Brålanda
| Brålanda | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Dalsland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Vänersborgs kommun |
| Distrikt | Brålanda distrikt |
| Höjdläge | 70 m ö.h. |
| Koordinater | 58°33′48″N 12°20′57″Ö / 58.56333°N 12.34917°Ö |
| Area | 190 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 1 538 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 8,1 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Brålanda |
| Tätortskod | T4760[2] |
| Beb.områdeskod | 1487TB102 (1960–)[3] |
| Geonames | 2719961 |
  Ortens läge i Västra Götalands län
| |
| Wikimedia Commons: Brålanda | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Brålanda är en tätort i Vänersborgs kommun i Dalsland.
Tätorten är belägen cirka 24 kilometer norr om Vänersborg. I Brålanda finns en stor spannmålssilo som utvisar att det är centralorten för landsbygden på Dalboslätten, slättområdet i södra Dalsland ned mot Vänern. Genom Brålanda går E45. Brålanda kyrka ligger dock cirka en kilometer norr om tätorten helt nära Europavägen och vid Frändeforsån.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Orten växte snabbt till sedan järnvägen Bergslagsbanan (BJ) drogs fram genom Dalsland på 1870-talet.
Orten kan sägas vara ett typiskt järnvägssamhälle som växte upp kring en järnvägsstation. Järnvägsstationen är dock nerlagd och hotades på 1970-talet av rivning. Brålandaborna motsatte sig dock kommunens beslut och stationen används idag som umgängeslokal och bostäder.
Brålanda är beläget i Brålanda socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Brålanda landskommun där för orten 23 maj 1923 inrättades Brålanda municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1956. Sedan 1974 ingår Brålanda i Vänersborgs kommun.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Brålanda 1960–2020[4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 833 | |||
| 1965 | 875 | |||
| 1970 | 1 143 | |||
| 1975 | 1 564 | |||
| 1980 | 1 653 | |||
| 1990 | 1 641 | 150 | ||
| 1995 | 1 551 | 153 | ||
| 2000 | 1 478 | 153 | ||
| 2005 | 1 472 | 153 | ||
| 2010 | 1 385 | 152 | ||
| 2015 | 1 521 | 183 | ||
| 2020 | 1 538 | 190 | ||
Näringsliv[redigera | redigera wikitext]
Trakten kring Brålanda är traditionellt en jordbruksbygd och jordbruket är fortfarande en av de viktigaste näringarna i området. På senare tid har även stora satsningar gjorts för att öka produktionen av förnyelsebar energi i form av vindkraft och biogas. Däribland projektet Biogas Brålanda.
Historiskt sett har Topp Livsmedelsprodukter, tidigare Toppfrys, varit en av de större arbetsgivarna på orten. Företaget, som främst producerar djupfrysta grönsaker och pommes frites, startades redan 1969 av Carl Axel Topp. Sedan dess har företaget genomgått en rad ägarbyten och rekonstruktioner. Finska Chips-koncernen, som ägt företaget sedan 2000, beslutade om nedläggning av verksamheten i Brålanda under 2007[5]. Sedan dess drivs delar av verksamheten under namnet Topp i Brålanda AB medan produktionen av djupfrysta ärtor, som alltid varit en viktig del av verksamheten, drivs under namnet Toppfrys AB. Båda bolagen ägs av lokala intressenter. Vägkrogs- och motellkedjan Rasta hade tidigare sitt huvudkontor i Brålanda och Riks-Rasta är den första Rasta-anläggningen.[6]
Enskilda banken i Vänersborg öppnade ett kontor i Brålanda den 2 april 1907.[7] Dalslands bank hade kontor i Brålanda från dess start 1918. Sparbanken i Vänersborg öppnade ett kontor i Brålanda år 1942, samma år som Dalslands bank köptes av Skandinaviska banken. Vänersborgsbanken uppgick året därpå i Svenska Handelsbanken som den 1 april 1947 överlät kontoret i Brålanda till Skandinaviska banken.[8] Brålanda hade även en jordbrukskassa, Sundals jordbrukskassa, senare Föreningsbanken Brålanda.
SEB fanns kvar i Brålanda fram till år 2000 när kontoret lades ner.[9][10] År 2010 stängde även Swedbank varefter Brålanda inte längre hade några bankkontor.[11]
Evenemang[redigera | redigera wikitext]
Tomteparaden i Brålanda är en årlig parad som genomförts sedan 1952. Vid 50-årsjubileet 7 december 2002 kom paraden med i Guinness Rekordbok som paraden med störst antal tomtar. Det året var över 2870 tomtar registrerade i paraden.
Sport[redigera | redigera wikitext]
Brålandas fotbollslag grundades 1909 och spelar i Division 3 nordvästra Götaland. SK Granan har verksamhet inom , skidor, MTB , terränglöpning och triathlon.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 18 december 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ ”Topp Livsmedelsprodukter lägger ner verksamheten”. Arkiverad från originalet den 3 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080503090446/http://www.chips.fi/article.con?iPage=13&m=26. Läst 12 januari 2009.
- ^ Harrison, Dick (2018). Dalslands historia. Högsäter: Dalsland Explorer. ISBN 9789198475500. Sida 340.
- ^ Enskilda banken i Vänersborg i Svensk rikskalender 1908
- ^ Kontorsbyten mellan storbankerna, Svenska Dagbladet, 22 mars 1947
- ^ "Det ska väl sparas förstås", Svenska Dagbladet, 22 februari 2000
- ^ Göteborgs-Posten, 8 oktober 2000
- ^ Brålandaborna blir utan bankkontor, TTELA, 26 augusti 2010
| ||||||||||||||||
