Bromma

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Brommalandet)
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°20′31″N 17°56′23.34″Ö / 59.34194°N 17.9398167°Ö / 59.34194; 17.9398167

För andra betydelser, se Bromma (olika betydelser).
Bromma från luften (västerut). Till höger syns Bromma flygplats.
Kongl. General Landtmäteri Contoirets karta över Bromma socken från 1829:
Kartan visar (brunt) två viktiga färdvägar över Brommlandet:
I norr den äldre vägen från Bällsta till Tyska botten och den nyare från Kungsholmen till Kärsön (nuvarande Drottningholmsvägen), som anlades på Gustav III:s initiativ.
Bromma kommun inkorporerades i Stockholms stad 1916.

Bromma (även kallat Brommalandet) är en närförort inom Västerort i Stockholms kommun som utmärks bland annat av dess trädgårdsstad, ett läge intill Stockholms innerstad och närhet till Mälaren och flera naturreservat. Bromma har cirka 71 000 invånare,[1] som bor i 23 700 lägenheter och 7 700 småhus.[2]

Inom Stockholms kommun utgör Bromma ett stadsdelsområde omfattande stadsdelarna Abrahamsberg, Alvik, Beckomberga, Blackeberg, Bromma Kyrka, Bällsta, Eneby, Höglandet, Mariehäll, Nockeby, Nockebyhov, Norra Ängby, Olovslund, Riksby, Smedslätten, Stora Mossen, Södra Ängby, Traneberg, Ulvsunda, Ulvsunda industriområde, Åkeshov, Åkeslund, Ålsten och Äppelviken.[1]

Bromma gränsar till Kungsholmen i öster, Mälaren och Kärsön i söder, Grimsta naturreservat i väster och Spånga, Sundbyberg och Solna i norr. Till sin yta är Bromma jämförbart med den historiska Bromma socken. Området inkorporerades med Stockholm 1916.

Nio av Stockholms kommuns tio rikaste stadsdelar ligger i Bromma.[3]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Man antar att Bromma ursprungligen var namnet på den by på vars mark Bromma kyrka byggdes under senare delen av 1100-talet.

Ortnamnet Bromma härstammar enligt en teori från brom eller brum, som betyder ’knopp’, ’växtskott’, ’agnar’, ’något utstickande’ eller ’framskjutande’. Troligen har ordet använts för att beteckna den skogshöjd, som här en gång skjutit fram mot en forntida vik. Enligt en annan teori kommer ordet från bruset från en fors i en älv som rann ut i Bällstaviken.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bromma kyrka från 1100-talet

Tidig historia[redigera | redigera wikitext]

Från geologisk synpunkt är Bromma uppmärksammat bland annat för sina många ändmoräner, vilka undersökts av geologen Gerard de Geer.

När Stockholmstrakten blev isfri för ungefär 10 000 år sedan låg Bromma cirka 100–150 meter under havsytan. Landhöjningen reste först det bergiga södra Bromma (nuvarande Nockeby, Ålsten, Smedslätten, Äppelviken) upp ur havet och bildade en stor ö i utskärgården. Senare steg det mera låglänta norra Bromma ur havet och bildade en rik jordbruksbygd kring åren från Kristi födelse och fram emot vikingatiden.

En hel del arkeologiska fynd har gjorts i Bromma. Bland de äldsta är en holkyxa från bronsåldern som har hittats i närheten av Kämpakumlet i Smedslätten.[4]

Vikinga- och medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Ännu under vikingatiden hade Bromma många vattendrag. Ett sund sträckte sig från nuvarande Ulvsundasjön över Lillsjön och Brommaplan till Judarn, och här låg de flesta av Brommas mera betydande byar och gårdar under vikingatiden och medeltiden, såsom Ulvsunda, Linta, Glia, Nora, Riksby och Nockeby. Bara en större gård låg i södra Bromma, nämligen Ålsten. Under medeltiden ägdes de flesta gårdarna i Bromma av kyrkliga institutioner i Stockholm. Till exempel var Klara kloster en stor markägare. Så många invånare som under vikingatiden hade sannolikt inte Bromma förrän mot slutet av 1800-talet.[4]

Stormaktstiden[redigera | redigera wikitext]

Nybyggda Åkeshovs slott, ca 1650

Under stormaktstiden koncentrerades markinnehavet till några få stora gods. Lennart Torstenson förvärvade Ulvsunda och Linta. Under honom och hans efterföljare byggdes godset ut till att omfatta den östra halvan av Bromma.

Nockeby, som låg norr om det dåvarande samhället, förvärvades av Åke Axelsson Natt och Dag, som gav namnet Åkeshof. Han inköpte även Ålsten och Stora Ängby och skapade därigenom ett gods som var praktiskt taget lika stort som Ulvsunda och omfattade nästa hela västra Bromma. I norr fanns den stora självständiga bondgården Bällsta, som fanns kvar ända in på 1900-talet.[4]

Gustaviansk tid[redigera | redigera wikitext]

Gamla vägen till Drottningholm, 1750-talet

Under den Gustavianska tiden öppnades 1787 en ny och viktig väg igenom Bromma till Drottningholm. Därigenom slapp kung Gustav III att färdas den långa omvägen över Solna socken och Bällsta till Tyska botten för att därifrån färjas över till Lovön. De två broarna längs den nya vägen genom Bromma har byggts om flera gånger. Den senaste högbron vid Traneberg, byggd 1934, har år 2005 renoverats och breddats.

Mot slutet av 1700- och början av 1800-talet började de stora godsen fragmenteras. Rika stockholmare köpte mark till sommarnöjen och till att förse de egna hushållen med jordbruksprodukter. Så såldes till exempel Johannelund, Traneberg, Alviken, Smedslätten och Äppelviken omkring år 1900 från Ulvsundas ägor.[4]

Industrialismen[redigera | redigera wikitext]

Brommas första industri var Ulvsunda Fabrique nära Ulvsunda slott med keramisk tillverkning kring sekelskiftet 1700/1800. Senare under 1800-talet uppstod vid Oxhålet nära Alvik och Ulvsundasjön sådana industrier som Barnängen, Sandviks limfabrik, Gardinfabriken Tangen vid Svartvik och från 1917 och framåt Ulvsunda industriområde med ett stort antal industrier.[4]

Modern historia[redigera | redigera wikitext]

Nybyggt Södra Ängby, 1930-tal

I början av 1900-talet köpte Stockholms stad de stora brommagodsen,[5] och började bygga trädgårdsstäder från Äppelviken 1913 ut mot Nockeby. Spårvagnslinje nummer tolv följde med byggnationen. Redan tidigare (omkring 1905) hade på privat initiativ delar av Ulvsunda och områden omkring Bromma kyrka bebyggts med villor och ändå tidigare hade Mariehäll, det vill säga östra delen av Bällsta, blivit ett industri- och bostadsområde av till stor del mycket dålig kvalité.[4]

Viktiga händelser under 1800- och 1900-talen:

Administration[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Bromma stadsdelsområde

Bromma stadsdelsområde är en del av stadsområdet Västerort inom kommunen Stockholm, och har cirka 71 000 invånare i 23 700 lägenheter och 7 700 småhus och villor.[1][2]

Bromma var tidigare en socken, Bromma socken, som ingick i Sollentuna härad. Socknen omfattade nuvarande Bromma församling, Västerleds församling den tidigare Essinge församling, och Sundbybergs församling, dock med något annorlunda gränser kring Blackeberg, Södra Ängby, Norra Ängby, Beckomberga och Råcksta. År 1888 bildades Sundbybergs köping genom en utbrytning ur Bromma landskommun.

Den 1 januari 1916 inkorporerades Bromma landskommun i Stockholms stad.

År 1998 inkorporeras det då separata Västerled (stadsdelsområde) i Bromma stadsdelsområde.

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

Per Albin Hansson stiger av 12:an

Bromma är eller har varit hembygd för en rad kända personer. Sveriges statsminister mellan 1932 och 1946, Per Albin Hansson bodde i ett radhus på Ålstensgatan i Ålsten innan han avled 1946 (när han fortfarande var statsminister) på Nockebybanan. Även hans efterträdare, Tage Erlander bodde under en tid i Bromma, i ett flerfamiljshus i Alvik. Författarna Eyvind Johnson och Alf Henrikson bodde båda i Södra Ängby1930-talet, Henrikson kom att stanna livet ut. Makarna Myrdal och arkitekten Sven Markelius lät uppföra stora funktionalistiska villor i trädgårdsstaden.

Musikerduon BernardoHallerstrom, som i några sånger har skildrat ungdomslivet i Bromma, föddes här.

Se vidare: Kategori:Brommabor

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Bromma ligger längs Stockholms tunnelbana, där stationerna är Alvik, Stora Mossen, Abrahamsberg, Brommaplan, Åkeshov, Ängbyplan, Islandstorget och Blackeberg.

En del av Bromma trädgårdsstad betjänas sedan utbyggnadens start på 1920-talet av Nockebybanan. Bromma är även känt för sin flygplats, Stockholm-Bromma flygplats, med IATA-koden BMA.

Skolor[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Brommas skolhistoria

Brommas skolhistoria började vid 1600-talets slut. Bromma kyrkskola, Riksby skola och Alviks skola är några av de äldsta skolorna i Bromma. Till Brommas grund- och gymnasieskolor hör:

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Religiösa samfund
Kulturskyddade bostadsområden
Slott
Andra kända byggnader och anläggningar
Natur, naturreservat och parker
Bad
Motion och idrott

Referenser och anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] [1] (2013), läst 2014-06-30
  2. ^ [a b] Stockholms stad – Bromma – Bostäder[död länk] (10 april 2008), läst 16 augusti 2008
  3. ^ Brommaborna har blivit rikare”. Lokaltidningen Mitt i Bromma: s. 1. 14 augusti 2012. http://epaper.mitti.se/epaper_mibr/20120814/index.html. 
  4. ^ [a b c d e f g] Gezelius 2008
  5. ^ Bland annat köptes Smedslättens gård av Magna Sunnerdahl.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]