Caesalpinia coriaria
| Caesalpinia coriaria | |
Divi-diviträd med utvecklad trädkrona.
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ärtordningen Fabales |
| Familj | Ärtväxter Fabaceae |
| Underfamilj | Caesalpinioideae |
| Tribus | Caesalpinieae |
| Släkte | Bresiljesläktet Caesalpinia |
| Art | C. coriaria |
| Vetenskapligt namn | |
| § Caesalpinia coriaria | |
| Auktor | (Jacq.) Willd. |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Caesalpinia coriaria, eller dividiviträdet, är hemmahörande i Mexiko, Centralamerika och norra delarna av Sydamerika. Det odlas dessutom i Sydostasien. Trädet når sällan sin maximala höjd på 9 meter eftersom tillväxten förvrids av passadvindarna på trädets växtplatser längs kusterna.
Trädets fruktbaljor, kallade dividivi, har skal vars halt av garvämne kan variera mellan 35 – 50 % och har därför fått användning inom garveriindustrin, dock alltid tillsammans med andra garvmedel. En närstående art, den så kallade cascalotte, har större baljor med garvämneshalt upp till 55 %.
Garvning med dividivi ger lädret en ljus färg, men kan vid användning av för stor mängd ge lädrets snittytor en violett färg.
Trädets frön innehåller ej något garvämne, men väl fett, vilket gör att, om frön kommer med i baljskalen till garvningen, det kan bildas fettfläckar på lädret.
På grund av sin rikedom på garvämne har dividivi även fått medicinsk användning som adstringerande medel.[1]
Källor [redigera]
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
- ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952