stockholm 1999, Ödeshög 1999.
- Från min verkstad, Stockholm 1969.
- Nicklasson, Kim: Ur vår tids grafik 13 – Brita Molin, Kristianstad 1991.
- Lindahl, Gudrun: Mitt möte med sex konstnärer och sex bildvärldar, Stockholm 1982.
- Svenskt konstnärslexikon del IV, sid 139, Allhems förlag, Malmö. Libris 8390293
- Vem är det? Svensk biografisk handbok 1993
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] Svenskt konstnärslexikon del IV sid 139, Allhems Förlag, Malmö.
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ [a b c] CV på www.angelfire.com läst 2020-09-22
- ^ Libris
- ^ [1] Jordi Arkö och Svenrobert Lundqvist: Brita Molin till minne I Helsingborgs Dagblad 31 januari 2009
- ^ Nationalmuseum
- ^ Moderna museet
- ^ Kalmar konstmuseum
- ^ Konstsegment : en del av Örebro läns landstings konstinnehav, 1991, LIBRIS-ID:1282740, sid 172
- ^ Metropolitan Museum of Art
- ^ Bibliothèque nationale de France
- ^ Ateneum