Brutalism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Villa Göth i Uppsala, ritat av Bengt Edman och Lennart Holm.
Birminghams centralbibliotek, Storbritannien (stängt 2013)
Boston City Hall.
Belgradpalatset - regeringsbyggnad i Novi Beograd, Serbien
Villa i Örby villastad i Stockholm med tydligt brutalistiska drag.

Brutalism eller nybrutalism är ett begrepp inom arkitekturteorin som började användas i England 1954 som en beskrivning bland annat av Le Corbusiers sena arkitektur och de britters verk som influerades av honom. Typiskt är användande av rå betong och att låta tekniska och funktionella detaljer utgöra arkitektoniskt motiv.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den svenske arkitekten Hans Asplund anses vara den som myntade uttrycket nybrutalism (new brutalism) i en skämtsam kommentar (1950) till den av Bengt Edman och Lennart Holm ritade Villa Göth i Uppsala. Uttrycket spred sig genom engelska kolleger på besök i Sverige och togs där upp av några yngre arkitekter i England.[1]

Det finns olika teorier om begreppets bakgrund. Den engelske 1800-talsarkitekten William Butterfield (1814-1900) blev kritiserad för sin arkitektur som avvek från den gängse klassiska smaken. Han påstods glorifiera del fula och begreppet brutalism användes om hans arkitektur. Det var förmodligen denna brutalism som Asplund refererade till då han kallade Holm och Edman "nybrutalister". Det är sannolikt även anledningen till att Reyner Banham använde benämningen The New Brutalism. En annan teori menar dock att ursprunget inte har med "brutal" att göra utan härstammar från franskan béton brut, vilket betyder ungefär "rå betong".

Benämningen applicerades på en stil som uppkom i England under 50-talets början med bland andra paret Alison och Peter Smithson som förgrundsgestalter. Ursprungligen hade idéerna bakom mera med förhållningssättet till byggnadsuppgiften, brukarna och samhället att göra än med estetiska och tekniska aspekter.

Den engelske arkitekturhistorikern Reyner Banham definierade 1955 begreppet New Brutalism som arkitekturstil: han urskiljer tre aspekter som kännetecken, nämligen

  • 1, Memorability as an Image
  • 2, Clear exhibition of Structure
  • 3, Valuation of Materials "as found"

En annan aspekt som Banham finner i flera tidiga brutalistiska byggnader är formella planer och användandet av klassiska gestaltningsprinciper. Han noterar hur Rudolf Wittkowers bok Architectural principles in the age of humanism, som utkom 1949, påverkade många av tidens unga arkitekter.

Främst under 1960-talet uppfördes flera byggnader i Sverige som kan kategoriseras som nybrutalistiska. De tre lundaarkitekterna Klas Anshelm, Bengt Edman och Bernt Nyberg brukar tillsammans med bland andra Sigurd Lewerentz anses vara de främsta företrädarna för stilen i Sverige.

Brittisk brutalism[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Brittisk brutalism

Framförallt i Storbritannien vann brutalismen stort inflytande. Den växte fram under 1950-talet med pionjärer som Alison och Peter Smithson och kom att bli populär speciellt under 1960-talet genom arkitekter som Rodney Gordon, Ernő Goldfinger och Owen Luder. En rad uppmärksammade byggnader uppfördes som Trinity Square, St. Peter's Seminary och Robin Hood Gardens. Byggnaderna har gått olika öden till mötes, många har rivits efter folkligt missnöje medan andra kulturminnesmärkts.

Byggnadsexempel[redigera | redigera wikitext]

Brittiska byggnader[redigera | redigera wikitext]

Svenska byggnader[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ I ett brev från Hans Asplund till redaktören för Architectural Review vilket publicerades i augusti 1956 beskriver Asplund hur han myntade begreppet. Brevet återges delvis i Banham, Reyner The New Brutalism (1966).