Carl Gustaf Pettersson

Carl Gustaf Pettersson
	Carl Gustaf Pettersson
	M/Y Vift, byggd 1916
Född	6 augusti 1876; Östra Ryds församling, Österåker
Död	27 mars 1953 (76 år); Katarina församling, Stockholm
Nationalitet	Svensk
Yrke/uppdrag	Båtkonstruktör
Känd för	Petterssonbåtar

För garvaren och läderhandlaren Carl Gustaf Petersson, se Carl Gustaf Petersson (garvare)

Carl Gustaf Pettersson, född 6 augusti 1876 i Östra Ryds församling i Österåker,^[1]^[2]^[a] död 27 mars 1953 i Katarina församling i Stockholm,^[3] var en svensk båt- och fartygskonstruktör. Han gjorde fler än ett tusental båtkonstruktioner, framför allt av fritidsfartyg.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Carl Gustaf Pettersson var det äldsta barnet av sex till Carl Wilhelm och Emma Pettersson, som var hemmansägare, först på Tenö utanför Vaxholm och senare på Ramsö. Han utbildade sig till ingenjör på tekniskt gymnasium i Stockholm och gick också i lära hos båtbyggaren och uppfinnaren Frans Julius Frodé på Tynningö. Han började därefter konstruera båtar. Han grundade tillsammans med sina bröder Robert och John ett litet båtvarv på Båtudden på Ramsö 1902, som 1905 övertogs av Motor AB Reversator.^[4] Carl Gustav Petterson var där konstruktör under ett år, innan han övergick till att rita båtar på AB Gustaf Ericssons Automobilfabrik i Liljeholmen i Stockholm. År 1907 öppnade han ett eget konstruktionskontor, från 1910 i Liljeholmen, inriktat på "Motorbåtsritningar, Snabba Racers o. Lustbåtar, Passagerare-, Transport-, Fiske- och Bogserbåtar."

Mellan 1915 och 1920 arbetade Ruben Östlund på hans kontor. År 1922 öppnade han tillsammans med den från USA hemkomna Einar Runius firman Motorbåtsbyrån vid Kungsgatan i Stockholm. Byrån ritade båtar åt bland annat Pentaverken och Skandiaverken. C.G. Pettersson och Einar Runius samtecknade många av byråns ritningar.

Carl Gustaf Pettersson gifte sig 26 september 1900 med Maria Kristina Nilsdotter Bergqvist (1875-1953).^[5] Paret fick de två barnen Oscar och Ester (Riwkin). Oscar dog i låg ålder.

Båtkonstruktion[redigera | redigera wikitext]

C.G. Petterssona första ritade motorbåt var Vikingen 1904, som byggdes på Reversators varv på Ramsö och var utrustad med en 2,5 hk Reversator-motor.^[6] Med denna vann han pris vid motorbåtstävlingar i Kiel i Tyskland och i andra tävlingar 1904–1905, liksom med sin andra båt Tirfing 1905. Denna sexmetersbåt vägde endast 680 kg genom att skrovet var överspänt med impregnerad duk. Den var försedd med en tvåcylindrig Reversatormotor på fem hästkrafter och kom upp i tio knop.

Därpå ritade han M/Y Plurr, som numera är museibåt i Stockholm. Hans tidiga motorbåtar saknade vindruta för att ge fri sikt. Han utvecklade så småningom en omkring sju meter lång, smal ruffbåt för innerskärgårdstrafik med inombordsmotor, som stod modell för många andra svenska träbåtar. Dessa motorbåtar hade ett "öra", en för Carl Gustaf Pettersson karakteristisk rundad övergång från fördäck till skarndäck. Bland båtfolk benämns denna typ som "petterssonare" eller "Petterssonbåtar".

”	Därför sägs det att Pettersson inte bara satte svenska folket i sjön, han hade också ett avgörande inflytande på den svenska nativiteten. Ruffarna i Petterssonbåtarna är nämligen så smala att man och hustru inte kan övernatta i dem utan att hustrun blir med barn.	„
– Gits Olsson i Varning för Petterssonbåtar i tidskriften Se 15/69

Konstruerade fartyg i urval[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Lista över motorbåtar konstruerade av C.G. Pettersson

1904 Vikingen, Reversators varv, Ramsö
1905 Plurr, Reversators varv, Ramsö
1905 M/Y Nordstjernan, Reversators varv, Ramsö
1906–1907 M/Y Salome för Josef Sachs, Reversators varv, Ramsö
1907 M/Y Vi Tre, AB Gustaf Ericssons Automobilfabrik, Stockholm
1907 Motorbåten Clarenca, AB Gustaf Ericssons Automobilfabrik, Stockholm
1910 M/Y Valkyrian, Nymans Verkstäder, Uppsala
1910 M/Y Eola, Gustafsson & Anderssons Varvs & Mekaniska verkstad AB, på Kungsholmen i Stockholm
1911 M/Y Indépendance på Hästholmsvarvet
1911-12 M/Y Wiking V på Löfholmsvarvet i Stockholm för C.G. Pettersson själv
1912 M/Y Fiorella, Bröderna Larssons varv och mekaniska verkstad, Kristinehamn
1915 M/Y Thelma IV, Eriksbergs Mekaniska Verkstad i Göteborg
1915 M/Y Vift
1916 M/Y Lilian II, Södra varvet, Stockholm
1916 M/Y Vift, Bröderna Larssons varv och mekaniska verkstad, Kristinehamn
1917 M/Y Carla III, Bröderna Larssons varv och mekaniska verkstad, Kristinehamn
1920 M/Y Albertina, Bröderna Larssons varv och mekaniska verkstad, Kristinehamn
1923 M/Y Silva, Landin & Johansson, Önnered, Göteborg
1924 M/Y Mariana, tidigare tullkryssaren Tv 13, Landin & Johansson, Önnered, Göteborg
1925 M/Y Wiking X, Rosättra Båtvarv, Norrtälje
1925 M/Y Elisabeth, Fröbergs varv, Lidingö
1927 M/Y Stella Marina, Gustafsson & Andersson, Lidingö
1928 M/T Albatross, Bröderna Larssons varv och mekaniska verkstad, Kristinehamn
1929 M/Y Anitra, Rosättra Båtvarv, Norrtälje
1929 M/Y Wiking XI, Fisksätra varv (sista båten med namnet Wiking)
1929 M/Y Lady II, Fisksätra varv, Saltsjöbaden
1931 M/Y Eystra, Sjöexpress varv, Lidingö
1932 M/Y Graziella, Fröbergs varv, Lidingö
1932 M/Y Parbleu, Fisksätra varv, Lidingö
1932 M/Y Eje, Räknäs varv, Gustavsberg
1933 M/Y Liss, amatörbygge
1934 M/Y Margona, Fröbergs varv, Lidingö
1938 M/Y Sigtunaturisten, Ernst Erikssons Båtvarv, Flottsund
1939 S/Y Unda Maris, segelyacht, Sverres varv, Göteborg

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

M/Y Plurr, 1905
M/Y Vi Tre, 1907
M/Y Eola, 1910
M/Y Valkyrian, 1910
M/Y Indépendance, 1911
M/Y Fiorella, 1912
M/Y Amalia, 1916
M/Y Silva, 1923
M/Y Wiking X, 1925
M/Y Anitra, 1929
M/Y Lady II, 1929
M/Y Eystra, 1931
M/Y Eje
M/Y Parbleu, 1932
M/Y Liss, 1933
M/Y Margona, 1934
M/S Bellman, 1938

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Stefan Iwanowski och Anders Værnéus: Petterssonbåten – Om C G Pettersson och hans båtar, Wahlström & Widstrand, 2003, ISBN 9146211187
Gunnar Fritz-Crone och Åsa Arnö-Fritz-Crone: C G Pettersson – legendarisk båtkonstruktör, Sjöhistoriska museet, Stockholm 2003, ISBN 91-85268-91-7
Gunnar Fritz-Crone: C. G. Pettersson - båtkonstruktör och äventyrare, Natur och kultur 1981, ISBN 91-27-01009-0

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

^ Dödboken 1860-2017 anger felaktigt Östra Ryd (Östergötlands län, Östergötland) som födelseförsamling.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ ”Östra Ryds kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/1597/C/6 (1861-1889)”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00011923_00100#?c=&m=&s=&cv=99&xywh=-506%2C291%2C3035%2C1850. Läst 6 september 2020.
^ Sveriges befolkning 1900, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund (2006)
^ Sveriges dödbok 1860–2017 (Version 7.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2018. ISBN 9789188341310
^ Ramsövarvets historia
^ Fritz-Crone, Gunnar: Carl Gustaf Pettersson i Svenskt biografiskt lexikon
^ Ruben Östlund (1953). ”C. G. Pettersson död”. Till rors. trabatsakuten.nu. Arkiverad från originalet den 18 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150618064346/http://www.trabatsakuten.nu/cgpsida/Pettersson_runa.htm. Läst 6 september 2020.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

[3] Dödboken 1860-2017 anger felaktigt Östra Ryd (Östergötlands län, Östergötland) som födelseförsamling.

[1] ”Östra Ryds kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/1597/C/6 (1861-1889)”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00011923_00100#?c=&m=&s=&cv=99&xywh=-506%2C291%2C3035%2C1850. Läst 6 september 2020.

[2] Sveriges befolkning 1900, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund (2006)

[4] Sveriges dödbok 1860–2017 (Version 7.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2018. ISBN 9789188341310

[5] Ramsövarvets historia

[6] Fritz-Crone, Gunnar: Carl Gustaf Pettersson i Svenskt biografiskt lexikon

[7] Ruben Östlund (1953). ”C. G. Pettersson död”. Till rors. trabatsakuten.nu. Arkiverad från originalet den 18 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150618064346/http://www.trabatsakuten.nu/cgpsida/Pettersson_runa.htm. Läst 6 september 2020.

[1]

[2]

[a]

[3]

[4]

[5]

[6]