Brottsprevention genom arkitektonisk design

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Huvudartikel: Brottsprevention
Infart till grindsamhället Boca Bayou condominiums i Boca Raton i Florida, USA, augusti 2005.

Brottsprevention genom arkitektonisk design (engelska: Crime prevention through environmental design, CPTED) är inom kriminologi en multidisciplinär ansats syftande till att avskräcka från kriminellt beteende genom att bygga miljöer på ett sådant sätt att brott försvåras. CPTED-strategin är beroende av förmågan att påverka gärningsmannens beslut som föregår den eller de brottsliga handlingarna.

Utvecklingen av CPTED har sedan 1970-talet varit av central betydelse för modern kriminologi, och har inneburit ett skift av fokus från brottslighetens sociala dimensioner till de mer situationsspecifika.[1]

Den arkitektoniska designens syfte[redigera | redigera wikitext]

Platser och situationer som är brottsfrämjande kan arkitektoniskt påverkas utifrån de fysiska egenskaper platsen har. Genom en medveten design av miljön kan platsens fysiska egenskaper ges en brottspreventiv verkan. CPTED bygger på tre huvudsakliga förutsättningar för att utforma en säker miljö genom arkitektur: Naturlig övervakning för att öka upptäcktsrisken, naturlig åtkomstkontroll för att minska tillfällesmöjligheten och rädslan för brott och naturlig territoriell förstärkning för att öka den sociala kontrollen över platsen (exempelvis ett bostadsområde). Genom att förlägga verksamheter till olika platser ökar den yta som är under uppsikt i rummet samtidigt som den sociala gemenskapen bland de boende stärks. Personer som inte tillhör gemenskapen upptäcks lättare och hålls under uppsikt. I konstruktionen av miljön ska placering av in- och utgångar, staket och stängsel, belysning och landskapsskulptering vara medveten. I området ska det även finnas tydliga avgränsningar mellan det privata och offentliga för att skapa en känsla av ägandeskap, något som antas öka sannolikheten att inkräktare motas bort eller rapporteras till polisen. Miljökonstruktionen gör det lättare att identifiera främlingar.[2] Exempel på medvetet designade områden är grindsamhällen (gated communities) som var vanligast i Sydafrika och Brasilien, men senare spridit sig till bland annat USA.

Naturlig övervakning[redigera | redigera wikitext]

Naturlig åtkomstkontroll[redigera | redigera wikitext]

Naturlig territoriell förstärkning[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Notförteckning[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Schneider & Kitchen 2002
  2. ^ Crowe 2000

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]