Bromma kyrka, Stockholm
| Bromma kyrka | |
| Kyrka | |
 Kyrkan i april 2013.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Stockholms län |
| Landskap | Uppland |
| Ort | Bromma |
| Stift | Stockholms stift |
| Församling | Bromma församling |
| Koordinater | 59°21′15.82″N 17°55′14.72″Ö / 59.3543944°N 17.9207556°Ö |
| Invigd | 1100-talet |
| Bebyggelse‐ registret |
21300000004752 |
 Interiör.
| |
Bromma kyrka är en kyrkobyggnad i Bromma i Stockholms kommun i Uppland. Den är församlingskyrka i Bromma församling i Stockholms stift.
Kyrkans läge
Bromma Kyrka är en av Stockholms äldsta byggnader, den ligger i stadsdelen med samma namn och är belägen väster om Stockholms innerstad. Kyrkan var tidigare omgiven av åker- och skogsmark som då tillhörde Eneby och Beckomberga gårdar. År 1905 började avstyckning av stora villatomter från gårdarna och med tiden har de delats upp i allt mindre tomter. Stadsdelen präglas nu av en heterogen villabebyggelse. Stadsdelen gränsar till Bromma flygplats i nordväst. Kyrkans äldsta del är det cirkelformade centerpartiet som också är väldigt ikoniskt för kyrkan.
Kyrkan är framförallt byggd ur en strategisk synvinkel då Mälarens vattenlinje var betydligt högre än dagens. Bromma kyrka byggdes som en fästningskyrka och var även en del av försvaret av mälarbygden. Kastalen på Stockholmen vid Norrström skulle få stöd av de nya fästningskyrkorna Bromma, Solna och Munsö varav alla var rundkyrkor.[1]
Kyrkobyggnaden
Den är en så kallad rundkyrka och räknas som en av Stockholms äldsta byggnader. Kyrkan uppfördes under 1100-talets andra hälft. Samtidigt uppfördes två andra rundkyrkor: Solna kyrka och Munsö kyrka. Sammanlagt åtta rundkyrkor finns bevarade i dag och något fler fanns i det medeltida Sverige. (Se närmare om detta i artikeln Rundkyrka.)
Från början fanns bara rundhuset och ett kor på den östra sidan. Bottenplanet var själva kyrkorummet. Utrymmet ovanför var ett skyddsrum för kvinnor och barn och kallades Jungfrukammaren. Männen skulle sköta försvaret från ett murkrön, som låg överst. Någon tornspira fanns inte.
Vid mitten av 1400-talet uppfördes långskeppet och sakristian i gråsten. På 1480-talet målade Albertus Pictor (Albert Målare) eller hans elever ett fyrtiotal kyrkomålningar med berättelser ur Bibeln. Efter att ha varit överkalkade togs kyrkomålningarna åter fram åren 1905–1906 vid en något hårdhänt restaurering.[2]
I slutet av 1600-talet genomfördes ett flertal förändringar på kyrkan av den dåvarande kyrkoherden Johannes Vultejus som var kyrkoherde åren 1679–1700. Då fick kyrkan sitt nuvarande tak, tornspira, predikstol och altaruppsats. Dessutom lät han flytta klockstapeln från kyrkogården upp på Kråsberget. Alla dessa åtgärder var enligt de föreskrifter som Karl XI hade givit i syfte att rusta upp landets på många håll förfallna kyrkor.
Norr om sakristian uppfördes år 1703 ett gravkor för ätten Hjärne. Omkring 1728 revs det medeltida koret i Bromma kyrka och på dess plats uppfördes ett nytt sådant. Det var ett tresidigt avslutat kor avsett som gravkor åt Gabriel Stierncrona och hans ätt och med en underjordisk gravkammare. Koret byggdes efter ritningar av murmästareåldermannen Jonas Fristedt.
Vapenhuset kallas kyrkans huvudingång. Denna byggnad byggdes åren 1966-1968 i samband med att kyrkans grund förstärktes. I och med det byggdes även vid den norra sidan ett källarplan som innehåller sakristia, kyrkvärdsrum, samlingsrum och förråd.[3]
Kyrkogården
Bromma kyrkogård har en areal om 5 hektar och ägs och förvaltas av Stockholms kyrkogårdsförvaltning. Den har anor från medeltiden och idag finner man ca 8000 gravar där.[4] Många lövträd finns på kyrkogården, och björkar och häckar delar in gravkvarteren.[5] Vid prästgården och sockenstugan finns även en äppelträdgård. Kyrkogården är under utbyggnad och har utvidgats flera gånger från och med 1800-talet. År 1974 anlades minneslunden efter ritningar av arkitekt Jan Wahlman. Numera erbjuds gravplats genom individuell gravplats eller gravplats i minneslund.
Öster om kyrkan finns flera av prästerskapets gravar, medan man på västra sidan finner ett inhägnat område som disponeras av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen.[3] Bland många kända personer är författaren Nils Ferlin och skådespelerskan Julia Cæsar begravda på Bromma kyrkogård.
Övriga byggnader
Prästgården är en av byggnaderna som ligger på kyrkans område. Per Abraham Printz utsågs till socknens förste kyrkoherde när Bromma blev eget pastorat år 1847. Tidigare hade församlingen tilldelats en kyrkoherde i Stockholm som “prebende”. Samtidigt bestämdes det att man skulle bygga en ny prästgård på sluttningen ovanför kyrkan. Man ansåg den gamla prästgården för liten och dålig för den nye kyrkoherden. Den nya prästgården stod klar 1850.
Senare under 1800-talets föredrog dock församlingens präster att bo på andra platser, som i Sundbyberg, som låg mindre isolerat. 1914 invigdes en ny prästgård nära Ulvsunda slott vilket gjorde att prästgården vid kyrkan användes som bland annat klockarbostad och skollokal under de åren.
I samband med församlingens delning 1955 upprustades prästgården och återfick sin ursprungliga funktion i och med att kyrkoherde Bengt Collste flyttade in.[3]
Tiondeladan är en byggnad som byggdes på 1700-talet och som ligger närmast prästgården. Ladan användes för att förvara tiondet som uppkom under medeltiden. Tiondet var den andel av böndernas produkter som de var tvungna att överlämna till kyrkan. Det kunde vara kött, spannmål, ägg etc. Detta upphörde år 1910.[3]
Gamla klockargården var en byggnad som byggdes för att vara skollokal och bostad åt den förste läraren Erik Månström. Skolundervisning började år 1755. År 1805 förstördes dock byggnaden av en brand och en ny uppfördes 1808. År 1930 användes klockargården av kyrkogårdsförvaltningen och idag finns en förskola där.[3]
Bromma kyrkskola är en byggnad som uppfördes år 1862 när klockargårdens skollokal blivit otillräcklig efter folkskolestadgan år 1842. Den stod färdig 1864 men blev redan 1885 för liten och byggdes ut åt söder med ytterligare en skolsal och två lägenheter åt lärarna.[3]
Sockenstugan kallas den röda stugan öster om prästgården, eftersom sockenstämmorna ofta hölls där förr i tiden. Stugans äldsta delar anses härstamma från 1600-talet och därför är Sockenstugan en av Stockholm äldsta träbyggnader. Den fungerade som prästgård fram till 1850, då den nuvarande byggdes. Från 1850 har stugan fungerat periodvis som bostad för gårdsfolket och ibland som skollokal. Idag används byggnaden som samlingslokal för kyrkans verksamhet.[6]
Några kalkmålningar av Albertus Pictor
De gamla kalkmålningarna av Albertus Pictor i Bromma kyrka från början av 1480-talet kalkades över redan på 1500-talet. Målningarna restaurerades 1905–1906. Synen på den medeltida konsten hade förändrats och målningarna togs fram igen och kompletterades där de blivit skadade av överkalkningen. Ett antal målningar har profetiska förebilder till nytestamentliga scener. Sex av målningarna skildrar passionshistorien och uppståndelsen. Några av dem är S:t Erasmus martyrium och S:t Stefanus martyrium. Målningarna i bågen intill rundhuset är tillägnade Maria och hennes moder Annas historia. Valvbågen kallas därför S:ta Anna-bågen.
-
Jungfru Marias tempelgång. Målningarna bildar en sammanhängande serie, nämligen en framställning av hela S:ta Anna-legenden, sådan den på 1400-talet levde i allas sinnen. -
S:t Erasmus' martyrium. Helgonet kokas i olja och hans tarmar vevas upp med en vinda. (Bilden är delvis nymålad.) Målningen är en av de sex målningarna som skildrar passionshistorien och uppståndelsen. -
Jesus bär sitt kors. Simon från Kyrene hjälper Jesus bära korset. Målningen är en av målningarna som skildrar passionshistorien och uppståndelsen. -
Konungarnas tillbedjan.
Matt. 2:1-12, över bågen mot rundkyrkan, nymålad 1906, sign. C.L. Lundin, (Predikotext på Trettondedag Jul.) -
Kopparormen i öknen.
De sjuka botas, då de blickar upp mot ormen. (Texten på profeternas språkband nedtill är utplånad.) -
Simson bär Gazas stadsportar.
Simson söndersliter lejonet, Simsons kraftgärningar är förebilder till hur Jesus övervinner döden och spränger dödsrikets portar.
Se även
Referenser
- ^ ”Bromma Kyrka”. https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=550994. Läst 28/11.
- ^ Brommabygd
- ^ [a b c d e f] Wiklund, Bromma hembygdsförening, Ingemar. ”Kulturstig 1 - Sevärdheter kring Bromma kyrka”. www.brommahembygd.se. http://www.brommahembygd.se/stig1/stig1.html. Läst 29 november 2016.
- ^ ”Bromma kyrkogård - Kyrkogård och begravningsplats”. www.stockholm.se. http://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=7fe270bc2a6b413ea9e6af0eea7b3692. Läst 25 november 2016.
- ^ ”Bromma kyrka”. https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=550994. Läst 25 november 2016.
- ^ Wiklund, Bromma hembygdsförening, Ingemar. ”Kulturstig 1 - Sevärdheter kring Bromma kyrka”. www.brommahembygd.se. http://www.brommahembygd.se/stig1/stig1.html. Läst 4 december 2016.
Vidare läsning
- Brandel, Sven; Westlund, Per-Olof; Hedlund, Samuel (1940). Bromma kyrka och Västerledskyrkan i Stockholm : konsthistoriskt inventarium. Sveriges kyrkor, 99-0108065-7 Sveriges kyrkor ; 49. Stockholm ; 8:1. Stockholm: Generalstabens litografiska anstalt. Libris 19512795. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6894
- Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor : från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 128-129. Libris 8377620. ISBN 91-7988-142-4
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Bromma kyrka, Stockholm.
