CONCACAF Gold Cup 2011

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
CONCACAF Gold Cup 2011
CONCACAF Gold Cup
Evenemangsfakta
Datum 525 juni 2011
Arrangör CONCACAF
Värdland  USA
Spelplatser 13 arenor i 13 orter
Spelform Gruppspel och utslagsspel
Deltagare
Nationer i kval 4+5, två zonkval
Nationer 12 landslag
Statistik
Matcher 25
Mål 80 (3,2 per match)
Publik &&&&&&&&01140602.&&&&&01 140 602 (45 624,08 per match)
Flest mål Javier Hernández (7 mål)
Placeringar
Gold Medal.svg Guld  Mexiko (6)
Silver Medal.svg Silver  USA
ArrowLeft.svg Föregående Följande ArrowRight.svg
USA 2009 USA 2013

CONCACAF Gold Cup 2011 spelades i USA under perioden 5-25 juni 2011. [1] Mexiko vann turneringen före USA, som finalbesegrades med 4-2 inför 93 000 åskådare på Rose Bowl i Pasadena, den 25 juni 2011.[2]

Som turneringessegrare kvalade Mexiko in till FIFA Confederations Cup 2013 i Brasilien som representant för CONCACAF.[3][4]

Deltagande lag[redigera | redigera wikitext]

Lag Kvalificering Deltagande i CONCACAF Gold Cup Tidigare bästa resultat
Nordamerikanska zonen
 USA Värd 11 Etta (1991, 2002, 2005, 2007)
 Mexiko Automatiskt 11 Etta (1993, 1996, 1998, 2003, 2009)
 Kanada Automatiskt 10 Etta (2000)
Karibiska zonen kvalificerade genom Karibiska mästerskapet 2010
 Jamaica Etta 8 Fyra (1993)
 Guadeloupe Tvåa 3 Semifinaler (2007)
 Kuba Trea 6 Kvartsfinaler (2003)
 Grenada Fyra 2 Första omgången (2009)
Centralamerikanska zonen kvalificerade genom Copa Centroamericana 2011
 Honduras Etta 10 Tvåa (1991)
 Costa Rica Tvåa 10 Tvåa (2002)
 Panama Tvåa 5 Tvåa (2005)
 El Salvador Fyra 7 Kvartsfinaler (2002, 2003)
 Guatemala Femma 9 Fyra (1996)

Spelplatser[redigera | redigera wikitext]

De 13 arenorna, vilka meddelades den 16 december 2010, var samma som 2009.[5] På varje arena spelades två matcher, utom Rose Bowl där finalen spelades.

Gruppspel
Arlington (Dallas) Carson (Los Angeles) Detroit Charlotte Miami
Cowboys Stadium The Home Depot Center Ford Field Bank of America Stadium FIU Stadium
Kapacitet: 80,000 Kapacitet: 27,000 Kapacitet: 65,000 Kapacitet: 73,778 Kapacitet: 23,500
5 juni 2011 6 juni 2011 7 juni 2011 9 juni 2011 10 juni 2011
Cowboys Stadium field.jpg HomeDepotCenter1.jpg Ford-Field-September-10-2006.jpg Bank of America Stadium.jpg FIU Stadium.JPG
Tampa Chicago Harrison (New Jersey) Kansas City
Raymond James Stadium Soldier Field Red Bull Arena Livestrong Sporting Park
Kapacitet: 68,857 Kapacitet: 61,500 Kapacitet: 25,189 Kapacitet: 18,500
11 juni 2011 12 juni 2011 13 juni 2011 14 juni 2011
Raymondjames2005.JPG Soldier field 2006.jpg Red Bull Arena ESC.jpg SportingKC Stadium.jpg
Utslagsfasen
Kvartsfinaler Semifinaler Final
East Rutherford (New Jersey) Washington, D.C. Houston Pasadena (Los Angeles)
New Meadowlands Stadium RFK Stadium Reliant Stadium Rose Bowl
Kapacitet: 82,566 Kapacitet: 45,596 Kapacitet: 71,500 Kapacitet: 91,136
18 juni 2011 19 juni 2011 22 juni 2011 25 juni 2011
Meadowlands stadium parking lot.jpg RFK Stadium aerial photo, 1988.JPEG Texans v Jaguars (264).jpg 2008-1226-Pasadena-008-95thRoseBowl.jpg

Trupper[redigera | redigera wikitext]

Varje lag kunde anmäla en trupp på 23 spelare.

Avstängning av mexikanska spelare[redigera | redigera wikitext]

Det meddelades under turneringen den 9 juni 2011 att fem mexikanska spelare, Antônio Naelson Sinha, Christian Bermúdez, Édgar Dueñas, Francisco Javier Rodríguez och Guillermo Ochoa, alla testeats positivt för clenbuterol inför turneringen och därför blivit petade ur laget.[6] Mexikanskt förbundsfolk menade dock att spelarna ätit kött med medlet.[7] CONCACAF:s generalsekreterare Chuck Blazer sa att ett möte med konfederationens landslagskommitté, som också organiserar Gold Cup, skulle hållas den 10 juni 2011, där Mexiko kanske skulle tillåtas ersätta spelarna. Mötet ställdes dock in så att mer information skulle kunna samlas upp.[8] Mexikos fotbollsförbund meddelade den 14 juni 2011 att B-proverna var negativa.[9] Organisationskommittén meddelade den 19 juni 2011 att Mexiko skulle få ersätta de avstänga spelarna.[10]

Lottning[redigera | redigera wikitext]

Lottningen och spelschemat presenterades på CONCACAF:s webbplats den 8 mars 2011 klockan 12 pm ET. Turneringen spelades under perioden 5-25 juni 2011 på 13 olika arenor runtom i USA, med finalen på Rose Bowl i Pasadena.[11]

Gruppspel[redigera | redigera wikitext]

De 12 lagen delades in i tre fyrlagsgrupper där de två bästa samt de två bästa grupptreorna gick till kvartsfinal.

Om två lag kom på samma poäng avgjorde:[12]

  1. Flest poäng bland de lag som inte kunde skiljas åt.
  2. Bäst målskillnad i matcher mellan de lag som inte kunde skiljas åt..
  3. Flest antal gjorda mål i matcher mellan de lag som inte kunde skiljas åt..
  4. Bäst målskillnad i alla gruppspelsmatcher.
  5. Flest antal gjorda mål i alla gruppspelsmatcher.
  6. Lottdragning.

Ettorna, tvåorna, och de två bästa treorna från varje grupp, avancerar till kvartsfinal.

Grupp A[redigera | redigera wikitext]

# Lag S V O F GM IM MS P
1  Mexiko 3 3 0 0 14 1 +13 9
2  Costa Rica 3 1 1 1 7 5 +2 4
3  El Salvador 3 1 1 1 7 7 0 4
4  Kuba 3 0 0 3 1 16 −15 0
5 juni Costa Rica  5 – 0  Kuba Cowboys Stadium
17:00 UTC−5
Ureña Mål 7'46'
Saborío Mål 41'
Mora Mål 47'
Campbell Mål 71'
Rapport Arlington
Publik: 80 108
Domare: Roberto Moreno (Panama)

5 juni Mexiko  5 – 0  El Salvador Cowboys Stadium
19:00 UTC−5
Juárez Mål 55'
de Nigris Mål 58'
J. Hernández Mål 60'67'90+5' (str.)
Rapport Arlington
Publik: 80 108
Domare: Enrico Wijngaarde (Surinam)

9 juni Costa Rica  1 – 1  El Salvador Bank of America Stadium
19:00 UTC−4
Brenes Mål 90+5' Rapport Zelaya Mål 45' Charlotte
Publik: 46 012
Domare: Jair Marrufo (USA)

9 juni Kuba  0 – 5  Mexiko Bank of America Stadium
21:00 UTC−4
Rapport J. Hernández Mål 35'76'
dos Santos Mål 63'68'
de Nigris Mål 65'
Charlotte
Publik: 46 012
Domare: Courtney Campbell (Jamaica)

12 juni  El Salvador 6 – 1  Kuba Soldier Field
17:00 UTC−5
Zelaya Mål 13'71'
Romero Mål 29'
Blanco Mål 69'
Alvarez Mål 84'
Quintanilla Mål 90+4'
Rapport Márquez Mål 83' Chicago
Publik: 62 000
Domare: Neal Brizan (Trinidad och Tobago)

12 juni Mexiko  4 – 1  Costa Rica Soldier Field
19:00 UTC−5
Márquez Mål 17'
Guardado Mål 19'26'
Barrera Mål 38'
Rapport Ureña Mål 69' Chicago
Publik: 62 000
Domare: Roberto Moreno (Panama)

Grupp B[redigera | redigera wikitext]

# Lag S V O F GM IM MS P
1  Jamaica 3 3 0 0 7 0 +7 9
2  Honduras 3 1 1 1 7 2 +5 4
3  Guatemala 3 1 1 1 4 2 +2 4
4  Grenada 3 0 0 3 1 15 −14 0
6 juni Jamaica  4 – 0  Grenada The Home Depot Center
18:00 UTC−7
Shelton Mål 21'
Johnson Mål 39'
Phillips Mål 79'
O. Daley Mål 84'
Rapport Carson
Publik: 21 507
Domare: Baldomero Toledo (USA)

6 juni Honduras  0 – 0  Guatemala The Home Depot Center
20:00 UTC−7
Rapport Carson
Publik: 21 507
Domare: Francisco Chacón (Mexiko)

10 juni Jamaica  2 – 0  Guatemala FIU Stadium
19:00 UTC−4
Phillips Mål 66'76' Rapport Miami
Publik: 18 057
Domare: Wálter Quesada (Costa Rica)

10 juni Grenada  1 – 7  Honduras FIU Stadium
21:00 UTC−4
Murray Mål 20' Rapport Bengtson Mål 26'37'
Costly Mål 28'67'71'
W. Martínez Mål 88'
Mejía Mål 90+3'
Miami
Publik: 18 057
Domare: Dave Gantar (Kanada)

13 juni Guatemala  4 – 0  Grenada Red Bull Arena
19:00 UTC−4
del Aguila Mål 16'
Pappa Mål 22'
Ruiz Mål 54'
Gallardo Mål 59'
Rapport Harrison
Publik: 25 000
Domare: Baldomero Toledo (USA)

13 juni Honduras  0 – 1  Jamaica Red Bull Arena
21:00 UTC−4
Rapport Johnson Mål 36' Harrison
Publik: 25 000
Domare: Joel Aguilar (El Salvador)

Grupp C[redigera | redigera wikitext]

# Lag S V O F GM IM MS P
1  Panama 3 2 1 0 6 4 +2 7
2  USA 3 2 0 1 4 2 +2 6
3  Kanada 3 1 1 1 2 3 −1 4
4  Guadeloupe 3 0 0 3 2 5 −3 0
7 juni Panama  3 – 2  Guadeloupe Ford Field
18:00 UTC−4
Pérez Mål 29'
Tejada Mål 31'
Gómez Mål 57' (str.)
Rapport Jovial Mål 65'78' Detroit
Publik: 28 209
Domare: Marlon Mejia (El Salvador)

7 juni USA  2 – 0  Kanada Ford Field
20:00 UTC−4
Altidore Mål 15'
Dempsey Mål 62'
Rapport Detroit
Publik: 28 209
Domare: Walter López Castellanos (Guatemala)

11 juni Kanada  1 – 0  Guadeloupe Raymond James Stadium
18:00 UTC−4
De Rosario Mål 51' (str.) Rapport Tampa
Publik: 27 731
Domare: Trevor Taylor (Barbados)

11 juni USA  1 – 2  Panama Raymond James Stadium
20:00 UTC−4
Goodson Mål 66' Rapport Goodson Mål 19' (sjm.)
Gómez Mål 36' (str.)
Tampa
Publik: 27 731
Domare: Marco Antonio Rodríguez (Mexiko)

14 juni Kanada  1 – 1  Panama Livestrong Sporting Park
18:00 UTC−5
De Rosario Mål 62' (str.) Rapport Tejada Mål 90+1' Kansas City
Publik: 20 109
Domare: Walter López Castellanos (Guatemala)

14 juni Guadeloupe  0 – 1  USA Livestrong Sporting Park
20:00 UTC−5
Rapport Altidore Mål 9' Kansas City
Publik: 20 109
Domare: Jeffrey Solis (Costa Rica)

Ranking av grupptreorna[redigera | redigera wikitext]

Lag S V O F GM IM MS P
B Guatemala 3 1 1 1 4 2 +2 4
A El Salvador 3 1 1 1 7 7 0 4
C Kanada 3 1 1 1 2 3 −1 4

Utslagsspel[redigera | redigera wikitext]

Kvartsfinaler Semifinaler Final
19 juni – Washington        
  Jamaica  0
22 juni – Houston
  USA  2  
  USA  1
19 juni – Washington
    Panama  0  
  Panama (str)  1 (5)
25 juni – Pasadena
  El Salvador  1 (3)  
  USA  2
18 juni – East Rutherford
    Mexiko  4
  Costa Rica  1 (2)
22 juni – Houston
  Honduras (str])  1 (4)  
  Honduras  0
18 juni – East Rutherford
    Mexiko (e.fl.)  2  
  Mexiko  2
  Guatemala  1  

Kvartsfinaler[redigera | redigera wikitext]

18 juni Costa Rica  1 – 1  (e.fl.)  Honduras New Meadowlands Stadium
17:00 UTC−4
Marshall Mål 56' (0 – 0)
Rapport
Bengtson Mål 49' East Rutherford
Publik: 78 807
Domare: Roberto Moreno (Panama)

Borges Straff: Miss
Ruiz Straff: Mål
Saborío Straff: Miss (ribba)
Campbell Straff: Mål
Straffsparksläggning
2 – 4

Straff: Mål Costly
Straff: Mål Bernárdez
Straff: Mål Palacios
Straff: Mål Bengtson

18 juni Mexiko  2 – 1  Guatemala New Meadowlands Stadium
20:00 UTC−4
de Nigris Mål 48'
J. Hernández Mål 66'
(0 – 1)
Rapport
Ruiz Mål 5' East Rutherford
Publik: 78 807
Domare: Courtney Campbell (Jamaica)

19 juni Jamaica  0 – 2  USA RFK Stadium
15:00 UTC−4
(0 – 0)
Rapport
Taylor Mål 49' (sjm.)
Dempsey Mål 79'
Washington, D.C.
Publik: 45 424
Domare: Marco Antonio Rodríguez (Mexiko)

19 juni Panama  1 – 1  (e.fl.)  El Salvador RFK Stadium
18:00 UTC−4
Tejada Mål 90' (0 – 0)
Rapport
Zelaya Mål 78' Washington, D.C.
Publik: 45 424
Domare: Wálter Quesada (Costa Rica)

Barahona Straff: Mål
Rentería Straff: Mål
Godoy Straff: Mål
Henríquez Straff: Mål
Tejada Straff: Mål
Straffsparksläggning
5 – 3

Straff: Miss Alas
Straff: Mål Romero
Straff: Mål Zelaya
Straff: Mål Flores

Semifinaler[redigera | redigera wikitext]

22 juni USA  1 – 0  Panama Reliant Stadium
19:00 UTC−5
Dempsey Mål 76' (0 – 0)
Rapport
Houston
Publik: 70 627
Domare: Enrico Wijngaarde (Surinam)

22 juni Honduras  0 – 2  (e.fl.)  Mexiko Reliant Stadium
21:00 UTC−5
(0 – 0)
Rapport
de Nigris Mål 93'
J. Hernández Mål 99'
Houston
Publik: 70 627
Domare: Walter López Castellanos (Guatemala)

Final[redigera | redigera wikitext]

25 juni USA  2 – 4  Mexiko Rose Bowl
18:00 UTC−7
Bradley Mål 8'
Donovan Mål 23'
(2 – 2)
Rapport
Barrera Mål 29'50'
Guardado Mål 36'
dos Santos Mål 76'
Pasadena
Publik: 93 420
Domare: Joel Aguilar (El Salvador)

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Målskyttar[redigera | redigera wikitext]

7 mål
4 mål



3 mål





2 mål





1 mål





Självmål

Sluttabell[redigera | redigera wikitext]

# Lag S V O F GM IM MS P
1  Mexiko 6 6 0 0 22 4 +18 18
2  USA 6 4 0 2 9 6 +3 12
3  Panama 5 2 2 1 7 6 +1 8
4  Honduras 5 1 2 2 8 5 +3 5
5  Jamaica 4 3 0 1 7 2 +5 9
6  Costa Rica 4 1 2 1 8 6 +2 5
7  El Salvador 4 1 2 1 8 8 0 5
8  Guatemala 4 1 1 2 5 4 +1 4
9  Kanada 3 1 1 1 2 3 −1 4
10  Guadeloupe 3 0 0 3 2 5 −3 0
11  Grenada 3 0 0 3 1 15 −14 0
12  Kuba 3 0 0 3 1 16 −15 0

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Individuella priser[redigera | redigera wikitext]

Guldskon Mest värdefulle spelaren Bäste målvakt Fair Play-priset
Mexiko Javier Hernández Mexiko Javier Hernández Honduras Noel Valladares  Mexiko

Fair Play-priset tilldelades Mexiko eftersom de fick minst antal kort.

Bästa räddning [13]
# Spelare Motståndare
1 USA Tim Howard  Kanada
2 Mexiko Alfredo Talavera  Honduras
3 Honduras Noel Valladares  Costa Rica
4 Honduras Noel Valladares  Mexiko
5 Costa Rica Keylor Navas  Mexiko
6 Panama Jaime Penedo  USA
7 El Salvador Miguel Montes  Costa Rica
8 Costa Rica Dennis Marshall  Honduras
9 Guatemala Ricardo Jerez  Grenada
10 Guadeloupe Franck Grandel  USA


Bästa mål [14]
# Spelare Motståndare
1 Mexiko Giovani Dos Santos  USA
2 USA Landon Donovan  Mexiko
3 Mexiko Andrés Guardado  Costa Rica
4 USA Jozy Altidore  Guadeloupe
5 El Salvador Rodolfo Zelaya  Costa Rica
6 Mexiko Javier Hernández  Guatemala
7 Costa Rica Joel Campbell  Kuba
8 Jamaica Omar Daley  Grenada
9 Guatemala Carlos Ruiz  Mexiko
10 Mexiko Pablo Barrera  USA

All Star-laget[redigera | redigera wikitext]

All Star-laget valdes ut av spelare från kvartsfinallagen.

Målvakt Försvarare Mittfältare Anfallare

Honduras Noel Valladares
Mexiko Alfredo Talavera

Costa Rica Dennis Marshall
Honduras Osman Chávez
Mexiko Rafael Márquez
Panama Felipe Baloy
Panama Gómez

Kanada Dwayne De Rosario
Costa Rica Randall Brenes
Guatemala Carlos Ruiz
Mexiko Pablo Barrera
Mexiko Giovani dos Santos

El Salvador Rodolfo Zelaya
Mexiko Javier Hernández
Panama Luis Tejada
USA Jozy Altidore

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 31 mars 2012.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ FIFA (24 september 2008). ”International Match Calendar 2008–2014” (PDF). Pressmeddelande. Läst 23 december 2008.
  2. ^ Cherry, Gene (21 juli 2010). ”Rose Bowl to host 2011 CONCACAF Gold Cup final”. Reuters.com. Reuters. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2010. http://web.archive.org/web/20100824035517/http://www.reuters.com/article/idUSTRE66K4D920100721. Läst 12 augusti 2010. ”Southern California's Rose Bowl will host CONCACAF's 2011 Gold Cup final next juni 25, the confederation announced on Wednesday.” 
  3. ^ ”West Ham's Pablo Barrera scores twice to help Mexico to Gold Cup glory”. Guardian. 26 juni 2011. Arkiverad från originalet den 29 juli 2011. http://web.archive.org/web/20110729092947/http://www.guardian.co.uk/football/2011/jun/26/west-ham-pablo-barrera-mexico-gold-cup. Läst 27 juni 2011. 
  4. ^ In an Early 2-0 Hole, Mexico Storms Back to Win the Gold Cup”. New York Times. 26 juni 2011. http://www.nytimes.com/2011/06/26/sports/soccer/in-an-early-2-0-hole-mexico-storms-back-to-win-the-gold-cup.html?_r=1&ref=soccer. Läst 27 juni 2011. 
  5. ^ ”Gold Cup to visit new cities, stadiums in 2011”. concacaf.com. CONCACAF. 16 december 2010. http://www.concacaf.com/page/GoldCup/NewsDetail/0,,12813~2225472,00.html. Läst 30 mars 2011. 
  6. ^ ”Mexico suspends five players”. CONCACAF.com. 06/09/2011. http://www.concacaf.com/page/GoldCup/NewsDetail/0,,12813~2374171,00.html. 
  7. ^ ”Mexican team insists doping was accident”. CONCACAF.com. 06/10/2011. http://www.concacaf.com/page/GoldCup/NewsDetail/0,,12813~2374230,00.html. 
  8. ^ ”Meeting on Mexican suspensions postponed”. CONCACAF.com. 06/11/2011. http://www.concacaf.com/page/GoldCup/NewsDetail/0,,12813~2374790,00.html. 
  9. ^ ”Mexican "B" samples test negative”. concacaf.com. 2011-06-15. http://www.concacaf.com/page/GoldCup/NewsDetail/0,,12813~2376467,00.html. Läst 15 juni 2011. 
  10. ^ ”Gold Cup Organizing Committee authorizes Mexico to replace up to five players”. CONCACAF.com. 20 juni 2011. http://www.concacaf.com/page/GoldCup/NewsDetail/0,,12813~2378800,00.html. 
  11. ^ ”Mexico – El Salvador to highlight Gold Cup opener”. concacaf.com. CONCACAF. 03/08/2011. http://www.concacaf.com/page/GoldCup/NewsDetail/0,,12813~2310439,00.html. Läst 30 mars 2011. 
  12. ^ ”Regulations in English: CONCACAF Gold Cup 2011”. CONCACAF.com. Arkiverad från originalet den 2012-09-24. http://web.archive.org/web/20120924101320/http://www.concacaf.com/staticFiles/b0/6f/0,,12813~159664,00.pdf. 
  13. ^ CONCACAF
  14. ^ CONCACAF

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]