Brunnsviken

Brunnsviken

Brunnsviken sedd från helikopter, vy mot syd och Stockholm. Bergianska trädgården syns i bildmitt och till vänster Roslagsvägen.
Yta	1,56 km²
Längd	3 350 meter
Bredd	850 meter
Höjd	0 m ö.h.
Strandlinje	12,8 km
Medeldjup	6 meter
Maxdjup	14 meter
Volym	7,5 miljoner m³
Flöden
Tillflöden	Kulvert från Råstasjön
Utflöden	Via Ålkistan till Lilla Värtan
SjöID	658507-162696

Brunnsviken, en 3,5 km lång och cirka 0,4–0,5 km bred bräckvattensjö på kommungränsen mellan Solna och Stockholm, som är ansluten till Lilla Värtan genom Ålkistan. Omkretsen är 12 km. Runt Brunnsviken finns en lång rad intressanta byggnader och anläggningar. På 1700-talets mitt hade Gustav III planer att skapa ett sammanhängande bälte av engelska parker kring sjön. Sedan 1994 ingår Brunnsviken i Kungliga Nationalstadsparken.

Historik

Namnet är belagt från 1499, Brunswiken, men man vet inte riktigt var ordet "brunn" kommer ifrån och efterleden "viken" härrör säkert från den tid då den verkligen var en vik av Östersjön. Under 1000-talet hade Brunnsviken säkerligen, såsom Mälaren, en seglingsbar förbindelse med Saltsjön, genom landhöjningen har dock denna kontakt brutits. På en karta från 1702 finns markeringen frisk sjö, vilket betyder sött vatten, till skillnad från Saltsjön som var havet. Sedan Ålkistan byggts i mitten av 1800-talet kan den åter sägas vara en vik.

Gustav III:s Brunnsviken

"Lyckans tempel" på Brunnsviken, i bakgrunden syns Hagaparken, ritning av Louis Jean Desprez, 1790.

Kapplöpning, slädparti på Brunnsviken, Stockholm. Original av Martin Rudolf Heland (1765–1814).

På 1700-talets mitt hade Gustav III stora planer med Brunnsviken och dess omgivning. Hans ambition var att skapa ett sammanhängande bälte av engelska parker kring sjön. Till en början anlitades landskapsarkitekten Fredrik Magnus Piper och senare Louis Jean Desprez att förverkliga denna vision. Runt Brunnsviken fick eller köpte Gustav III:s nära vänner som Carl Sparre, Gustaf Mauritz Armfelt och Gustav Philip Creutz stora landområden. Då skapades Hagaparken vid Brunnsviken västra strand, mot nordost på en halvö det ofullbordade Tivoli med bl.a. Pipers park och mot syd Bellevueparken.

Även själva Brunnsviken ingick i Gustav III:s gestaltningsplaner. Flera kungliga fartyg skulle finnas på vattnet. Två av dem var Delfinen och Galten som tillverkades på Karlskronavarvet 1787 under ledning av amiralen Fredrik Henrik af Chapman. En tredje farkost, som inte hann tillverkas var galären Lyckans tempel. Galären skulle nyttjas som en slags färja för kungen och hans förtrogna mellan Haga, Bellevue och Armfelts Villa Frescati.

Mordet på Gustav III 1792 satte stopp för alla framtida planer på och omkring Brunnsviken. Längst kom planeringen av Hagaparken och dess byggnader.

Modern tid

Mittemot Bellevueparken ligger den Kungliga begravningsplatsen, som varit i bruk sedan 1922. Den utgör en av tre friluftsgravar vid Brunnsviken. På den östra stranden finns Bergianska trädgården och flera institutioner tillhöriga Stockholms universitet. Runt Brunnsviken finns ett antal båtklubbar för segelbåtar, roddbåtar och kanoter. Den äldsta SSB, Segel Sällskapet Brunnsviken öster om Bellevueparken grundades 1898.

SM-finalen i bandy har vid tre tillfällen spelats på Brunnsvikens is vid Albano. Senast det skedde var år 1915.

År 1917 köpte svenska staten området Frösundavik vid västra sidan av Brunnsviken för att etablera en ny förläggning för Svea ingenjörregemente (Ing 1). Armén byggde sedan en stor militäranläggningen med bland annat bataljonskasern, kanslihus, matsal, sjukhus, marketenteri, stallar och förråd. Arkitekt för anläggningen var Erik Josephson. 1970 flyttade Svea Ingenjörregemente till Södertälje.

Åren 1985-87 uppfördes SAS svenska huvudkontor, SAS koncernbyggnad i Frösundavik. Efter en arkitekttävling tog den norske arkitekten Niels Torp hem förstapris och fick uppdraget att rita anläggningen.

Bilder

Panorama över Brunnsviken, taget från Bellevueparken norrut, december 2009.

• 
  På sommaren 2006 från söder vid Bellevueparken.
• 
  På sommaren 2012 med Wittrocks torn.
• 
  På vintern 2006 från Hagaparken.
• 
  Badplatsen på östra sidan.

Vattenproblem

Med tiden blev Brunnsvikens vatten alltmer förorenat och sjön liknade mer ett avloppsdike. För att råda bot på detta sprängdes 1863 en kanal, Ålkistan, och skapade så en slussfri förbindelse med Saltsjön igen. Vattennivån sänktes cirka 1,25 meter och det medförde att en del kanaler i Hagaparken och Tivoli förstördes. Brunnsviken har liten naturlig vattenomsättning. För att öka vattenutbytet pumpas bottenvattnet ut från Brunnsviken till Lilla Värtan genom en rörledning nedlagd i Ålkistans kanal. Bräddavloppsledningar för spillvatten mynnar i södra änden av viken. Bräddning förekommer dock sällan, och har minskat ytterligare efter att avloppsmagasinet Ormen byggdes på 1990-talet. Idag är Brunnsviken åter en badbar sjö/vik och vid Frescati hage återfinns det allmänna EU-badet Brunnsvikens strandbad.

Byggnader, anläggningar och områden runt Brunnsviken i urval

I alfabetisk ordning:

Bild	Artikelnamn	Geografiskt läge/koordinater	Typ	Kort beskrivning
	Bellevueparken	59°21′12″N 18°02′54″Ö	Park	Ligger vid södra stranden av Brunnsviken och anlades på 1700-talet av Fredrik Magnus Piper. Här finns bland annat Carl Eldhs Ateljémuseum och Paschs malmgård.
	Bergianska trädgården	59°22′11″N 18°02′46″Ö	Botanisk trädgård	Anlades i slutet av 1800-talet och drivs i Vetenskapsakademiens regi. Här finns växthusen Victoriaväxthuset och Edvard Andersons växthus samt sommarnöjet Gustafsborg.
	Bergshamra koloniområde	59°22′32″N 18°02′20″Ö	Koloniträdgård	Den första koloniverksamheten kom igång redan 1919. Initiativtagare till området var Anna Åbergsson.
	Brunnsvikens Kanotklubb	59°21′36″N 18°03′11″Ö	Kanotklubb	En anrik kanotklubb nedanför Frescati som år 2009 firade sitt 100-årsjubileum.
	Brunnsvikens strandbad	59°21′43″N 18°2′56″Ö	Badplats	Badet vid Frescati hage ett av Stockholms stads 24 officiella strandbad
	Carl Eldhs Ateljémuseum	59°21′10″N 18°03′05″Ö	Museum	Uppfört åren 1918-1919 efter ritningar av Ragnar Östberg och var skulptören och konstnären Carl Eldhs ateljé och bostad, sedan 1963 ett museum.
	Frescati hage	59°21′41″N 18°3′9″Ö	Universitetsomåde	1910-1917 uppfördes byggnaderna för Skogshögskolan och Statens skogsförsöksanstalt, vilka ritats av Charles Lindholm. De rymmer idag Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.
	Frösundavik	59°22′8.68″N 18°01′39″Ö	Område i Solna	Tidigare ett militärområde för Svea ingenjörregemente, sedan 1985 ägd av Solna stad. Några militärbyggnader bevarades och är q-märkta. Här ligger även SAS koncernbyggnad.
	Gustavsborg	59°22′00″N 18°02′42″Ö	Sommarnöje	Gustavsborg byggdes som sommarnöje åt kammarjunkare Rutger August Wachtmeister vid 1800-talets mitt. På den arrenderade marken uppfördes två hus och ett stall tillsammans med en vacker trädgård.
	Hagaparken	59°21′37″N 18°02′03″Ö	Engelsk park	En engelsk park som anlades på initiativ av Gustav III. I parken finns en lång rad intressanta byggnader, som Koppartälten, Ekotemplet, Haga slott samt grunden till ett aldrig färdigbyggt lustslott kallat Stora Haga slottsruin.
	Haga tingshus	59°21′12″N 18°02′23″Ö	Häradsrätt	Byggnaden invigdes 1907 och inrymde då lokaler för Sollentuna och Färentuna domsagas samt Södra Roslags domsagas häradsrätter. Hust är statligt byggnadsminne.
	Kraus grav	59°22′28″N 18°01′46″Ö	Grav	Gravplatsen efter den tyskfödde komponisten Joseph Martin Kraus (1756-1792). Han har kallats "den svenske Mozart" och tillhörde kretsen kring Gustav III.
	Kräftriket	59°21′27″N 18°03′15″Ö	Krog, universitetsområde	Under slutet av 1700-talet öppnades en krog som serverade kräftor från Brunnsviken, krogen och området kom att kallas kräftriket. I Kräftriket har bland annat Stockholms universitet lokaler.
	Kungliga begravningsplatsen	59°21′22″N 18°02′44″Ö	Begravningsplats	Begravningsplatsen är en kyrkogård för medlemmar av den svenska kungliga familjen. Här vilar bland annat Gustaf VI Adolf, Gustaf V, Prins Eugen, Lennart Bernadotte, Prins Bertil och Sigvard Bernadotte.
	Stallmästaregården	59°21′06″N 18°02′36″Ö	Värdshus, hotell	Stallmästaregården eller kort "Stallis" är stockholmstraktens äldsta kvarvarande utvärdshus med samma funktion sedan 1600-talets mitt.
	SAS koncernbyggnad	59°22′18″N 18°01′25″Ö	Kontor	Byggnadskomplexet uppfördes åren 1985-87 efter ritningar av den norska arkitekten Niels Torp och är Scandinavian Airlines huvudkontor.
	Tivoli (Solna)	59°22′28″N 18°02′18″Ö	Park, halvö	Tivoliparken är till namnet inspirerad av Gustav III:s italienska resa 1783-1784. Ägara var ursprungligen Gustav Philip Creutz, som gav Fredrik Magnus Piper i uppdrag att rita en engelsk park på Tivolihalvön.
	Tivolibergets luftvärnsställning	59°22′28.8″N 18°02′0.5″Ö	Luftvärnsbatteri	Numera nedlagd luftvärnsställning som en vinterdag 1942 sköt ner ett tyskt kurirplan på väg från Oslo mot Finland. Händelsen tystades ner av den svenska regeringen.
	Tivolipaviljongen	59°22′27″N 18°02′14″Ö	Musikpaviljong	Paviljongen uppfördea omkring 1800 av Nils Barck, troligen i samband med Barcks systers bröllop i juni år 1800 och skulle fungera som byggnad för teater- och musikevenemang samt för fester och nöjen.
	Villa Frescati	59°22′00″N 18°03′00″Ö	Sommarnöje	Villan uppfördes åren 1791-1792, efter ritningar av Louis Jean Desprez som Gustaf Mauritz Armfelts sommarnöje vid Brunnsvikens östra sida mitt emot Gustav III:s paviljong.
	Villa Fridhem	59°22′26″N 18°02′43″Ö	Sommarnöje	Byggnaden i närheten av Ålkistan uppfördes 1870 och var ursprungligen en sommarbostad under Bergshamra gård som mellan 1707 och 1917 var fideikommiss.
	Wittrocks torn	59°22′00″N 18°02′41″Ö	Museum, utsiktstorn	Tornet uppfördes år 1908 efter ritningar av arkitekt Oskar Lindberg. Uppdragsgivare var den svenske botanikern Veit Wittrock. Tornet skulle användas som utsiktstorn och som arbetsplats för Wittrock samt ett museum för hans samling som bestod av fröer och kottar.
	Ålkistan	59°22′32″N 18°02′49″Ö	Kanal	Kanalen mellan Brunnsviken och Lilla Värtan byggdes 1863-1864. Bygget föranleddes av den dåliga vattenkvaliteten i Brunnsviken på grund av avlopp och avfall från staden.

Tryckta källor

• Sjöström, Ingrid (redaktör) (2009). Haga ett kungligt kulturarv. Votum Förlag. ISBN 91-85815-27-6 
• Söderberg, Elow (1980). Haga lustpark. Bokförlaget Plus. ISBN 91-7406-175-5 
• Landell, Nils-Erik (2010). Gustaf III och det ofullbordade slottet. Stockholm: Carlsson bokförlag. Libris 11704405. ISBN 978-91-7331-311-7 
• Åsa Cavalli-Björkman, Petra Gröminger m.fl. Carl Eldhs Ateljémuseum, ISBN 91-631-7296-8
• Guide till Sveriges arkitektur, Rasmus Wærn, Olof Hultin, Claes Caldenby m.fl., Arkitektur Förlag, 2005, ISBN 91-86050-559
• Solna stad om Tivoliparken
• Holm, L & Schantz, P. (red.) 2002. Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling. Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS, Stockholm.
• Schantz, P. 2006. The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? I: The European City and Green Space; London, Stockholm, Helsinki and S:t Petersburg, 1850-2000 (Ed. Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds. Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Ashgate Publishing Limited, Aldershot.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Brunnsviken.
  Bilder & media
• Miljötillstånd och åtgärdsarbete för Brunnsviken – Stockholms Miljöbarometer