Burjatiska
| Burjatiska | |
| буряад хэлэн | |
| Talas i | Burjatien, norra Mongoliet, nordvästra Kina, Ust-Ordynska Burjatien och Aginska Burjatien. |
|---|---|
| Antal talare | 280 000 |
| Språkfamilj | Mongolspråk
|
| kyrilliska | |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i |  Burjatien |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐2 | bua |
| ISO 639‐3 | bua |
| SIL | bua - Burjatiska bxu - Mongolisk burjatiska |
Regioner där burjatiska talas i. | |
Burjatiska, eller burjätiska, är ett mongolspråk som talas av omkring 280 000 människor, burjater, främst i den ryska delrepubliken Burjatien, där språket är officiellt vid sidan av ryska, men även mindre grupper i Mongoliet och Kina.[1] Största delen av talarna bor i detta område enligt Rysslands folkräkningen 2002.[2] Språket står mycket nära mongoliskan.[3] Men till skillnad från mongoliska, har burjatiska lånat mycket mer från ryska, speciellt ord.[4]
Burjatiskan delas traditionellt in i två huvudsakliga dialekter: västburjatiska och östburjatiska. Av dessa har östburjatiska behållit mera lingvistiska och kulturella länkar till Mongoliet medan västburjatiska har mer influenser från ryska. Mer specifikt kan burjatiska delas in i fem olika dialektgrupper:[5]
- Lägre Uda
- Alar–Tunka
- Ehirit–Bulagat
- Hori
- Bargut
Fonologi[redigera | redigera wikitext]
Vokaler[redigera | redigera wikitext]
| Främre | Central | Bakre | |
|---|---|---|---|
| Sluten | i | y | ʉ | u |
| Halvsluten | e | ||
| Halvöppen | ɛ | œ | ɔ | |
| Öppen | a |
Källa:[6]
Konsonanter[redigera | redigera wikitext]
| Bilabial | Alveolar | Palatal | Velar | Glottal | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| vanligt | palat. | vanligt | palat. | vanligt | palat. | ||||
| Klusil | asp. | tʰ | tʲʰ | ||||||
| tonad | b | bʲ | d | dʲ | g | ɡʲ | |||
| Frikativ | s | z | ʃ | ʒ | x | xʲ | h | ||||
| Nasal | m | mʲ | n | nʲ | (ŋ) | ||||
| Lateral | l | lʲ | |||||||
| Tremulant | r | rʲ | |||||||
| Approximant | j | ||||||||
Källa:[6]
Följande bokstäver finns i de burjatiska alfabetena:
- Latinska alfabetet: Aa Bb Cc Çç Dd Ee Ff Gg Hh Ii Jj Kk Ll Mm Nn Oo Өө Pp Rr Ss Şş Tt Uu Vv Yy Zz Ƶƶ
- Kyrilliska alfabetet: Аа Бб Вв Гг Дд Ее Ёё Жж Зз Ии Йй Кк Лл Мм Нн Оо Өө Пп Рр Сс Тт Уу Үү Фф Хх Һh Цц Чч Шш Щщ Ъъ Ыы Ьь Ээ Юю Яя
Språklära[redigera | redigera wikitext]
I burjatiskan finns det åtta grammatiska kasus: nominativ, genitiv, dativ-lokativ, ackusativ, instrumentalis, ablativ och komitativ.[7]
Den vanligaste ordföljd i burjatiska är subjekt–objekt–verb (SOV).[5]
Numeral[redigera | redigera wikitext]
Burjatiska siffror från 1–10:[8]
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| negen | xojor | gurban | dürben | taban | zurgaan | doloon | naiman | jühen | arban |
| нэгэн | хоёр | гурбан | дүрбэн | табан | зургаан | долоон | найман | юһэн | арбан |
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Ilina, Anastasiia. ”7 Fascinating Facts About Buryat, One of the World's Most Endangered Languages”. Culture Trip. https://theculturetrip.com/europe/russia/articles/7-fascinating-facts-about-buryat-one-of-the-worlds-most-endangered-languages/. Läst 19 juli 2020.
- ^ Graber, Kathryn (2012). ”Public information: The shifting roles of minority language news media in the Buryat territories of Russia”. Language & Communication 32 (2): sid. 124–136. Läst 9 maj 2020.
- ^ ”Glottolog 4.2.1 - Buriat”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/buri1258. Läst 19 juli 2020.
- ^ ”Mongolian languages - The Eastern and Western groups” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/Mongolian-languages. Läst 19 juli 2020.
- ^ [a b] Skribnik, Elena (2003). ”Buryat”. i Janhunen, Juha (på engelska). The Mongolic Languages. Taylor & Francis Group. sid. 110–127. Läst 9 maj 2020
- ^ [a b] ”Buryat alphabet” (på engelska). Omniglot. 2020. https://www.omniglot.com/writing/buryat.htm. Läst 7 maj 2020.
- ^ Санжеев, Г. Д., red (1962) (på ryska). Грамматика бурятского языка. Институт языкознания. sid. 75. https://altaica.ru/LIBRARY/mong/BuriatGrammar.pdf. Läst 7 maj 2020
- ^ ”The Sound of the Buryat language (Numbers, Greetings & Sample Texts)” (på engelska). Love Languages!. 12 februari 2019. https://www.youtube.com/watch?v=gu6B5C5H7EU. Läst 10 maj 2020.
 |
Wikipedia har en upplaga på Burjatiska. |