Bromelain

Från Wikipedia

Bromelain eller bromelin är beteckningen på två enzymextrakt som finns i ananas (familjen Bromeliaceae).[1] Extraktet har en historia av folkmedicinsk användning. Som ingrediens används den i kosmetika, som en aktuell medicinering och som köttmjukgörare.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den första isoleringen av bromelin registrerades 1891 av den venezuelanska kemisten Vicente Marcano genom att jäsa ananasfrukten.[2] År 1892 undersökte Russell Henry Chittenden, assisterad av Elliott P. Joslin och Frank Sherman Meara, saken mer fullständigt[3] och kallade det "bromelin". Senare introducerades termen 'bromelain' och applicerades ursprungligen på något proteas från någon medlem av växtfamiljen Bromeliaceae.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Bromelain finns i alla delar av ananasplantan (släktet Ananas),[4] men stammen är den vanligaste kommersiella källan,[4][5] förmodligen för att användbara mängder lätt kan extraheras efter att frukten har skördats.[4]

Bromelain produceras huvudsakligen i delar av världen där ananas odlas, såsom Thailand eller Malaysia och extraheras från skal, stam, blad eller avfall från ananasplantan efter bearbetning av frukten för juice eller andra ändamål.[4][5] Utgångsmaterialet blandas och pressas genom ett filter för att erhålla en supernatant vätska som innehåller det lösliga bromelainenzymet.[5] Ytterligare bearbetning omfattar rening och koncentration av enzymet.[4]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Bromelainextrakt är en blandning av proteinätande (proteolytiska) enzymer och flera andra ämnen i mindre mängder. De proteolytiska enzymerna är sulfhydrylproteaser där en fri sulfhydrylgrupp av en cysteinaminosyra sidokedja krävs för funktion.

Efter en timme vid 50 °C förblir 83 procent av enzymet aktivt, medan vid 40 °C förblir praktiskt taget 100 procent aktivt.[6] Åtta minuter vid 80 °C är tillräckligt för att nästan helt inaktivera enzymet.[6] Den proteolytiska aktiviteten hos koncentrerade bromelainlösningar förblir relativt stabil i minst en vecka vid rumstemperatur, med minimal inaktivering genom flera frys/tina-cykler eller exponering för matsmältningsenzymet trypsin.[7]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Mörning av kött och annat[redigera | redigera wikitext]

En burk Durkee köttmjukgörare som innehåller bromelain.

Tillsammans med papain är bromelain en av de mest populära proteaserna att använda för köttmjukning.[8] Bromelain säljs i pulverform, som kombineras med en marinad eller strös direkt på det okokta köttet.[8]

Kokt eller konserverad ananas har ingen mjukgörande effekt, eftersom enzymerna är värmelabila och denatureras i tillagningsprocessen. Vissa beredda köttprodukter, såsom köttbullar och kommersiellt tillgängliga marinader, inkluderar ingredienser som härrör från ananas och/eller ananasderivat.[4]

Även om mängden bromelain i en typisk portion ananasfrukt förmodligen inte är betydande, kan specifik extraktion ge tillräckliga mängder för inhemsk och industriell bearbetning, såsom användning vid bakning, antibrowning av skuren frukt, textilier och kosmetikatillverkning.[4][8]

Potentiell medicinsk användning[redigera | redigera wikitext]

Bromelain har inte vetenskapligt bevisats vara effektivt vid behandling av några sjukdomar och har inte godkänts av U.S. Food and Drug Administration för behandling av någon sjukdom.[9] I USA tillåter passagen av Dietary Health and Education Act (DSHEA, 1994) försäljning av bromelaininnehållande kosttillskott, även om effekten inte har bekräftats. Förtäring av bromelain kan orsaka allergisk reaktion hos vissa personer som är känsliga för ananas.[1][9]

Även om det har gjorts studier om medicinsk användning av bromelain, "har majoriteten av [dem] metodologiska problem som gör det svårt att dra definitiva slutsatser", eftersom definitivt fastställd effekt, rekommenderad dosering, långsiktig säkerhet eller negativ interaktion med andra läkemedel inte kunnat anges.[9]

Ett koncentrat av proteolytiska enzymer berikade med bromelain är godkänt i Europa för debridering (avlägsnande av död vävnad) av svåra brännskador under handelsnamnet NexoBrid.[10] Systemisk enzymterapi (bestående av kombinationer av proteolytiska enzymer såsom bromelain, trypsin, chymotrypsin och papain) har undersökts i Europa för att utvärdera effekten hos bröst-, kolorektal- och plasmacytomcancerpatienter.[11] Bromelain kan vara effektivt som en tilläggsbehandling för att lindra symtom på akut rhinosinusit hos patienter som inte behandlas med antibiotika.[9][12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Bromelain, 23 april 2022.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Bromelain”. PubChem, National Library of Medicine, US National Institutes of Health. 14 september 2019. https://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/compound/44263865. Läst 17 september 2019. 
  2. ^ ”Vicente Marcano (in Spanish) Quote from Google translate: "New theory about the phenomenon of fermentation": "See also the bromeliad (for Annana bromelia L.) pineapple, which is responsible for many phenomena of fermentation of the fruit. This finding, while not making Marcano, was actually made by him, as later confirmed by R. H. Chittenden of Yale University, who argues that "the bromeliad was discovered by a Venezuelan scholar named Vicente Marcano."”. Pioneers of Venezuela, PDVSA-Intevep. 7 april 1997. Arkiverad från originalet den 30 mars 2007. https://web.archive.org/web/20070330052133/http://www.pdvsa.com/lexico/pioneros/marcano.htm. Läst 4 mars 2007. 
  3. ^ Chittenden, RH; Joslin, Elliott P; Meara, Frank Sherman (1892). ”On the ferments contained in the juice of the pineapple (Ananassa sativa): together with some observations on the composition and proteolytic action of the juice”. Transactions of the Connecticut Academy of Arts and Sciences 8: sid. 281–308. https://books.google.com/books?id=VtNVAAAAYAAJ&pg=PA281. 
  4. ^ [a b c d e f g] Arshad ZI, Amid A, Yusof F, Jaswir I, Ahmad K, Loke SP (september 2014). ”Bromelain: an overview of industrial application and purification strategies”. Applied Microbiology and Biotechnology 98 (17): sid. 7283–7297. doi:10.1007/s00253-014-5889-y. PMID 24965557. http://irep.iium.edu.my/37128/4/37128.pdf. 
  5. ^ [a b c] Ketnawa, Sunantha; Chaiwut, Phanuphong; Rawdkuen, Saroat (2012). ”Pineapple wastes: A potential source for bromelain extraction”. Food and Bioproducts Processing 90 (3): sid. 385–391. doi:10.1016/j.fbp.2011.12.006. 
  6. ^ [a b] Jutamongkon R, Charoenrein S (2010). ”Effect of Temperature on the Stability of Fruit Bromelain from Smooth Cayenne Pineapple”. Kasetsart Journal: Natural Science 44: sid. 943–948. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129015814/http://kasetsartjournal.ku.ac.th/kuj_files/2010/A1010081847262467.pdf. Läst 15 oktober 2022. 
  7. ^ Hale LP, Greer PK, Trinh CT, James CL (april 2005). ”Proteinase activity and stability of natural bromelain preparations”. International Immunopharmacology 5 (4): sid. 783–793. doi:10.1016/j.intimp.2004.12.007. PMID 15710346. 
  8. ^ [a b c] Chaurasiya RS, Sakhare PZ, Bhaskar N, Hebbar HU (juni 2015). ”Efficacy of reverse micellar extracted fruit bromelain in meat tenderization”. Journal of Food Science and Technology 52 (6): sid. 3870–3880. doi:10.1007/s13197-014-1454-z. PMID 26028772. 
  9. ^ [a b c d] ”Bromelain”. National Center for Complementary and Integrative Health, US National Institutes of Health. 24 september 2017. https://nccih.nih.gov/health/bromelain. Läst 17 december 2018. 
  10. ^ ”NexoBrid: concentrate of proteolytic enzymes enriched in bromelain”. European Medicines Agency. 7 januari 2013. Arkiverad från originalet den 20 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180620171001/http://www.ema.europa.eu/ema//index.jsp?curl=pages/medicines/human/medicines/002246/human_med_001582.jsp&mid=WC0b01ac058001d124. Läst 15 oktober 2022. 
  11. ^ Beuth J (december 2008). ”Proteolytic enzyme therapy in evidence-based complementary oncology: fact or fiction?”. Integrative Cancer Therapies 7 (4): sid. 311–316. doi:10.1177/1534735408327251. PMID 19116226. 
  12. ^ Guo R, Canter PH, Ernst E (oktober 2006). ”Herbal medicines for the treatment of rhinosinusitis: a systematic review”. Otolaryngology–Head and Neck Surgery 135 (4): sid. 496–506. doi:10.1016/j.otohns.2006.06.1254. PMID 17011407. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bromelain&oldid=54375738”