Bure Holmbäck

Lägg till länkar
Från Wikipedia

Den här sidan handlar om litteraturvetaren. För jägmästaren Bure Holmbäck, se Bure Holmbäck (jägmästare).

Bure Holmbäck
Bure Holmbäck framför statyn av Hjalmar Söderberg vid Kungliga biblioteket.
Bure Holmbäck framför statyn av Hjalmar Söderberg vid Kungliga biblioteket.
FöddBure Holmbäck
18 mars 1923
Fjällsjö i Ångermanland
Död1 oktober 2013 (90 år)
Täby
YrkeLitteraturvetare, författare och radioproducent.
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
Verksam1960–2013
GenrerFacklitteratur, skönlitteratur.
ÄmnenLitteraturhistoria, kulturhistoria, mediapolitik och militärhistoria.
Noterbara verkHjalmar Söderberg: ett författarliv, Limerickboken, Verket: en roman om ansvar, Sveriges radio och videogrammen
PriserAxel Hirschs pris (1990),
Extra pris ur Akademiens egna medel (2008).
Make/makaInga Bergström (g. 1952-1973),
Gunhild Frylén
(g. 1974–2013; hans död)

Magne Bure Otto Holmbäck, född 18 mars 1923 i Fjällsjö i Ångermanland,[1] död 1 oktober 2013 i Täby, var en svensk litteraturvetare, författare och radioproducent. Han var son till skogs- och industrimannen Bure Holmbäck och dennes maka Ellen, född Lindeberg.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt och studier[redigera | redigera wikitext]

Bure Holmbäck flyttade 1927 som fyraåring med sina föräldrar till Luleå där han växte upp. I en uppsats från 2008 tecknar Holmbäck hågkomster från sin barn- och ungdomstid i staden. Hans minnen härrör främst från tonårstiden, bland annat om livet som läroverkselev. Hågkomster om miljö och människor får ett reflekterande djup genom att Holmbäck knyter an till äldre tiders Norrbottensresenärer och skildrare, därtill stimulerad av minnet från sin egen fars intresse för dessa resenärer.[2] Bure Holmbäck avlade studentexamen 1942 vid Luleå högre allmänna läroverk.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Efter utbildning till reservofficer vid kavalleriet, naturvetenskapliga studier samt skogs- och industripraktik studerade han vid Uppsala universitet. Där blev han 1969 filosofie doktor på avhandlingen Det lekfulla allvaret, om Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken[3] och senare docent i litteraturvetenskap. Biografin Hjalmar Söderberg, ett författarliv utgavs 1988 och genreundersökningen Limerickboken 1990.

Holmbäck var verksam som bibliotekarie vid Kungliga biblioteket 1960–1967. År 1964 blev han 1:e bibliotekarie och biträdande chef för den centrala administrationen.[4]

Han rekryterades 1967 till Sveriges Radio och var verksam där till 1988, bland annat som planeringschef vid radiochefens kansli, kulturchef vid Ljudradion och radioproducent. Hans satiriska byråkratroman Verket utkom 1978. Holmbäck gjorde två dokumentärfilmer för televisionen — en om Skokloster slott (1968) och en om Hjalmar Söderberg (1986). Ensam eller som redaktör har han publicerat ett flertal skrifter i litteraturvetenskapliga, historiska, mediepolitiska och militärhistoriska ämnen.

Bland litteraturvetare var intresset för Hjalmar Söderberg inte överväldigande när Holmbäcks forskning inleddes, och Söderberg var inte hans första val. Han har berättat att hans primära val var Selma Lagerlöf. När han fick veta att en annan forskare hade valt samma ämne sökte han därför ett annat, och kom då fram till Hjalmar Söderberg. Den stora beundran för och kärlek till Söderberg, som Holmbäck utvecklade, kom sålunda till honom sent i livet och han kom att verka som en inspirerande handledare för utländska söderbergforskare, och hjälpte även många svenska litteraturvetare.[5]

Söderbergsällskapet[redigera | redigera wikitext]

Bure Holmbäck tog 1984 initiativet till en utställning om Hjalmar Söderberg på Kungliga biblioteket. Den blev en succé och ovanligt välbesökt. Gensvaret inspirerade honom till att följande år bilda Söderbergsällskapet. Som idérik ordförande ledde han detta sällskap fram till 2000. Han skrev flera av verken i dess skriftserie, och inledde arbetet på att få en staty av Hjalmar Söderberg uppsatt i Stockholm. Drömmen förverkligades vid Söderbergsällskapets 25-årsjubileum 2010, då Peter Lindes staty av Söderberg restes i Humlegården framför Kungliga biblioteket.[6]

Holmbäck var redaktör för Bokförlaget Lind & Co:s pågående utgåva av Hjalmar Söderbergs Samlade skrifter[7]; medredaktör för "Förvillelser" (del 2)[8], redaktör för "Martin Bircks ungdom" (del 6)[9] och medredaktör för "Den allvarsamma leken" (del 10).[10]

Sven-Gustaf Edqvist håller minnestal över Bure Holmbäck vid Söderbergsällskapets årsmöte i Börssalen den 18 januari 2014.

Andra engagemang och hedersuppdrag[redigera | redigera wikitext]

Under 1970- och 1980-talen bildades många nya litterära sällskap i Sverige. Efterhand blev behovet av en samorganisation på riksplanet uppenbart. Bure Holmbäck var bland de aktivaste tillskyndarna när De Litterära Sällskapens samarbetsnämnd (DELS) skapades 1990. Han var dessutom dess ordförande 1995–1999. Han var även i hög grad initiativtagande vid utgivandet av DELS tidskrift Parnass.[11][12]

Holmbäck var ledamot av Norrbottensakademien sedan dess stiftande 1988, styrelseledamot 1991–1998 och hedersledamot sedan 1998.[13]

Utmärkelser från Svenska Akademien[redigera | redigera wikitext]

Bure Holmbäck mottog två gånger pris av Svenska Akademien: Axel Hirschs pris 1990 och ett extra pris 2008 ur Akademiens egna medel.[14]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • About Sweden 1900-1963 : a bibliographical outline / by Bure Holmbäck ; compiled with the assistance of Ulla-Märta Abrahamson and Mariann Tiblin, Svenska institutet, 1968
  • Det lekfulla allvaret [doktorsavhandling], 1969
  • Valfrihet och mångfald, 1974
  • Frihet och ansvar, 1974
  • Sveriges radio och videogrammen, 1976
  • Verket: en roman om ansvar, 1978
  • Hjalmar Söderberg i helfigur, Utställningskatalog, Kungliga biblioteket, 1984
  • Hjalmar Söderbergs Stockholm, 1985
  • Kring världens medelpunkt: om Operakällaren i Hjalmar Söderbergs verk, 1986
  • Flanören och vattenvärlden, 1987
  • Hjalmar Söderberg: ett författarliv, 1988
  • Huvudstadens hästar [redaktör], 1990
  • Limerickboken, 1990
  • Hjalmar Söderberg och passionerna, 1991
  • I kvarteret Lärkan, 1992
  • Den mångsidige Stockholmsflanören [redaktör], 1995
  • Norrbotten i litteratur och vetenskap, Utställningskatalog, Kungliga biblioteket, 1996
  • Ljuset i norr [redaktör], 1998
  • Litteratörernas kvarter [redaktör], 2000
  • En Stockholmsvandring i Hjalmar Söderbergs fotspår, ciceron: Bure Holmbäck, uppläsare: Torsten Wahlund, Bonnier Audio, 2000
  • Hjalle och Bigge: om Hjalmar Söderberg och Birger Mörner, 2002
  • Sällskapsliv, Utställningskatalog, Kungliga biblioteket, 2003
  • Parnass: Temanummer om Norrbotten i litteraturen, [redaktör], 2006
  • "Ett teateridyllens Eden": om Humlegården i Hjalmar Söderbergs författarskap, 2007

Limerickboken[redigera | redigera wikitext]

I boken finns ett stort antal limerickar och en som var Bures Holmbäcks favorit:

” En trött filosof i Burundi,

får nattetid knappast en blund i

sitt öga vid tanken

och grubblet - vad fanken

allt levande liv har sin grund i.

„
–

Limerickboken (1990)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Tänkvärt och stor spännvidd" Norrbottens-Kuriren 2008-01-17
  2. ^ Luleå stadsarkivs årsbok 2008, Redaktör: Thomas E:son Åkerlund, Luleå : Luleå kommun, 2008, ISSN 1404-4862.
  3. ^ Holmbäck, Bure (1969). Det lekfulla allvaret: studier över erotiska och polemiska motiv i Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken mot bakgrund av hans tidigare författarskap. Stockholm: Bonnier. Libris 11919 
  4. ^ Bure Holmbäck till minne 2, av Sven-Gustaf Edqvist, Söderbergsällskapet. Läst 26 februari 2014.
  5. ^ Sjöstrand, Nils O.: Bure Holmbäck, Minnesord i Svenska Dagbladet den 5 oktober 2013.
  6. ^ Söderbergsällskapet - historik
  7. ^ Bokförlaget Lind & Co: Hjalmar Söderberg.
  8. ^ "Förvillelser" (2012) LIBRIS 12163405.
  9. ^ "Martin Bircks ungdom" (2012), LIBRIS 12767352.
  10. ^ "Den allvarsamma leken" (2012), LIBRIS 12281720.
  11. ^ Bure Holmbäcks minne hyllas av Bo G. Hall och Bo Malmsten. Arkiverad 15 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. Läst den 11 november 2013.
  12. ^ Hall, Bo G. och Malmsten, Bo.: Bure Holmbäck, Minnesord i Svenska Dagbladet den 13 oktober 2013.
  13. ^ Norrbottensakademien - ledamöter Arkiverad 18 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ Svenska Akademiens extra pris 2008 ur Akademiens egna medel tilldelades Bure Holmbäck.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bure_Holmbäck&oldid=51881537”