Bygglov

Från Wikipedia
För TV-programmet med samma namn se, Bygglov (TV-program)
En historisk bygglovsritning från 1767 för Hobelinska huset i Stockholm.

Ett bygglov (äldre benämning byggnadslov) är ett tillstånd att bygga nytt, bygga om, bygga till eller ändra användningen av en byggnad eller en anläggning. Många länder har olika administrativa nivåer och beslut som gäller byggande tas vanligen på den lokala nivån (kommunen). Den regionala och nationella nivån har dock ofta möjligheten att ta beslut i vissa situationer[1].

Bygglov i Sverige

Bygglov utfärdas av kommunerna. Fram till 2012 krävdes för större byggen också byggnadstillstånd av länsarbetsnämnd, som var ett samhällsekonomiskt styrmedel. Ett regelverk om byggnadslov antogs första gången i 1931 års byggnadsstadga. [2] Den gällde dock enbart städer och stadsliknande områden. 1947 ålades alla kommuner ha en byggnadsnämnd för att reglera bebyggelsen. Den gällde dock fortfarande endast tätortsbebyggelse. 1959 fick kommunerna möjlighet att reglera den tätare bebyggelsen även på landsbygden. Först 1972 inskränkes den då fria bebyggelsen på landsbygden.[3]

Bygglov regleras idag i plan- och bygglagen (PBL). Varje kommun ska enligt denna lag ha en nämnd som hanterar frågor om bygglov. Denna nämnd kallas oftast byggnadsnämnd.

Enbart bygglov är inte tillräckligt för att bygga. Innan byggnadsarbetena sätts igång måste byggherren ha fått ett startbesked från byggnadsnämnden. Om det gäller större arbeten kallar byggnadsnämnden till tekniskt samråd för att besluta bland annat om hur kontrollen av bygget skall ordnas.[4] Byggherren måste också ha tillgång till marken, och kan behöva tillstånd enligt annan lagstiftning, till exempel miljöbalkens regler om strandskydd eller väglagen.

Åtgärden skall påbörjas inom två år, annars gäller inte lovet längre. Bygget skall också vara färdigt senast fem år från dagen för lovbeslutet.

Om en åtgärd inte uppfyller alla villkor för bygglov, exempelvis strider mot gällande detaljplan, kan ett tidsbegränsat bygglov beviljas. Förutsättningen är bl.a. att verksamheten är av tillfällig art och att marken kan återställas när bygglovet upphör. Tidsbegränsat bygglov beviljas för upp till 10 år, varefter det kan förlängas med upp till 5 år varje gång. Den sammanlagda tiden för ett tillfälligt bygglov får inte överstiga 15 år. [5]

Krav för bygglov

Bygglov inom detaljplan skall uppfylla förutsättningarna i bland annat 9 kap. 30 § PBL, bland annat att endast små avvikelser mot detaljplanen får förekomma. Utanför detaljplanerat område gäller villkoren i 9 kap. 31 - 31 a § PBL, bland annat att markområden skall användas för det ändamål för vilka de är mest lämpade. Inom alla områden gäller generella bestämmelser om anpassning till omgivningen, estetisk utformning, risk för olyckor, kulturhistoriska hänsyn med mera. En åtgärd får inte heller medföra betydande olägenheter för omgivningen. Av ett bygglov skall det framgå om det skall finnas någon kontrollansvarig, vilket vanligen krävs, och i så fall vem.

Bygglovshandlingar

För en enkel bygglovsansökan krävs minst följande handlingar:[6]

  • Ansökan (på en av kommunen tillhandahållen blankett).
  • Situationsplan i skala 1:400 där tomtgränsen framgår och byggnaden eller tillbyggnaden markeras.
  • Huvudritningar (ofta kallade bygglovsritningar) i skala 1:100 där måttsatta planer, fasader och sektioner visas.

Ritningar får upprättas av lekman men skall vara "fackmannamässig" utförda.

Andra lov och förhandsbesked

Marklov är ett särskilt tillstånd att schakta, gräva eller fylla upp så att höjdläget för tomter eller mark för allmän plats ändras avsevärt.[7] Rivningslov är tillstånd att riva en byggnad helt eller delvis och krävs inom detaljplan.[8] Även dessa lov beslutas av byggnadsnämnden. Förhandsbesked är en bindande förhandsprövning från byggnadsnämnden om bygglov kan påräknas eller inte. Vid förhandsbesked kan handlingarna vara enklare, exempelvis behövs i regel inga ritningar som visar byggnadens utseende.[9]

Byggnadstillstånd

Byggnadstillstånd var ett tillstånd från länsarbetsnämnden om att påbörja ett byggnadsarbete som krävs för vissa större arbeten.[10] Regelverk om byggnadstillstånd infördes 1943 genom en tillfällig förordning och kom sedan att successivt förlängas. Byggnadstillstånd handlade då främst om att reglera tillgången på arbetskraft och byggnadsmaterial över landet. Kraven för byggnadstillstånd kom efterhand att skärpas och omfatta all byggnation som inte skedde i enskild familjs regi.[11]

Åtgärder som inte kräver lov

På tomter med en- och tvåbostadshus får man uppföra mur eller plank för att anordna en skyddad uteplats, upp till 1,8 m högt och 3,6 m från huset. På dessa tomter får man också ordna skärmtak på upp till sammanlagt 15 kvadratmeter och uppföra friggebodar på sammanlagt 15 kvadratmeter. För att vara lovfria får åtgärderna inte ligga närmare gränsen än 4,5 m. Med grannarnas medgivande kan de dock få ligga närmare, dock inte om de ligger nära gräns mot gatan. Grundläggande krav på estetisk utformning, trafiksäkerhet, brandskydd med mera måste uppfyllas.

I juli 2014 infördes regler om så kallade Attefallshus, en större variant av friggeboden på upp till 25 kvadratmeter. Lagändringarna gjorde det också möjligt för den som har ett en- eller tvåbostadshus att göra en tillbyggnad om 15 kvadratmeter, bygga takkupor och att inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus. Till skillnad från friggebodarna kräver detta bygganmälan, utom för vissa takkupor.

Att byta färg, fasadmaterial eller takmaterial på en- eller tvåbostadshus (småhus) inom detaljplan är lovfritt om det inte ändrar byggnadens eller områdets karaktär. Utanför detaljplan och så kallad samlad bebyggelse får vissa kompletteringsåtgärder ske utan bygglov på tomter med småhus.

Kommunen kan utöka lovplikten i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, så att ovanstående åtgärder kräver lov. Kommunen kan på samma sätt minska lovplikten så att annars lovpliktiga åtgärder inte kräver bygglov.[12]

Medborgares demokratiska rättigheter

Om ett bygglov inte följer gällande detaljplan eller ligger utanför detaljplanelagt område ska sakägare i de flesta fall tillfrågas innan lov kan ges. De som är sakägare är exempelvis grannar, ägare till grannfastigheten med flera. Det är också sakägarna som har rätt att i efterhand överklaga ett givet eller nekat bygglov. Detta överklagas via förvaltningsbesvär. Vid överklagande av bygglov eller förhandsbesked tillämpas nuförtiden enhetlig hierarki där den kommunala byggnadsnämnden är lägst i hierarkin följd av länsstyrelsen, mark- och miljödomstolen, mark- och miljööverdomstolen ifall prövningstillstånd meddelas och högsta domstolen, ifall mark- och miljööverdomstolen ger sitt tillstånd. Samtliga instanser i hierarkin kan helt eller delvis upphäva beslut eller sätta annat beslut istället för den lägre instansens beslut. I tidigare beslutshierarkier avseende bygglov hade olika bygglovsinstanser olika befogenhetsgrader.

Kommunerna ansvarar ekonomiskt för byggnadsnämnders bygglovs och förhandsbeskedsbeslut och staten ansvarar för länsstyrelsens beslut och domstolsväsendets domar.

Rättsfall

  • Granne överklagade bygglov för enfamiljshus som försämrat dennes havsutsikt. Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) ansåg inte att viss förlust av utsikten kunde anses som en betydande olägenhet.[13]

Källor

  1. ^ Kalbro, Thomas (2004). Markexploatering. Stockholm: Norstedts Juridik. sid. 35. ISBN 91-39-20310-7 
  2. ^ Carlquist, Gunnar; Carlsson, Josef, red (1947-1955). Svensk uppslagsbok. Bd 5 (2., omarb. och utvidgade uppl.). Malmö : Förlagshuset Norden. sid. 434. Libris 11112. http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_05/0475_0476-0062.jpg 
  3. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord bygglagstiftning)
  4. ^ ”Byggprocessen”. Boverket. Arkiverad från originalet den 20 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150620124257/http://www.boverket.se/sv/byggande/bygga-nytt-om-eller-till/bygglov/byggprocessen/. 
  5. ^ ”När du behöver bygglov”. Boverket. http://www.boverket.se/sv/byggande/bygga-nytt-om-eller-till/bygglov/. Läst 20 juni 2015. 
  6. ^ Huddinge kommun, bygglovsavdelning
  7. ^ ”Marklov”. Boverket. http://www.boverket.se/sv/byggande/bygga-nytt-om-eller-till/marklov/. Läst 20 juni 2015. 
  8. ^ ”Rivningslov”. Boverket. http://www.boverket.se/sv/byggande/bygga-nytt-om-eller-till/rivningslov/. Läst 20 juni 2015. 
  9. ^ ”Förhandsbesked”. Boverket. http://www.boverket.se/sv/byggande/bygga-nytt-om-eller-till/forhandsbesked-for-bygglov/. Läst 20 juni 2015. 
  10. ^ Nationalencyklopedin multimedia plu, 2000 (uppslagsord Byggnadstillstånd)
  11. ^ Carlquist, Gunnar; Carlsson, Josef, red (1947-1955). Svensk uppslagsbok. Bd 5 (2., omarb. och utvidgade uppl.). Malmö : Förlagshuset Norden. sid. 479. Libris 11112. http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_05/0479_0480-0064.jpg 
  12. ^ ”Bygglovsbefriade åtgärder”. Boverket. 1 juli 2014. Arkiverad från originalet den 26 september 2014. https://web.archive.org/web/20140926160214/http://www.boverket.se/Vagledningar/PBL-kunskapsbanken/Lov--byggande/Lov--anmalan/Bygglovbefriade-atgarder/. Läst 7 augusti 2014. 
  13. ^ https://lagen.nu/dom/mod/2013:1

Se även

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bygglov&oldid=42251930”