Brynhumla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Brynhumla
Brynhumla, arbetare
Brynhumla, arbetare
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Sexfotingar
Hexapoda
Klass Insekter
Insecta
Ordning Steklar
Hymenoptera
Underordning Midjesteklar
Apocrita
(orankad) Gaddsteklar
Aculeata
Överfamilj Bin
Apoidea
Familj Långtungebin
Apidae
Släkte Humlor
Bombus
Undersläkte Kallobombus[1]
Art Brynhumla
B. soroeensis
Vetenskapligt namn
§ Bombus soroeensis
Auktor Fabricius, 1776
Bombus.soroeensis.-.lindsey.jpg
Hitta fler artiklar om djur med

Brynhumla (Bombus soroeensis) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea). Den kallas även blåklockshumla, inte minst på finländsk svenska[2], på grund av favoritnäringskällan[3].

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Humlan förekommer i hela Europa inkluderande europeiska Ryssland samt Turkiet[4]. Den är tämligen vanlig i hela Sverige med undantag för högfjället[5]. I Finland finns den främst i södra och sydöstra delarna av landet, med något enstaka fynd kring Vasa[2]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Brynhumlan är en medelstor, korttungad humla. Drottningen blir 15–17 millimeter lång, arbetaren 10–14 millimeter och hanen 12–14 millimeter[6]. Den är svart med gul krage. Honorna (drottning och arbetare) har dessutom ett gult band tämligen långt fram på bakkroppen, samt vit bakkroppspets. Det gula bakkroppsbandet delas oftast i två delar av en svart fläck mittpå. Hos hanarna är större delen av framkroppens sidor gula, och det gula bakkroppsbandet är obrutet samt bredare och börjar redan vid bakkroppens början. Även hanarna har vit bakkroppsspets. Arbetarna är oftast tydligt mindre än drottningen. Humlan påminner om ljusa jordhumlor som kragjordhumla, rallarjordhumla, ljus jordhumla och skogsjordhumla[5]. Melanistiska (helsvarta) former förekommer i delar av Europa; vissa forskare betraktar dessa som en egen underart.[7]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Brynhumlan är en sentflygande art som gärna besöker trädgårdar och parker. Näringsväxter är framför allt blåklockor[3], till exempel liten blåklocka, men också oxtunga, kärleksört, monke, timjan, vit sötväppling, mjölkört och hampflockel.[5] Boet är vanligen underjordiskt, och rymmer mellan 80 och 150 arbetare.[7]

Brynhumlan parasiteras av snylthumlearten broksnylthumla.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kawakita et al. (2003). [http://mbe.oxfordjournals.org/content/20/1/87.full.pdf+html ”Evolution and Phylogenetic Utility of Alignment Gaps Within Intron Sequences of Three Nuclear Genes in Bumble Bees (Bombus)”] (PDF (253 kB)). Kyotouniversitetet. http://mbe.oxfordjournals.org/content/20/1/87.full.pdf+html. Läst 2011-11-13. 
  2. ^ [a b] Juho Paukkunen. ”Sorokimalainen — Bombus soroeensis (Fabricius, 1776) Blåklockshumla”. Finlands artdatacenter. http://ws.luomus.fi/lajitietokeskus/taksoni/MX.204722?locale=sv#show. Läst 19 november 2014. 
  3. ^ [a b] Artdataprojektet: Bin – Svenska namnförslag
  4. ^ American Museum of Natural History, utbredningskarta
  5. ^ [a b c d] G. Holmström 2007 Humlor - Alla Sveriges arter sid. 90-91 ISBN 978-91-7139-776-8
  6. ^ Hummel-Arten Wildbienen (på tyska)
  7. ^ [a b] Ted Benton 2006 Bumblebees sid. 331-332 ISBN 0-00-717451-9