Beigestrupig saltator
| Beigestrupig saltator Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Tangaror Thraupidae |
| Släkte | Saltator |
| Art | Beigestrupig saltator S. maximus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Saltator maximus | |
| Auktor | (Müller, 1776) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Brunstrupig saltator | |
Beigestrupig saltator[2] (Saltator maximus) är en central- och sydamerikansk tätting som numera placeras i familjen tangaror.[3]
Kännetecken[redigera | redigera wikitext]
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Beigestrupig saltator är en stor saltator (20 cm) med skiffergrått huvud, grönaktig hjässa och vitt ögonbrynsstreck. Ovansidan olivgrön, undersidan grå, mot nedre delen buken beige, och strupen är beige med svarta kanter. Den tjocka konvexa näbben är svart, likaså benen. Ungfåglar är mattare med vitfläckig svart strupe och bröst samt bruna teckningar på nedre delen av undersidan.
Läte[redigera | redigera wikitext]
Lätet är ett ljust "seeeer". Hanar sjunger en melodiös duett som återges på engelska som "cheery cherry", svarat med "cheery to you".
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Beigestrupig saltator delas in i fem underarter med följande utbredning:[3]
- Saltator maximus gigantodes – sluttningen mot Karibien östra Mexiko (från Veracruz till norra Oaxaca och Tabasco)
- Saltator maximus magnoides – södra Mexiko (Chiapas och Quintana Roo) till nordvästra Panama
- Saltator maximus intermedius – sydvästra Costa Rica till västra Panama (Canalzonen)
- Saltator maximus iungens – östra Panama och låglandet i nordvästra Colombia
- Saltator maximus maximus – östra Colombia till Venezuela, Guyanaregionen, Brasilien, östra Bolivia och Paraguay
Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Tidigare placerades Saltator i familjen kardinaler. DNA-studier visar dock att de tillhör tangarorna.[4]
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Denna art påträffas i tät vegetation. Den lever av frukt (exempelvis från Cymbopetalum mayanum i Annonaceae, Trophis racemosa i Moraceae samt Bursera simaruba[5]), men även blomknoppar, nektar och långsamt flygande insekter. Fågeln födosöker på lägre och medelhöga nivåer, ibland i blandade artflockar. Den lägger två bleka blå ägg i ett rätt stort skålformat bo upp till två meter upp i en buske eller ett träd.[6]
Status och hot[redigera | redigera wikitext]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan fem och 50 miljoner vuxna individer.[7]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Hilty, Steven L. (2003). Birds of Venezuela. Princeton University Press. ISBN 0-7136-6418-5
- Stiles, F. Gary; Skutch, Alexander F. (1989). A Guide to the Birds of Costa Rica. Comstock Publishing Associates. ISBN 0-8014-9600-4
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Birdlife International 2020 Saltator maximus . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Burns, K.J., A.J. Shultz, P.O. Title, N.A. Mason, F.K. Barker, J. Klicka, S.M. Lanyon, and I.J. Lovette, (2014), Phylogenetics and diversification of the tanagers (Passeriformes: Thraupidae), the largest radiation of Neotropical songbirds, Mol. Phylogenet. Evol. 75, 41-77.
- ^ Foster, Mercedes S. (2007). ”The potential of fruiting trees to enhance converted habitats for migrating birds in southern Mexico”. Bird Conservation International (BirdLife International) 17 (1): sid. 45–61. doi:.
- ^ Echeverry-Galvis, María Ángela; Córdoba-Córdoba, Sergio (2006). ”Descripción del huevo del saltátor collarejo (Saltator cinctus) y comentarios preliminares sobre huevos del género Saltator” (på spanish). Boletín de la Sociedad Antioqueña de Ornitología 16 (1): sid. 76–84. http://www.sao.org.co/publicaciones/boletinsao/11Echeverry&CordobaSaltator.pdf.
- ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019 Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör beigestrupig saltator.
Wikispecies har information om Saltator maximus.- Läten på xeno-canto.org
