Brun flugsvamp

Från Wikipedia
Brun flugsvamp
N/A [1]
Status i Finland: Livskraftig[2]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljAmanitaceae
SläkteFlugsvampar
Amanita
ArtBrun flugsvamp
A. regalis
Vetenskapligt namn
§ Amanita regalis
Auktor(Fr.) Michael 1896[3]
Synonymer
Amanita regalis f. umbrina (Fr.) Neville & Poumarat 2002[4]
Amanitaria muscaria var. regalis (Fr.) E.-J. Gilbert 1941[5]
Amanita emilii Riel 1907[6]
Amanita muscaria var. regalis (Fr.) Sacc. 1887[7]
Agaricus muscarius var. umbrinus (Pers.) Fr. 1838[8]
Agaricus muscarius Fr. 1821[9]
Amanita umbrina Pers. 1797[10]

Den mykologiska karaktären hos brun flugsvamp:


hymenium:
skivor


hatt:
plan


skivtyp:
fria


ätlighet:
giftig




fot:
ring och strumpa


sporavtryck:
vit


ekologi:
mykorrhiza

Brun flugsvamp (Amanita regalis) är en art i familjen Amanitaceae och släktet flugsvampar. Svampen växer på marken i sur jord i granskog i östra och norra Europa samt Alaska[11]. I Sverige är den vanlig i större delen av landet, utom i Norrbottens län, Skåne, Blekinge och Smålandskusten samt på Öland och Gotland, där den är sällsynt.[12]

Utseende och ekologi[redigera | redigera wikitext]

Fruktkropparna hos brun flugsvamp kommer från sommar till höst och påträffas såväl i barrmattan under granar som i mossa nära granar. Svampen blir oftast 10–25 cm hög med en fotdiameter på 1–3 cm och en hattdiameter på 10–20 cm. Foten har ring, och har en löklik uppsvällning vid basen, beklädd med fjällkransar. Ringen är hängande och vit. Hatten är oftast gulbrun till mörkbrun och har en lätt riven kant med gult fnas och är täckt av små hyllerester som kan vara vita till vitgula i färgen. Skivorna sitter tätt och är mjuka och vita. Hattformen är välvd till utbredd och hatthuden är ofta klibbig och glänsande.

Arten kan förväxlas med röd flugsvamp (A. muscaria), gråfotad flugsvamp (A. spissa), rodnande flugsvamp (A. rubescens) och ibland med panterflugsvamp (A. pantherina) samt för ovana eller slarviga plockare med stolt fjällskivling (Macrolepiota procera). Fjällskivlingen har dock en hatt med mörka fjäll mot ljus botten att jämföra med flugsvampars ljusa fjäll mot mörk botten.[13] Unga exemplar kan likna röksvampar.

Giftighet[redigera | redigera wikitext]

Brun flugsvamp producerar ibotensyra och muscimol.[14]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”The Danish Red Data Book - Amanita regalis (Fr.) Michael” (på engelska). 2 november 2007. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. http://archive.is/2012.05.25-002232/http://thor.dmu.dk/1_Om_DMU/2_Tvaer-funk/3_fdc_bio/projekter/redlist/data_en.asp?ID=4543&gruppeID=90. Läst 7 februari 2010. 
  2. ^ Otto Miettinen, Tea von Bonsdorff (2019). ”Finsk rödlistning av Amanita regalis (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.72358. Läst 22 mars 2022. 
  3. ^ ”Catalogue of Life : 2009 Annual Checklist : Amanita regalis (Fr.) Michael 1896” (på engelska). 5 september 2008. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2009/show_species_details.php?record_id=5968226. Läst 7 februari 2010. 
  4. ^ Neville, P.; Poumarat, S. (2002) Étude sur les variations européennes du complexe d'Amanita muscaria, In: Bull. Soc. mycol. Fr. 117(4):277–381
  5. ^ E.-J. Gilbert (1941) , In: Iconogr. Mycol. 27(Suppl. 1):77
  6. ^ Riel (1907) , In: Bull. Soc. mycol. Fr. 23:1
  7. ^ Sacc. (1887) , In: Syll. fung. (Abellini) 5:13
  8. ^ Fries, E.M. (1838) , In: Epicr. syst. mycol. (Upsaliae):610 pp.
  9. ^ Fr. (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:16
  10. ^ Pers. (1797) , In: Tent. disp. meth. fung. (Lipsiae):71
  11. ^ Thomas J. Duffy. ”MykoWeb - Toxic Fungi of Western North America” (på engelska). http://www.mykoweb.com/TFWNA/P-26.html. Läst 7 februari 2010. 
  12. ^ Holmberg och Marklund (2009)
  13. ^ ”Svampguiden.com: Brun flugsvamp - Amanita regalis”. http://www.svampguiden.com/art.asp?art=Amanita_regalis. Läst 7 februari 2010. 
  14. ^ Bresinsky, Andreas; Besl Helmut (1990) (på engelska). A colour atlas of poisonous fungi: a handbook for pharmacists, doctors, and biologists. London: Wolfe. sid. 105–106. Libris 5527725. ISBN 0-7234-1576-5 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]