Callirhoé

Från Wikipedia
André Cardinal Destouches

Callirhoé är en opera med musik av den franske tonsättaren André Cardinal Destouches. Den hade premiär den 27 december 1712 på Académie Royale de Musique (Parisoperan). Operan är i form av en tragédie en musique i en prolog och fem akter. Librettot skrevs av Pierre-Charles Roy och bygger på en historia från Periegesis tes Hellados (Rundresa i Grekland, latin Descriptio Græciæ) av Pausanias. Detouches reviderade operan för nypremiären den 22 oktober 1743. Den versionen slutar abrupt med Corésus död.

Personer[redigera | redigera wikitext]

Roller Stämma Premiärbesättning
Victoire (Victoria) sopran Mlle Poussin
Astrée (Astraia) sopran Mlle Heusé
En av Astrées medföljare sopran Mlle Limbourg
Callirhoé, arvprins av Kalydon soprano Françoise Journet
Drottningen av Kalydon sopran Mme Pestel
Corésus, Bacchus överstepräst basbaryton Gabriel-Vincent Thévenard
Agénor, prins av Kalydon, förälskad i Callirhoé haute-contre Jacques Cochereau
En kvinna från Kalydon sopran Mlle Mignier
Pans präst basbaryton Charles Hardouin
En dryad sopran Marie Antier
Oraklet taille (baritenor) Louis Mantienne
En herdinna soprano Mlle Heuzé
En annan herdinna sopran Mlle Poussin
Bacchus basbaryton M. de la Rosière

Handling[redigera | redigera wikitext]

Översteprästen Coresus offrar sig själv för att rädda Callirhoe (1765) av Jean-Honoré Fragonard (1732–1806)

Enligt 1743 års version.

Akt I

Prinsessan Callirhoé, arvtagerska till kungariker Kalydon, beklagar sitt öde. Hennes föräldrar tvingar henne att gifta sig med en man hon avskyr, Corésus, guden Bacchus överstepräst. Hon älskar egentligen Agénor. Bröllopsceremonin avbryts då Callirhoé svimmar framme vid altaret-

Akt II

Agénor förklarar sin kärlek till Callirhoé men paret överraskas av den rasande Corésus. Han kallar på Bacchusprästerna och folket i Kalydon för att döda Agénor.

Akt III

Callirhoés moder tar dottern till Pan orakel för att få slut på stridigheterna. Guden avkunnar sin dom: Callirhoés blod eller någon hon älskar måste flyta.

Akt IV

Callirhoé är beredd att offra sig för kungarikets bästa. Men folket protesterar emot oraklet och Agénor säger att han är redo att dö för att rädda sin älskade.

Akt V

Corésus befinner sig ensam i templet och funderar över vad han ska föra. Om Agénor offras kommer han få Callirhoé men hon kommer att hata honom för alltid. Agénor och Callirhoé kommer in i templet övertygade om att offra sig själva för att rädda den andre. Corésus sticker kniven i sitt bröst. Profetian är uppfylld: blodet från en man som älskade Callirhoé har spillts.

Inspelningar[redigera | redigera wikitext]

  • Callirhoé (1743 års version, utan prolog) Stéphanie d'Oustrac, Cyril Auvity, João Fernandes, Le Concert Spirituel dirigerad av Hervé Niquet (Glossa, 2007)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  • Originallibretto: Callirhoé, Tragédie représentée pour la première fois par l'Académie Royale de Musique, Le Mardy vingt-septiéme Decembre 1712, Paris Ballard, 1712 (tillgängligt online på gallica, Bibliothèque Nationale de France)
  • Original printed score: Callirhoé, Tragedie en Musique, par Monsieur Destouches, Inspecteur General de l'Academie Royale de Musique; Représentée pour la première fois par la mème Academie, le vingt-septiéme Decembre 1712, Paris, Ballard, 1712 (tillgängligt online på IMSLP)
  • The Viking Opera Guide red. Holden (Viking, 1993)
  • Le magazine de l'opéra baroque by Jean-Claude Brenac