Bukspottkörtel
Bukspottkörtel, pankreas eller pancreas[1](grekiska pan- och krẹas(kött): helt av kött)[2] är ett körtelorgan i kroppen. Den består av en exokrin del (utsöndrar enzymer som bryter ned födoämnen) och en endokrin del (insöndrar insulin, glukagon och somatostatin).
Anatomi
I människor är bukspottskörteln ett 15-25 cm långt organ i buken och ligger bakom magsäcken och i nära anslutning till tolvfingertarmen. Bukspottskörteln kan delas in i tre regioner: Bukspottkörtelgången (ductus pancreaticus) löper genom bukspottskörteln och tömmer pankreassaft i den andra delen av tolvfingertarmen (området kallas för Vaters ampull samt ampulla hepatopancretica). Gallgången ansluter sig till bukspottkörtelgången i närheten av den punkten. Vissa personer har även en andra bukspottssgång (ductus pancreaticus acceessorius) som utlöper ovanför huvudgången (och gallgången) och är en embryonal rest.
Bukspottskörteln har sin blodförsörjning framförallt via mjältartären och tarmkäxartären. Venöst avflöde sker via en primär ven som ansluter sig till portådern.
Endokrin del
Det finns fem huvudtyper av celler i de Langerhanska öarna, vilka är:
| Cellernas namn | Hormon de producerar | % av öarnas celler | Fysiologisk funktion |
| betaceller | Insulin och Amylin | ≈ 70 % | Glykemisk kontroll (sänker blodsockret) |
| alfaceller | Glukagon | 20 % | Höjer blodsockret |
| deltaceller | Somatostatin | < 10 % | Motverkar utsöndring av insulin och glukagon |
| PP-celler | Pankreatisk polypeptid | < 5 % | Motverkar utsöndring av exokrina produkter |
| epsilonceller | Ghrelin | < 1 % | Stimulerar aptit |
De Langerhanska öarna är en kompakt samling av endokrina celler som är ordnade i kluster och som genomsyras av ett kapillärnät. De flesta av öarnas celler står i direkt kontakt med blodet i kapillärerna, och kan därmed utsöndra sina produkter direkt till blodet.
Exokrin del
Den exokrina delen utsöndrar pankreassaft innehållande enzym till tolvfingertarmen (duodenum) som deltar i nedbrytning av födoämnen. Bland annat lipaser, proteaser, amylaser och nukleaser. Proteaser utsöndras till största del i zymogen form, d.v.s. som inaktiva proenzym. Detta p.g.a. att proteaserna inte ska bryta ner pankreas och spridas till bukhålan (abdomen) samt övriga organ. Det finns en aktiv form av trypsin, ett proteas som hämmas av en trypsin-inhibitor i pankreas. Väl i tolvfingertarmen (duodenum) aktiverar trypsin de övriga proteaserna chymotrypsinogen, proelastas och prokarboxypeptidas till chymotrypsin, elastas och karboxypeptidas där de bryter ner proteiner.
Skadeverkningar på bukspottkörteln
Pankreatit
Pankreatit innebär att bukspottskörteln blivit inflammerad. Akut pankreatit beror huvudsakligen på överdriven alkoholkonsumtion eller gallsten[3], men även vissa läkemedel som ACE-hämmare och viss diuretika kan vara bakomliggande[4]. Orsak till kronisk pankreatit är huvudsakligen ett långvarigt alkoholmissbruk men även bakomliggande sjukdomar så som hemokromatos.[5]
Pankreascancer
Den största och säkraste riskfaktorn för cancer i bukspottskörteln är tobaksrökning.[6] Kronisk pankreatit kan likaså öka risken och således är återigen långvarig alkoholkonsumtion en riskfaktor.[5][7] En koppling med snus har påtalats och i en utredning på uppdrag av EU-kommissionen drogs slutsatsen att former av rökfri tobak är cancerogena och att bukspottkörteln är "a main target organ"[8], kopplingen har dock mött motstånd[9][10].
Då körteln är placerad omgiven av vitala organ sprider sig cancern inte sällan till närliggande lever, lungor och tarmar. 2011 var den relativa 10-årsöverlevnaden 3,3% för män och 4,4% för kvinnor.[11]
Exempel på övriga sjukdomar i bukspottskörteln
Källor
- ^ ”Bukspottskörtel”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/bukspottskörtel. Läst 17 oktober 2013.
- ^ Prismas främmande ord. Nordstedts. 2001. sid. 378. ISBN 91-7227-287-2
- ^ Guyton, A. C., & Hall, J. E. (2006). Textbook of Medical Physiology (11)
- ^ Kaurich Tracie (2008). ”Drug-induced acute pancreatitis”. Proceedings (Baylor University.Medical Center) 21 (1): sid. 77-81.
- ^ [a b] Eberhard, D., Smith, T., & Alvi, S. (2003). Stora familjeläkarboken: Den kompletta moderna medicinska uppslagsboken.
- ^ ”Bukspottkortelcancer”. Cancerfonden. 25 april 2024. Arkiverad från originalet den 9 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150109014119/http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Bukspottkortelcancer/. Läst 25 april 2024.
- ^ Ericson, E., & Ericson, T. (2013). Medicinska sjukdomar: Patofysiologi, omvårdnad, behandling.. Lund: Studentlitteratur
- ^ ”Health Effects of Smokeless Tobacco Products”. http://ec.europa.eu/health/ph_risk/committees/04_scenihr/docs/scenihr_o_013.pdf. Läst 25 april 2024.
- ^ Bertuccio, P., La Vecchia, C., Silverman, D. T., Petersen, G. M., Bracci, P. M., Negri, E., . . . Boffetta, P. (2011). ”Cigar and pipe smoking, smokeless tobacco use and pancreatic cancer: An analysis from the international pancreatic cancer case-control consortium (PanC4).”. Annals of Oncology : Official Journal of the European Society for Medical Oncology / ESMO. doi:.
- ^ Lee, P. N. (2013). ”Epidemiological evidence relating snus to health--an updated review based on recent publications.”. Harm Reduction Journal. doi:.
- ^ ”Cancer i siffror 2013” (PDF). Socialstyrelsen. http://www.cancerfonden.se/Global/Dokument/omcancer/cancer_i_siffror/cancer_i_siffror_2013.pdf. Läst 25 april 2024.[död länk]