Brugd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Brugd
FAO id = BSK
Status i världen: Sårbar[1]
Basking Shark.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Överklass Broskfiskar
Chondrichthyes
Underklass Hajar och rockor
Elasmobranchii
Överordning Hajar
Selachii
Ordning Håbrandsartade hajar
Lamniformes
Familj Cetorhinidae
Gill, 1862
Släkte Cetorhinus
Blainville, 1816
Art Brugd
C. maximus
Vetenskapligt namn
§ Cetorhinus maximus
Auktor (Gunnerus, 1765)
Utbredning
Utbredningskarta
Utbredningskarta
Hitta fler artiklar om djur med

Brugden (Cetorhinus maximus) är en hajart som räknas som den näst största fiskarten efter valhajen. Det är den enda arten i familjen Cetorhinidae.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Basking shark Jonathan Couch.jpg

Brugden är brungrå till mörkgrå och har 5 väldiga gälspringor som nästan möts undertill. Kroppslängden är normalt upp till 10 meter, ibland närmare 12 meter. (Curry-Lindahl uppger 15 meter som maximal kroppslängd, men Nationalnyckeln uppger att det största säkert uppmätta exemplaret var 12 meter[2].) Vikten hos ett 9 meter långt exemplar är sådär 3-4 ton. [3]. Man tror att ungarna är ca 1,6 meter långa när de föds.[4] Den har flera rader med mycket små tänder, bara några millimeter långa.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Brugden förekommer längs kusterna av Atlantens och Stilla havets tempererade delar samt i Barents hav. Den hotas dock av överfiskning.[5] Arten påträffas årsvis vid södra Norge och vid svenska västkusten, med den har minskat kraftigt längs västkusten de senaste 50 åren[6]. Brugden går normalt inte in i Östersjön, men ett exemplar fångades 11 januari 1960 vid Sadelöga nära Utö i Stockholms skärgård[7].

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Brugden är liksom valhajen uteslutande planktonätare. Fisken lever pelagiskt och samlas tidvis i flockar, ibland upp till 60 eller till och med 250 djur. Födosöket sker ofta i vattenytan med ryggfenan och ibland också nosen uppe över ytan, vilket har givit den det engelska namnet "Basking shark" (av "bask" = solbada). Planktonet filtreras på ungefär samma sätt som hos bardvalarna, genom att brugden simmar makligt, vanligen i vattenytan, med vidöppen mun. Eftersom brugden saknar barder använder den istället fransar på gälbågen, så kallade gälräfständer, som finns hos många planktonätande fiskar, bland annat sillfiskarna. Gälräfständerna byts ut årligen i november till februari. En del forskare menar att brugden under denna tid livnär sig på olika bottendjur, medan andra anser att den inte förtär någon föda utan lever på näring lagrad i dess stora lever[8].

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Brugdens parningstid infaller på våren till försommaren. Liksom de flesta hajar föder brugden levande ungar, och detta efter en dräktighetstid om drygt 3 år[8]. Ungarna, endast en eller två vid varje födsel, är över en meter långa. Ungarna föds vanligtvis på sensommaren i kustnära vatten.

Dialektala namn[redigera | redigera wikitext]

Brugden finns belagd under detta namn i svenskan sedan 1770. Andra dialektala namn är betthaj (Käringön), breidare (Bohuslän), brugdhaj eller brygde (1855), elefanthaj (brugdyngel), håmär (Fjällbacka), hästhaj (Bohuslän) samt jettehaj.[9]

Brugden i svenska vatten är upptagen på Röda listan som EN (starkt hotad). Den står med i CITES Appendix II[10]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fowler, S.L. VU 2005 Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 27 november 2010.
  2. ^ Sven O Kullander, Thomas Stach, Hans G. Hansson, Bo Delling, Henning Blom, Nationalnyckeln: Ryggsträngsdjur: Lansettfiskar-broskfiskar Chordata: Branchiostomatidae-Chondrichtyes, 2011, ISBN 978-91-88506-74-0, sid. 228.
  3. ^ Ett exemplar på 8,5 m (28 ft) vägde 2985 kg (6580 lb) och ett på drygt 9 m (30 ft) vägde 3900 kg (8600 lb) enligt Basking shark Cetorhinus maximus i Henry B. Bigelow, William C. Schroeder, Fishes of the Gulf of Maine, 1953, sid. 28.
  4. ^ Nationalencyklopedin, chefredaktör: Arne Ekman, band _ _, sid _ _, NE Nationalencyklopedin AB Malmö , 2009 . ISBN 9789186365202 
  5. ^ "brugd". Ne.se. Läst 24 oktober 2012.
  6. ^ Fiskeriverket
  7. ^ Johnels, Alf G.; Hanström, B (1961) (på Svenska). Djurens värld,Band 5 Fiskar 1. Förlagshuset Norden 
  8. ^ [a b] Bernt J Muus, Jørgen G Nielsen, Ulf Svedberg 1999 Havsfisk och fiske i Nordeuropa ISBN 91-518-3505-3
  9. ^ "Brugd - Basking shark". Kent Andersson (Passagen.se), 2006/2007. Läst 24 oktober 2012.
  10. ^ CITES Appendices