Brunsmalbi

Från Wikipedia
Brunsmalbi
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljVägbin
Halictidae
SläkteSmalbin
Lasioglossum
UndersläkteSphecodogastra[1]
ArtBrunsmalbi
Lasioglossum fulvicorne
Vetenskapligt namn
§ Lasioglossum fulvicorne
Auktor(Kirby, 1802)
Synonymer
Melitta fulvicornis Kirby, 1802[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Brunsmalbi (Lasioglossum fulvicorne) är en biart som först beskrevs av Kirby 1802.[3][2] Brunsmalbi ingår i släktet smalbin och familjen vägbin.[3][2]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Brunsmalbiet är ett slankt bi med svart grundfärg. Hos hanen är spetsen av clypeus[a] (munskölden) gul, medan överläppen och käkarna är brungula, och undersidan av de annars mörka antennerna är gulaktiga. Hans bakersta skenben är gula i båda ändar, även foten är gul. Honan har ingenting av dessa färgteckningar, möjligtvis kan undersidan på hennes antenner vara mycket svagt brungul. Vingbaserna är bruna hos hanen, gula hos honan. På bakkroppen har båda könen vita hårfält på tergit[b] 2 och 3, även om de ofta är bortnötta hos hanen. Kroppslängden är ungefär 7 mm.[4]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Brunsmalbiet förekommer i många olika habitat, skogsbryn, sanddyner, sand- och grustag, hedar, flodbankar, trädgårdar och vingårdar, dikesrenar och liknande[5], men har viss förkärlek för torra, lågbevuxna gräsmarker och marktyper på kalkgrund[6]. När det gäller näringsväxter är arten polylektisk, en generalist som besöker blommor från flera olika familjer som korgblommiga växter, korsblommiga växter, rosväxter, videväxter, flockblommiga växter, ranunkelväxter, kransblommiga växter, strävbladiga växter, klockväxter, väddväxter och ljungväxter. Honans flygperiod varar från tidigt i april till mitten av oktober, hanens från tidigt i juli till mitten av oktober[5].

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Fortplantningsförhållandena är inte väl kända, men arten är solitär (icke-samhällsbildande). Boet byggs i jorden på glesbevuxen mark under våren.[6] Endast honan övervintrar. Boet angrips ibland av blodbina ängsblodbi, glasblodbi och släntblodbi, vilkas larver lever på det lagrade matförrådet efter det att värdägget eller -larven dödats[5].

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Nominatunderarten förekommer i Europa från norra Spanien över Storbritannien till Skandinavien upp till 64°N samt österut till Armenien;[7] andra underarter förekommer längre österut fram till Taiwan[6].

I Sverige förekommer arten upp till trakten av Umeå, även om den är vanligare längre söderut.[4]

I Finland finns arten i de södra och sydöstra delarna, med spridda fynd norrut upp till landskapen Kajanaland och Mellersta Österbotten.[8]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

  • Lasioglossum fulvicorne fulvicorne (Kirby, 1802)
  • Lasioglossum fulvicorne koshunochare (Strand, 1914)
  • Lasioglossum fulvicorne antelicum (Warncke, 1975)
  • Lasioglossum fulvicorne melanocorne Ebmer, 1988[1]

Status[redigera | redigera wikitext]

Arten är inte hotad vare sig globalt[5], i Sverige[9], eller i Finland[8], utan klassificerad som livskraftig ("LC") av alla tre instanserna.

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
  2. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Lasioglossum fulvicorne (Kirby, 1802)” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Lasioglossum+fulvicorne. Läst 18 mars 2023. 
  2. ^ [a b c] Holmström, G. & Hall, K. (2016). Lasioglossum fulvicorne (Kirby, 1802) | brunsmalbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103157/details?lang=sv. Läst 18 mars 2023. 
  3. ^ [a b] Lasioglossum fulvicorne (Kirby, 1802)” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=758469#null. Läst 29 januari 2023. 
  4. ^ [a b] Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Stenmark, M. et al. (2020). ”Brunsmalbi Lasioglossum fulvicorne. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/103157. Läst 18 mars 2023. 
  5. ^ [a b c d] Pauly, A. & Michez, D. 2015 Lasioglossum fulvicorne . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 29 januari 2023.
  6. ^ [a b c] G W Allen (Januari 2006). Lasioglossum fulvicorne (Kirby, 1802)” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/halictidae/lasioglossum-fulvicorne. Läst 29 januari 2023. 
  7. ^ ”Furchenbienen: Lasioglossum fulvicorne (på tyska). Wildbienen. http://www.wildbienen.de/eb-lfulv.htm. Läst 19 mars 2023. 
  8. ^ [a b] Juho Paukkunen (2019). ”Brunsmalbi – Lasioglossum fulvicorne. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204372. Läst 29 januari 2023. 
  9. ^ Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Stenmark, M. et al. (2020). ”Brunsmalbi Lasioglossum fulvicorne. Naturvård. Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/lasioglossum-fulvicorne-103157. Läst 18 mars 2023.