Burugrönduva

Från Wikipedia
Burugrönduva
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningDuvfåglar
Columbiformes
FamiljDuvor
Columbidae
SläkteGrönduvor
Treron
ArtBurugrönduva
T. aromaticus
Vetenskapligt namn
§ Treron aromaticus
Auktor(Gmelin, 1789)
Synonymer
  • Treron pompadoura aromaticus

Burugrönduva[2] (Treron aromaticus) är en fågel i familjen duvor inom ordningen duvfåglar[3].

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Burugrönduvan är en medelstor (cirka 28 cm) grön duva. Den har grå hjässa (längst fram vitaktig), bjärt gula kanter på vingtäckare och vingpennor samt purpurröda ben. Hanen har en mörkt rödbrun rygg, honan grön. Liknande filippingrönduvan har rött längst in på näbben, mer utbrett och ljusare rödbrunt område på ryggen hos hanen samt blågrå ben. Gråhuvad grönduva har en orangegul fläck på bröstet och rosaröda ben, tjocknäbbad grönduva bar hud runt ögat, rostfärgade undre stjättäckare och röda ben.[1]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i södra Moluckerna (Buru), Tanahjampea, Kalao och Kalaotoaöarna.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Artstatus[redigera | redigera wikitext]

Tidigare betraktades den liksom ett flertal andra arter ingå i Treron pompadoura (som i sig numera urskiljs som ceylongrönduva), och vissa gör det fortfarande.[4]

Status[redigera | redigera wikitext]

Burugrönduvan har en rätt liten världspopulation som uppskattats bestå av mellan 10 000 och 20 000 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av habitatförlust och hårt jakttryck. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2023 Treron aromaticus . Från: IUCN 2023. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 11 december 2023.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
  4. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]