Bronsvingad and

Från Wikipedia
Bronsvingad and
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
UnderfamiljAnatinae
SläkteSpeculanas
von Boetticher, 1929
ArtBronsvingad and
S. specularis
Vetenskapligt namn
§ Speculanas specularis
Auktor(King, 1828)
Utbredning
Synonymer
  • Anas specularis King, 1828

Bronsvingad and[2] (Speculanas specularis) är en sydamerikansk fågel i familjen änder inom ordningen andfåglar.[3]

Utseende och levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Här syns den kraftig rosafärgade delen av vingspegeln som gett fågeln dess svenska namn.

Bronsvingad and har fått sitt namn på grund av färgen på vingspegeln. I flykten syns bronsfärgade kanter men mitten är kraftigt rosafärgad, vilket oftast är det som syns av vingspegeln hos en stående eller simmande fågel. Könen är utseendemässigt lika, men honan har ett läte som påminner om ett hundskall.

Den häckar mestadels vid skogsomgärdade strömmande vattendrag upp till 1 800 meter över havet, men också i våtmarker, dammar och sjöar utanför tät skog.[4][5] Häckningen inleds i september-oktober, med äggläggning i oktober–november och därefter cirka trettio dagars ruvning.[4] Födan är frön, löv och växtdelar samt vattenlevande invertebrater men den kan också födosöka bland löv i skogsmark.[4]

Bronsvingad and med ungar.

Utbredning och status[redigera | redigera wikitext]

Bronsvingad and förekommer på de lägre sluttningarna av Anderna i centrala och södra Chile och angränsande Argentina. Populationen uppskattas till färre än 10 000 individer. Det gör att internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som nära hotad, trots att beståndet verkar vara stabilt och det finns få uppenbara hot mot arten.[1]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln har tidigare placerats i släktet Anas, men placeras numera i det egna släktet Speculanas. Dess närmaste släktingar är arterna tofsand (Lophonetta specularioides) och brasilienand (Amazonetta brasiliensis),[6] även de i var sina egna släkten. Dessa är i sin tur systergrupp med ångbåtsänderna i Tachyeres.[7] Alla dessa har sin hemvist i Sydamerika.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Speculanas specularis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2 augusti 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ [a b c] Carboneras, C. 1992. Anatidae (Ducks, Geese, and Swans). I: del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. (ed.), Handbook of the birds of the world, s. 536-628. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  5. ^ Parker, T.A., Stotz, D.F. and Fitzpatrick, J.W. 1996. Ecological and distributional databases. I: Stotz, D.F., Fitzpatrick, J.W., Parker, T.A. and Moskovits, D.K. (eds), Neotropical bird ecology and conservation, s. 113-436. University of Chicago Press, Chicago.
  6. ^ Johnson, Kevin P. & Sorenson, Michael D. (1999): Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas): a comparison of molecular and morphological evidence. Auk 116(3): 792–805. PDF fulltext Arkiverad 5 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]